Carl Emanuel Bexell

Född:1788-01-16 – Villstads församling, Jönköpings län
Död:1873-03-12 – Rydaholms församling, Jönköpings län (på Upplid)

Präst, Nykterist


Band 04 (1924), sida 112.

Meriter

2. Carl Emanuel Bexell, den föregåendes broder f. 16 jan. 1788 i Villstad, d 12 mars 1873 å sin egendom Upplid i Rydaholm. Student i Lund 11 okt. 1806; disp. 29 apr. 1807 (Numophylacium regiae academise Lundensis, p. XI; pres. N. Sjöborg); filol. kand. 1 juni 1808; fil. kand. 19 juni 1810; disp. 21 juni s. å. (De ethica justis limitibus circumscribenda, p. I; pres. F. Cederschiöld); genomgick seminarium i Lund s. å.; fil. magister 21 juni 1811. Pastorsadjunkt i Jönköping 1811; avlade pastoralexamen 4 maj 1814; hovkanslerns ombud vid boktryckeriet och bokhandeln i Jönköping 1816; komminister i Källeryd 1817 (tillträdde 1818); kyrkoherde i Rydaholm 16 nov. 1825 (tillträdde 1828); prost över egna församlingar 31 dec.1833; ledamot av Jönköpings läns hushållningssällskap och sekreterare vid häradets hushållningskommitté; riksdagsfullmäktig för Växjö stift 1841; kontraktsprost i Östbo härad 23 dec. 1857. Ledamot av Samfundet pro fide et christianismo; erhöll offentliga belöningar av teologiska fakulteten i Lund 1810, av Samfundet pro fide et christia-nismo 1813 samt Svenska akademiens andra guldpenning 1814; LNO 1860; fil. jubelmagister 31 maj 1862; teol. doktor 28 maj 1868.

Gift 9 okt. 1818 med Anna. Cecilia Sager, f. 28 aug. 1798, d 14 apr. 1876, dotter till inspektören på Nissafors, häradshövdingen Daniel Sager.

Biografi

B. var den yngste av sex bröder. Av sin grundlärde och gammaldags stränge fader, vilken i politiken hyste liberala åsikter, uppfostrades han efter Rousseau's principer, i det all läxläsning i böcker var bannlyst. Efter faderns död upptogs gossen av kyrkoherden B. Hagelberg i Reftele. Faderns uppfostringsmetod hade emellertid ingivit B. missmod vid studiernas fortsättande i vanlig skola, och en tid ägnade han sig åt lantbruk i avsikt att för framtiden bliva bonde. Av en äldre broder övertalades han dock slutligen att återupptaga studierna vid Växjö gymnasium. Lantbruket hade emellertid hos honom blivit ett intresse för livet. Vid universitetet rönte B. mycken framgång. Särskilt gjorde han sig känd för sin lätthet att uttrycka sig i tal och skrift och ådrog sig uppmärksamhet i det teologiska seminariet, som då stod under K. P. Hagbergs ledning. Under sin tjänstgöring i Jönköping förvärvade han stort, anseende som predikant; I homiletiskt hänseende var han en lärjunge till Hagberg. Hans från trycket utgivna predikningar lovordades varmt av Allmänna journalen. Dock gjordes anmärkningar mot hans »vågade och stundom hyperboliska talesätt». Att Svensk litteraturtidning var mera kritisk mot hans om Upplysningstiden påminnande frasrikedom, var mindre att undra över. Man klandrade hans färgrika blomsterspråk och den bristande klarheten men frånkände honom icke en viss originalitet, såväl vad formen som innehållet angick. B. levde länge nog för att lära av den nya tiden, och i hans senare homiletiska författarskap fick det konstlade maneret vika för större naturlighet. Lättheten att uttrycka sig i originella vändningar bibehöll han alltid. Vid sidan av sin rent prästerliga verksamhet fann B. tid för mycket annat, eller, rättare sagt, han var en präst av gamla stammen, som ansåg, att prästen i allmänhet borde och kunde vara sina församlingsbors ledare. Så gjorde han sig känd som en synnerligen driftig jordbrukare, var en verksam ledamot av länets hushållningssällskap samt deltog i kommittéarbete beträffande hemmansklyvningen, och hans flitiga penna frambragte en hel del skrifter i ekonomiska ämnen. Över huvud älskade han att sysselsätta sig med litterär verksamhet, varom hans talrika skrifter bära vittne.

Genom sitt framgångsrika nykterhetsarbete har B. gjort en märklig insats på folkuppfostrans område. Han är här en av föregångsmännen. Tidigt drogs hans intresse till nykterhetsfrågan. 1813 hade Samfundet pro fide et christianismo uppställt prisfrågan: »Huru skall det omåttliga begäret för brännvins nyttjande, särdeles bland allmogen och den uppväxande ungdomen, kunna efter hand, om ej alldeles förtagas, dock, så mycket möjligt är, först inskränkas till måttligt bruk?» B:s skrift erhöll priset. Han uttalade sig här om fylleriet på ett sätt, som föregriper alla senare nykterhetstal, vari spritens förödande verkan målats. Principiellt trädde han i bräschen för absolutism och förbud. Men inseende det utopiska i så långt gående krav, inskränkte han sig till att fordra lagstiftningsåtgärder, varigenom den farlige drinkaren ställdes under annans förmynderskap, varjämte han inskärpte som plikt för folkläraren-prästen, för skolans lärare, ja för varje medborgare att verka till nykterhetens förmån, så att sammanlevnaden bleve »en uppfostringsskola, varifrån medborgaren utgår med renade begär och förädlade tänkesätt». B : s nykterhetsprogram var i själva verket redan nu både fullständigt och modernt. Dock saknades föreningsformen såsom praktiskt kampmedel for förverkligandet av de framställda idéerna. Även härutinnan blev han emellertid en föregångsman. Fjorton år senare, 1828, ingrep han som kyrkoherde i Rydaholm med kraftig hand mot supseden i sin församling, särskilt mot den s. k. lysningssupen, och fick också nykterhetsföreningar till stånd. Det påbörjade arbetet vann större uppsving, sedan B. trätt i närmare förbindelse med sin vän Peter Wieselgren. 1839 fick han t. o. m. sin församling att enligt sockenstämmobeslut frivilligt nedlägga husbehovsbränningen. Oförmodat kom B. att vid denna tid deltaga i senare delen av 1840 års riksdag. Mari kan nog säga, att han blev vald på sitt nykterhetsprogram. Mycken framgång hade han icke vid riksdagen. Inom församlingen inträdde också en viss reaktion. Ihärdigt fortsatte han emellertid sina strävanden. Han deltog även i Södra Sveriges nykterhetsförenings årsmöten i början på 1840-talet. Av Svenska nykterhetssällskapet var han hedersledamot. B. hörde till förgrundsfigurerna i den äldre svenska nykterhetsrörelsen. Belysande för dennas kynne är hans uttalande vid ett nykterhetsmöte i Jönköping 1840. »Civilisation hel och hållen, ingenting mer och ingenting mindre», ställde han upp som mål. Men till förekommande av tvetydighet tillade han, att han menade kristlig civilisation, ty »säga vad man vill, tidevarvens allmänna bildningsprocess heter i alla fall kristendom och skall så heta till tidernas ända».

Författare

Edv. Rodhe.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Reflexioner öfver den, vid 1809 och1 1810 års riksdag beslutade förändring i våra, vid offentliga gudstjensten, hittills brukade religions-böcker, jemte förslag till förändrade predikotexter. Af C. E. B, Jönk. 1811. 4: o 4 bl. — Förslag till förlikning emellan dem, som bestrida och förfäkta hofrådets doktor Jungs sak i förklaringen öfver Johannis uppenbarelse. Af C. E. B. Jönk. 1811. 23 s. — Gudomligheten afbildad i en mensklig dom, Predikan hållen infÖT Kongl. Maj: ts och Götha hofrätt d. 19 oct. 1813. Jönk. 1813. 12 s. — Huru skall det omåttliga begäret för brännvins nyttjande, särdeles bland allmogen och den uppväxande ungdomen, kunna efter hand, om iej alldeles förtagas, dock så mycket möjligt" är, inskränkas till måttligt bruk? Pris-skrift. Sthm 1814. 28 s. Ny uppl. Jönk. 1832 . 30 s. — Sorge-tal öfver högstsalig Hans Majestät konung Carl XIII, hållet d. 26 april 1818, inför Frimurare-samfundet i;'Jönköping. Jönk. 1818. 16 s. — Fosterlands-känslan. Meditation. Jönk. 1821. 16 s. — Strödda predikningar. Jönk. 1823. 128 s. — Psalmbokscateches, eller alla frågorna i d:r Luthers lilla cateches, besvarade med verser ur Svenska psalmboken. Vängåfva till beskedliga läsebarn. Jönk. 1829. 16: o 21' s. 2: a uppl. Jönk. 1830. 8: o 24 s. — Ansgarius, eller christna religionens införande i Sverige. Historisk anledning till den tusenåriga svenska kyrkans jubelfest, år 1830. Jönk. 1830. 12: o 71 s. 3:e uppl. [med bihang: Berättelse .om tusenårs-festens firande i en småländsk landskyrka]. Jönk. 1830—31. 12: o 71, 22 s. — Det nya julbordet. Berättelse och betraktelser, tillegnade Ryda-holms nykterhets-förening. Jönk. 1839. 12: o 43 s. 6:e uppl. Jönk. 1850-12: o 28 s. (Anon.) — Drinkarens Fader vår. Ett handslag till själsför-vandtér i Christo af Rydaholms nykterhetsförening. Jönk. 1839. 18 s. (Anon.) —¦ Om nykterhetssakens förbindelse med allmän menniskobildning. Anförande vid Svenska nykterhetssällsk. sammankomst i Jönköping d. 1 juli 1840. Jönk. 1840. 4: o 2 bl. — Framställning af några bland de wigtigare frågorna wid riksdagen år 1840. [Omsl.-tit.: Ämnen att behjertas wid riksdagen år 1840.] Växjö 1840. 99, (1) s. (Anon.) — Samvetet i förhållande, till natur, konst och vetenskap, med hufvudsakligt afseende på efterbild-ningstheorien, och med slutlig tillämpning på samhällsläran och dagens fråga: kommunalförfattningen. Jönk. 1840. 170 s., 1 schema. (Anon.) — Nykterhetsvänskapens sätt att verka för sitt ändamål. Anförande vid Svenska nykterhetssällsk. sammanträde i Jönköping d. 1 juli. Jönk. 1840. 4: o 2 bl. — Grundsatser i nykterbetsfrågan, föreslagne till ventilation vid årsmötet med södra Sveriges nykterhetsföreningar i Skara 1841. Skara 1841. (8) s. (Anon.) — Bönen Fader vår, tillämpad till särskilda andaktsstunder och själsbehof, eller bönebok för hemmet och kyrkan. Jönk. 1844. 12: o (4), 159 s. — Bibel-historisk lill-katekes, till begagnande wid underwisningen i folkskolorna. Jönk. 1849. 16:o 68 s. 2:a uppl. Jönk. 1850. — Kyrkans idé: ett ord i förbigående med anledning af dagens religiösa frågor. Växjö 1856. 30iS> — Minnesteckning öfver H. Maj: t konung Oscar I. Tal, hållet i S:t Joh:s logen Mellersta pelaren i Jönköping Oscarsdagen d. 1 dec. 1859. Jönk. 1859. 23 s. — Bibelförklaringar för olärda öfver svenska kyrkans senast anbefallda högmessotexter. Första årgången. H. 1—2. Sthm 1862. 104 s.; 99, (1) s. Andra årgången. H. 1—2. Sthm 1863, 65. H. 1. 96 s. — Predikningar öfver de för bönedagarne år 1862 anbefallde högmessotexter. Sthm 1862. 38 s. — Om religion och religiösa principer. Föredrag vid prestmötet i Wexiö d. 19 juni 1867. Växjö 1867. 17 s. (Handl. rör. prestmötet i Wexiö 1867.) — Dessutom ett antal predikningar, särskilt likpredikningar (utförligare förteckning bifogad C. Granstrands likpredikan m. m., 1874).

Översatt: Återseendet efter döden: några stunders andakt för minnet, saknaden och hoppet. Jönk. 1832. 12: o 105, (2) s.

Redigerat: Jönköpings tidning. 1816—1818.

Källor och litteratur

Källor: Växjö domkapitel till K. M:t 24 aug. 1825 (meritförteckn.), RA; Biogr. lexicon, 2 (1836); Likpredikan vid C. Em. Bexells begrafning d. 28 mars 1873 af C. Granstrand, jemte Lefnadsteckning af Josef Bexell (1874); A. H. Lundin, Småländska nationen i Lund (1882); O. Mannström, Bilder och blad ur sv. nykterhetsrörelsens historia (1912).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Emanuel Bexell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Edv. Rodhe.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18144
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Emanuel Bexell, urn:sbl:18144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Edv. Rodhe.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se