Gabriel Bonsdorff (von)

Född:1762-11-06 – Finland (i Borgå)
Död:1831-11-22 – Finland (i Åbo)

Anatom


Band 05 (1925), sida 439.

Meriter

1. Gabriel Bonsdorff, adlad von Bonsdorff, f. 6 nov. 1762 i Borgå, d 22 nov. 1831 i Åbo. Föräldrar: kontraktsprosten Petrus Bonsdorff och Katarina Haartman. Genomgick Borgå skola och gymnasium; student i Åbo 12 (13) febr. 1779; disp. 6 juni 1781 (Sciagraphia morborum, p. V; pres. J. J. Haartman) och maj 1782 (Afhandling om de allmännaste djurfängen i Tavastländ; pres. K. N. Hellenius); fil. magister 20 juni s. å.; student i Uppsala 18 sept. 1783; med. kand. 15 juni 1784; med. lic. 8 dec. s. å.; disp. 20 dec. s. å. (Dissertatioanatomico-chirurgica de cirsocele; pres. A. Murray); med. doktor 14 juni 1785; företog 1784—85 en naturalhistorisk studieresa till södra Sverige och Köpenhamn, där han biträdde vid ordnandet av greve A. P. Bernsdorffs naturaliekabinett. Tjänstgjorde vid serafimerlasarettet 1785; professor i naturalhistoria och veterinärvetenskap vid Åbo universitet 18 juni 1786; universitetets rektor 1791—92; professor i anatomi, kirurgi och veterinärvetenskap i Åbo 19 juni 1794; en av Finska hushållningssällskapets stiftare 1797; ånyo rektor vid universitetet 1797—98 och 1810—11; hade inseendet över byggandet av det nya universitetshuset i Åbo; chef för kanalarbetet i Kumo maj 1807 och ledde detsamma 9 juli—20 okt. s. å.; med bibehållande av professuren ledamot av Collegium medicum i Finland 16 dec. 1811; preses därstädes 2 aug. 1815; erhöll arkiaters namn 30 maj 1817; adlad 8 sept. 1819; erhöll tjänstefrihet från akademien 1820 samt avsked från professuren 13 mars 1823 och från presesbefattningen vid Collegium medicum 2 mars 1825. RS :tVIO 1812; utländsk ledamot av Svenska läkaresällskapet 1815.

Gift 20 maj 1788 med Anna Adolfina Busch, f. 9 mars 1765, f 6 dec. 1847, dotter till ekonomidirektören Henrik Adolf Busch.

Biografi

B., som med stor framgång studerat naturalhistoria i Åbo under ledning av sin morbroder Johan Haartman och Karl Niklas Hellenius, kom hösten 1783 över till Uppsala för att där under Jonas Sidrén, Adolf Murray och K. P. Thunberg idka medicinska studier och blev »snart känd och utmärkt både för kunskaper, lyckligt snille och sällsynt arbetsamhet samt i följd därav även antecknad bland de studerande, som konsistorium a Uppsala hos dess kansler greve Creutz för året anmälde» (Säcklen). Hans håg stod till en akademisk tjänst i Uppsala och helst till en adjunktur i zoologi, om en sådan plats bleve inrättad. Därför studerade han redan innan han promoverats till medicine doktor ivrigt entomologi och gjorde betydande samlingar i naturalhistoria. Detta var väl även anledningen till att ban under sommaren 1785 disputerade under eget presidium i Uppsala över ett naturalhistoriskt ämne. B: s morbroder Johan Haartman hade emellertid planerat annorlunda för hans framtid. Haartman hade anslagit en fond till inrättande av en professur i naturalhistoria och veterinärvetenskap inom filosofiska fakulteten i Åbo och begärde, att B. måtte därtill utnämnas. Denne begav sig därför till den bekante Petter Hernquist i Skara för att under hans ledning studera veterinärvetenskap och erhöll sedan sommaren 1786 vid icke fyllda tjugufyra års ålder professuren i Åbo.

Man fäste synnerligen stora förhoppningar vid B., som genom trenne i Uppsala utgivna arbeten visat sig äga grundliga kunskaper på olika områden av de exakta vetenskaperna. Han synes också i början av sin professorstid med intresse hava ägnat sig åt sin professurs ämne, höll föreläsningar i veterinärvetenskap och torde att döma av en ansökan, som han inlämnade till universitetskanslern (Hjelt), ha haft för avsikt att få till stånd en särskild veterinärskola. Till dessa år hänför sig antagligen också ett omdöme, som fällts av en utav hans samtida (Jakob Tengström), att B. såsom lärare i anatomi uppträtt »med utmärkt skicklighet samt med nit och värme för sitt yrke». Han var dock till sin läggning för mycket det praktiska livets man och ägnade snart sin tid åt olika slag av praktiska värv, och hans vetenskapliga intressen togo ej heller ny fart, då han år 1794 till filosofiska fakultetens medlemmars stora tillfredsställelse överflyttades till den medicinska fakulteten. År 1795 beklagar sig H. G. Porthan i ett brev till M. Calonius, att »vår Bonsdorff har nu blivit så upplyst om pedanteriets onyttighet, att han ger akademiska grälet efterhand på båten; dansar på alla assembleer värre än de yraste pojkar, anställer slädpartier, picknicker etc. i sällskap med unga officerare m. m. Boken blir således, naturligtvis, ej hädanefter hans sak. Han vill ock sälja sina egendomar här i skären för att köpa större uppe i landet. Vad han sedan tänker vet jag icke.» Någon gång sades det, att B. stod i begrepp att lämna sin professur för att bliva — lagman! Han deltog med allt större intresse i det praktiska livets värv, var känd för sina stora byggnadsföretag, vilka han ledde till icke ringa förmån för sin egen ekonomi, hade ett stort garveri i Brinkhall nära Åbo samt var medintressent bl. a. i Ingeris glasbruk i Uskela och i Lovers alunverk på Öland, På sin egendom företog han storartade trädgårdsanläggningar. När det nya akademihuset i Åbo skulle uppföras under de första åren.av 1800-talet, använde man sig av B: s praktiska erfarenheter och hans verksamhetsbegär. Såsom exempel på B: s affärsskicklighet må nämnas, att han ännu efter fredsslutet i Fredrikshamn (25 okt. 1809) lyckades av den svenska regeringen utverka tillstånd att »för att hjälpa sina vänner och för att upphjälpa sina förfallna affärer» föra till Finland »med samma fartyg som därifrån hit bragt produkter till lika värde» 400 tunnor salt, 72 tunnor alun och 6 tunnor rödfärg samt olika slag av viner och specerier, en vid dåvarande varubrist i Finland helt säkert lönande spekulation.

Då tanken vaknade ätt i Finland grunda ett hushållningssällskap, fann B. i dess vittutgrenade syften ett nytt fält för sitt verksamhetsbegär, och han kunde här få användning för praktiskt utnyttjande av sina stora naturhistoriska kunskaper. Han har på sällskapets bekostnad utgivit en plan för ekonomisk sockenbeskrivning i Finland, vilken lovordats jämväl av hans motståndare, samt sina underrättelser om köksträdgårdars anläggning. Såsom intresserad medlem av hushållningssällskapet kom han även att under de sista åren av den svenska tiden i den finska strömrensningskommissionen deltaga i förverkligandet av de finska kanaliseringsplanerna, för vilket arbete han efter freden i Fredrikshamn erhöll ersättning av den svenska regeringen (3 jan. 1810).

Efter Finlands skilsmässa från Sverige kom B. att ägna sina krafter åt det nyinrättade Collegium medicum för Finland, vars chef han under några år var.

Sina stora naturhistoriska samlingar, som av B. samlats under hela hans liv, skänkte han år 1819 till Åbo akademi. Herbariet omfattade 4^855 species, däribland 447 kryptogamer, i 6,166 exemplar inberäknat varieteter och dupletter. Insektsamlingen, uppställd enligt Fabricius' system, innehöll 4,108 exemplar, därav endast Eleuterata 1,941. Snäckornas antal var 2,326, av koraller och zoophyter funnos 106, av petrifikäter 509 och av mineralier 2,300 exemplar. B. blev, antagligen i följd av denna gåva, adlad och antog namnet von B. (1819).

Författare

A. R. Cederberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om boskapspesten till disputationsämne för stipen^ diarierne. Åbo 178.3. 30 s. (Diss., pra?s. J. Haartman.) — De cirsocele. Upps. 1784. 4:o 40 s. (Diss., praes. A. Murray.) — Historia naturalis Cur.culio-num Sveciae. P. 1—2. Upps. 1785. 4: o 42 s., 1 pl. (Diss., P. 1 resp. L. G: Borgström, F<- 2 resp. P. A. Norlin.) — Lucani genus jämte två nya svenska species (VA Handl., 1785, s. 220—-223). — Prospectus methodi rem pecuariam scientifice pertractandi. Åbo 1787. 4: o 16 s. (Diss., resp. A. Boxström.) — Differential capitis insectorum praecipuae, exemplis illustratae. Åbo 1789. 4: o 31 s. (Diss., resp. U. Pryss.)' — Diss. acad., organa insectorum sensoria generatim, oculorumque fabricam et differentias speciatim exponens. Åbo 1789. 4: o 14 s. (Diss., resp. A. Sevon.) — Diss. acad., fabricam, iisumet differentias antennarum in insectis exponens. Åbo 1790. 4: o 48 s. (Diss., resp. O,. B. Rosenström.) — Diss. acad., fabricam, usum et differentias palporum in insectis exponens. P. 1-—5. Åbo 1792. 4: o 80 s. -J- tit.-bl. (Diss.,. resp. J. Ählman m. fl.) — Plan till en physiographisk och oeconomisk sockne-beskrifning, lämpad efter orternes läge och häfd i storfurstendömet Finland. Åbo 1798. 58 s. — Sammandrag! af underrättelser om sättet att anlägga en köks-trägård för husbehof .. . Åbo [1804]. 32 s. — De intrinseca mUsculorum cbrporis humani fabrica. Åbo 1806. 4: o 43 s. (Diss.,. resp. A. J. Lille.) — De ruboris musculorum pretio, vario1 habitu, sede et origine. Åbo 1806. 4: o 32 s. (Diss., resp. A. R. Boucht.) —¦ Commentationes in Aétii Amideni medici ''Jvixiura. 1." Åbo 1817. 4: o. 59, (1) s. (Diss., resp. J. M. a Tengström.) — Diss., anatomicam veneficii arsenico peracti investigationem sistens. Åbo 1817. 4:o] 20 s. (Resp. J. Wegelius.) — Dessutom ett akad. program (1817).

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av amanuensen R. Rosén enligt Winters samling, regeringskonseljens brevakter och prot., tjänsteförteckningar och biographica, allt i Finlands statsarkiv; Mathias Calonii bref till Henrik Gabriel Porthan åren 1793—1800 (Skrifter utg. af Sv. litt.-sällsk. i Finland, 55, 1902); Henrik Gabriel Porthans bref till Mathias Calonius, 1, 2 (ibid., 1,' 5, 1886); Abo akademis studentmatrikel, ånyo upprättad af V. Lagus, 2 (ibid., 11, 1892). — T. Carpelan, Finsk biogr. handbok, 1 (1903); G. Cygnaeus, Finska hushållningssällskapet 1797—1897 (1897); L. W. Fagerlund & R. Tigerstedt, Medicinens studium vid Åbo universitet (Skrifter utg. af Sv. litt.-sällsk. i Finland,. 16, 1890); O. E. A. Hjelt, Naturalhistoriens studium vid Åbo universitet (ibid., 32, 1896); dens., Svenska och finska medicinalverkets historia, 2 (1892).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gabriel Bonsdorff (von), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17962, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17962
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gabriel Bonsdorff (von), urn:sbl:17962, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se