Botvid

Död:omkring 1120

Helgon


Band 05 (1925), sida 574.

Meriter

Botvid, d omkr. 1120, ett av Sveriges skyddshelgon, kom enligt den troligen vid 1300-talets mitt upptecknade Botvidslegenden på en handelsfärd till England såsom en ännu hednisk yngling.

Biografi

Där blev han välvilligt mottagen av en präst, hos vilken han stannade i ett halvt år, fick kristen undervisning och blev döpt. Därpå återvände han till hemlandet och arbetade där för kristendomens spridning. Om denna hans missionsverksamhet och om hans goda gärningar i allmänhet berättar emellertid legenden högst schematiskt, den dröjer egentligen blott vid två ting. Det ena gäller ett underbart fiskafänge. Då en man Bovinus (Bo) vägrat B. att fiska på sitt vatten, följde fisken denne till hans eget vatten, under det att Bovinus först efter att ha fått låna den helige mannens nät och på hans bön lyckades i sin fångst. Han hade då även lovat att omfatta B: s tro. Utförligt beskrives likaså B: s martyrium. Han hade friköpt en slavisk träl och givit denne kristen undervisning för att sedan sända honom som missionär till hans hemland. Då B. stod i begrepp att avsegla med denne till Gotland för att skicka honom vidare därifrån och tillsammans med sin följeslagare Esbjörn, en åbo på hans gård, lagt sig att sova på Rogö i Södermanlands skärgård (vid inloppet till Sibofjärden, Tystberga socken), avhögg den friköpte trälen bådas huvud med B:s egen yxa. Härtill anknyter legenden berättelsen om hur B: s broder Berno (Björn) på ett underbart sätt fann de mördades kroppar med hjälp av en präst Henrik och ledd av en vit fågel, som slog sig ned på båtens framstam och angav kursen. B: s kropp skall först ha blivit begravd i Säby, där en förnäm man vid namn Hermund byggt en kyrka till S:t Albanus' ära på sitt gods — där sedan Saba (Julita) kloster grundades. De under, som här skedde under nio år vid hans grav, gåvo anledning till talrika omvändelser och förstörande av hedniska kultplatser. Legenden sammanställer härmed dels munken Eriks martyrium vid Flottsund, dels Eskils död i Strängnäs och synes vilja göra gällande, att den hedniska reaktion, som framkallade dessa blodsdåd, bröts genom miraklerna vid B: s grav. Emellertid byggde hans broder på sitt gods en träkyrka, som invigdes av biskoparna »Henrik i Uppsala» (möjligen den Henrik, som nämnes som biskop i Sigtuna och föll i slaget vid Fotevik 1134) och en annan okänd biskop »Gerder» i Strängnäs. Till denna träkyrka överfördes B: s kvarlevor år 1129. I dess ställe uppfördes sedermera en stenkyrka, som invigdes 1176 av ärkebiskop Stefan i Uppsala och biskop Vilhelm i Strängnäs.

I vad mån ett faktiskt underlag finnes för den tradition, som legenden återger, är nu omöjligt att fastställa. Den vinner dock en viss trovärdighet genom anknytningen till de lokala södermanländska minnena i Säby och Botkyrka, i vilket namns äldre form, Botvidakirkia, tvivelsutan martyrens namn bevarats. En stensarkofag från Botkyrka, nu förvarad i statens historiska museum, skall enligt den nu något skadade runinskriften bevara minnet av en Björn, son av Sven och Benkfrida, vilka bott på en gård Hammarby. Då nu Botkyrka prästgård alltjämt heter Hammarby, är sannolikheten stor för att den Björn, åt vilken sarkofagen rests, är identisk med B:s i legenden omnämnda broder Berno (Björn). Stenskulpturen å densamma anses också böra dateras till 1100-talet och möjligen visa engelskt inflytande. Det synes sålunda ej vara anledning att betvivla Botvidslegendens kronologi, enligt vilken B. skulle ha dödats omkr. 1120. Uppgiften, att han blivit kristen i England, stämmer också ganska väl med vad vi veta om det starka engelska inflytandet, under den svenska kyrkans äldsta tid, ett inflytande, som sannolikt stod på sin höjdpunkt just omkring år 1100. Observeras bör också, att den kyrka, där B: s ben först vilade, uppges vara vigd till ett brittiskt helgon (S: t Albanus),

B: s helgondag var i kalendarierna 28 juli. Södermanlandslagen stadgade skärpta bötesstraff för den, som på denna dag störde friden vid helgonets kyrka. En del av den från Södertörn utgående Peterspenningen var anslagen till den helige Botvid — förmodligen erlades den till hans kyrka. Den ännu bevarade liturgien för breviariegudstjänsterna på Botvidsdagen — liksom sannolikt även mässofficiet — författades av Strängnäskaniken, sedermera ärkebiskopen Birger Gregersson omkr. 1350 och utmärker sig för stor poetisk skönhet. B. framställes i bildkonsten med en yxa i högra och en fisk i vänstra handen. En av Birgittas uppenbarelser (Extravag. CLXXII) berättar, huru Birgitta på det fjärde året före sin död såg B. i en syn.

Författare

Y. Brilioth.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Legender från Sveriges medeltid, illustrerade i svensk medeltidskonst, utg. av E. Fogelklou, A. Lindblom & E. Wessén (1917); Scriptores rerum Suecicarum, 2 (1828); M. von Celse, Apparatus ad historiam Sveo-Gothicam, 3: De sanctis Svecise (hdskr., UB, sign. E. 205); H. Hildebrand, Bidrag till sv. medeltidens konsthistoria (Antiqv. tidskr., 1869); H. Reuterdahl, Sw. kyrkans historia, 1 (1838); T. Vastovius Gothus, Vitis Aquilonia, sive vitae sanctorum regni Sveo-Gothici (1708).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Botvid, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18006, Svenskt biografiskt lexikon (art av Y. Brilioth.), hämtad 2019-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18006
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Botvid, urn:sbl:18006, Svenskt biografiskt lexikon (art av Y. Brilioth.), hämtad 2019-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se