J (John) P F Bernström

Född:1848-01-26 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län
Död:1925-10-10

Riksdagsledamot, Företagsledare


Band 04 (1924), sida 7.

Meriter

Johan (John) Peter Fredrik Bernström, f. 26 jan. 1848 i Hälsingborg. Föräldrar: tunnbindarmästaren Peter Fredrik Bernström och Johanne Andersen. Elev vid Hälsingborgs h. elementarläroverk 1860 och vid Kristianstads gymnasium 1864. Erhöll tillfällig anställning bos firman Graham Brothers sågverks-och mekaniska verkstadsetablissement vid Tingstäde på Gottland; innehade växlande anställningar i Sverige och England; innehade Olofströms bruk 1885—87; grundade egen maskinaffär i Stockholm 1887; verkställande direktör i a.-b. Separator 7 maj s. å. —26 apr. 1916; ordförande i styrelsen för Stockholms diskontobank 1902—11; ledamot av riksdagens första kammare för Stockholms län 1905 urt. 2—1908; ledamot av kommittén för granskning av det för 1903 års riksdag framlagda förslaget till lag angående medling i arbetstvister 24 nov. 1905 —5 jan. 1906; ledamot av styrelsen för Tekniska högskolan 1907—12; ordförande i styrelserna för Eskilstuna stålpressnings-a.-b. 1908—16, för Nya a.-b. Stathmos 1909—18 och för Svenska stålpressnings-a.-b. Olofström 1913—16. RVO 1892; KV02kl 1896; LLA 1898; KVOlkl 1901; KmstkVO 1908; HedLLA 1909.

Gift 9 maj 1874 med Henrietta Kristina (Riken) Sundström, f. 10 sept. 1850, d. 24 dec 1938, dotter till köpmannen Gustav Rikard Sundström.

Biografi

B. ämnade ursprungligen ägna sig åt det militära yrket, men då han under väntan på att få börja sin utbildning vid Karlbergs krigsskola erhöll tillfällig anställning hos den kända firman Graham Brothers, som vid Tingstäde på Gottland bedrev sågverks- och mekanisk verkstadsrörelse, väcktes hans intresse för arbetet i den mekaniska verkstaden. Han beslöt därför att ändra sina framtidsplaner och valde i stället för den militära banan den tekniska. Sedan han under växlande anställningar i Sverige och England grundlagt sin tekniska och tekniskt-kommersiella utbildning samt samlat tillräcklig erfarenhet för att börja självständig verksamhet, grundade han 1877 en egen maskinaffär i Stockholm; erforderliga affärsförbindelser hade han året förut knutit vid besök i England. B: s affär växte under firma John Bernström & C: o. snabbt till en av de största och mest ansedda i Sverige och existerar fortfarande under samma firma ehuru under annan ledning. Sin första större affärstransaktion genomförde B., då han år 1885 inköpte det gamla Olofströms bruk, som emellertid två år senare av honom överläts på det nybildade svenska stålpressnings-a.-b. Olofström. Den relativt korta Olofströmsepisoden blev av största betydelse för B: s utveckling. Under första tiden av verksamheten därstädes hade han att kämpa med svårigheter av alla slag, inför vilka han ofta var nära att misströsta men vilka dock slutligen segerrikt övervunnos. Lönen för mödan blev, utom ett gott finansiellt resultat, ökad energi, självförtroende och erfarenhet. Även rent tekniskt blev verksamheten vid Olofström av betydelse för framtiden, då verkstadens specialitet, stålpressningsarbeten, sedan kom att spela en stor roll inom separatorindustrien.

Den stora vändpunkten i B:s liv blev den dag, då han (år 1887) valdes till verkställande direktör i a.-b. Separator. Detta bolag, som bildats redan 1883 för att exploatera doktor G. de Lavals bekanta uppfinning av mjölkseparatorn, hade dittills arbetat under stora svårigheter. Bolagets förvaltning var i oordning och dess finansiella ställning allt annat än lysande. Det första, som måste göras, var att bringa reda i administrationen, avlägsna mindre dugliga element och skaffa goda krafter i deras ställe. Detta var en uppgift, som fordrade på samma gång hänsynsfullhet och orubblig fasthet, och den löstes utan tvekan. Vidare måste försäljningen omorganiseras. Då man nu vet, vilken storartad utveckling, som följde, och ser, hur separatorn blivit snart sagt en nödvändighetsartikel i varje lanthushåll, är man kanske böjd att underskatta det arbete, B. här nedlade. I verkligheten fordrades det klar blick för framtidsmöjligheterna och stor förmåga att besegra mötande svårigheter för att ej uppgiva den ofta till synes hopplösa kampen. Kraftig konkurrens mötte från en annan skumningsmaskin, förd i marknaden av Köpenhamnsfirman Burmeister & Wain. En tid syntes detta företag ha avgjord övervikt i kampen, och medgivas måste, att deras centrifug mycket väl tålde jämförelsen med de tidigare de Lavalska konstruktionerna. Inom vissa mejerikretsar var därjämte stämningen ganska avvisande mot separatorerna, och man fasthöll på många håll länge vid den gamla ismetoden. För B. stod det emellertid redan från början klart, att separatorn hade framtiden för sig och att företaget kunde upparbetas till en världsaffär. Redan innan han övertog ledningen av separatorbolaget, hade en filial upprättats i Amerika, men denna hade ingalunda infriat de förhoppningar, som ställts på densamma. Ledningen hade kommit i händerna på olämpliga personer, som endast sökte tillgodose egna intressen. För att ej de relativt betydande kapital, som offrats för att införa separatorn på den amerikanska marknaden, skulle gå förlorade, måste B. hösten 1889 bege sig till Amerika. Följande sin vana att ej gå hårdare tillväga, än ovillkorligen erfordrades, nöjde han sig denna gång med åtgärder, som snart visade sig otillräckliga. Redan följande vår blev en ny resa nödvändig. Nu sattes yxan till roten, och helt nya personer fingo övertaga ledningen. Till alla de svårigheter och det motstånd, B. hade att övervinna i Amerika, kom, att han måste nedlägga mycket arbete på att övertyga bolagets ledning om nödvändigheten av att även med betydande ekonomiska offer behålla och upparbeta den amerikanska affären. Han lyckades emellertid genomdriva sin mening, och erfarenheten har givit honom i rikaste mått rätt. Den amerikanska affären blev snart och har sedan alltid förblivit av den allra största betydelse för hela bolagets verksamhet. Ej mindre än ytterligare sju gånger har B. besökt det amerikanska bolaget för att övervaka dess verksamhet och på bästa sätt ordna samarbetet med huvudbolaget.

Under alla dessa omsorger om affärens organisation fann B. tid även för den tekniska ledningen. Han hade aldrig studerat vid någon teknisk läroanstalt, men han hade förskaffat sig nödiga insikter genom sitt praktiska arbete och genom självstudier. Under hans överinseende utvecklades och förbättrades separatorernas konstruktion allt mera. Ett nytt bevis på sin framsynthet och sin förmåga, att bedöma värdet av ett uppslag gav B., när på hans initiativ det s. k. alfapatentet förvärvades av bolaget. Denna uppfinning, som visade sig vara helt enkelt epokgörande inom separatorindustrien mer som egentligen tillkommit för helt annat ändamål, blev bekant vid en utställning i Tyskland. B. inledde omedelbart underhandlingar med uppfinnaren, och oaktat flera intresserade spekulanter funnos, lyckades separatorbolaget bliva ägare till uppfinningen. B. hade önskat göra upp köpet kontant, men den summa, som begärdes, ansågs för hög, och en royaltyuppgörelse kom i stället till stånd, vilken i tidernas längd kostat bolaget vida mera än den fordrade engångsgottgörelsen. Oaktat det höga pris, som på detta sätt betalades, visade sig inköpet av uppfinningen vara en synnerligen god affär. Den möjlighet, som, genom alfakonstruktionen erbjöds att framställa små handseparatorer med betydande avverkning och god skumningsförmåga, utnyttjades omedelbart och medförde en revolution inom mjölkhushållningen och dittills oanade avsättningsmöjligheter för bolagets tillverkningar. Även inom det rent fabrikationsmässiga var B. en föregångsman. Tillverkningen ordnades efter principer, som voro långt före sin tid, och fabrikationskostnaderna nedbringades härigenom betydligt. Ordning och reda infördes i verkstäderna. De löner, som betalades, voro för sin tid mycket goda, men i utbyte fordrades även ett ärligt arbete. Pä detta sätt uppfostrades en god arbetarstam, och goda traditioner grundades i verkstaden.

Då den industri, åt vilken B. ägnat sitt livsverk, är på det intimaste förbunden med lantbruket, är det helt naturligt, att även denna näringsgren varit föremål för hans livliga intresse. På hans initiativ inköpte separatorbolaget egendomen Hamra vid Tumba station och lät uppdriva denna till en mönsterfarm, främst beträffande boskapsskötsel och mejerihantering. Även enskilt har B. ägnat sig åt lantbruk, särskilt på Näsby säteri, där han f. n. har sitt hem.

B. har blivit tagen i anspråk för offentliga uppdrag av olika slag. Sin mest uppmärksammade insats vid sidan av sitt arbete i separatorbolagets tjänst har han utfört inom Sveriges verkstadsförening, vars ledande kraft han snart blev. Han bidrog i hög grad till den fasta hållning, som denna förening intog i de stora arbetskonflikterna. Särskilt uppmärksammad blev den konflikt, som följde, då B. efter rösträttsstrejken 1902 betraktade de arbetare, som uteblivit från arbetsplatsen, såsom avskedade. Genom en kamp, som under stor bitterhet pågick en månads tid, hävdade B. sin rätt att med anledning av strejken utgallra de »besvärliga elementen» bland arbetarna. Ingen kunde emellertid vara mera mån om sina underhavandes bästa än B. Detta har han visat i handling genom de många anordningar till arbetarnas nytta, som på hans initiativ tillkommit. Kostnadsfri sjukhjälp och ålderdomspensionering, billiga lån för anskaffande av egna hem, änkepensioner, en förstklassig badanstalt, som så gott som avgiftsfritt står till arbetarnas förfogande, billiga bostäder äro blott några exempel på förmåner, B. berett sina arbetare. Likaså har han genom donationer sökt bereda tillfälle till högre utbildning för begåvade fattiga ynglingar samt belöningar åt särskilt dugliga arbetare. I det tysta har B. utövat en storartad välgörenhet.

Författare

E. A. Forsberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källa: A.-B. Separator 1888—1908 (1908).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J (John) P F Bernström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18099, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. A. Forsberg.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18099
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J (John) P F Bernström, urn:sbl:18099, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. A. Forsberg.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se