Sven Peter Bexell

Född:1775-09-26 – Villstads församling, Jönköpings län
Död:1864-05-05 – Grimetons församling, Hallands län

Skriftställare, Riksdagsledamot, Präst, Arméofficer


Band 04 (1924), sida 109.

Meriter

1. Sven Peter Bexell, f. 26 sept. 1775 i Villstad, d 5 maj 1864 i Grimeton. Föräldrar: kyrkoherden, häradsprosten Daniel Bexell och Magdalena Strömvall. Volontär vid Jönköpings regemente 1792; underofficer 4 jan. 1793; furir; livdrabant vid livdrabantkåren 11 maj 1795; löjtnant i armén 1799; student i Lund 21 febr. 1800; avlade teol. fil. examen 6 maj s. å.; disp. 19 juni s. å. (De incendio Altonaico; pres. J. Lundblad); erhöll avsked ur krigstjänsten 8 sept. s. å. Prästvigd i Växjö 10 mars 1801; huspredikant hos generalmajoren S. Hederstierna; hovpredikant 27 okt. 1801—1805; avlade pastoralexamen 13 apr. 1808; kyrkoherde i Grimeton 11 sept. 1812 (i survivance 1806); prost 20 okt. 1813; v. kontraktsprost 1817; kontraktsprost 25 juni 1819; erhöll professors titel 13 juni 1822; deltog i riksdagarna 1823, 1828, 1834, 1840 och 1844 och var därunder ledamot av allmänna besvärs-och ekonomiutskottet 1823 samt av lagutskottet 1828—44, elektor 1840 samt revisor av bankodiskonten m. fl. 1830 och 1835. Ledamot av Götiska förbundet 1816; LVVS 1817; Korresp LLA 1818; LVO s. å.; ledamot av Samfundet pro fide et christianismo 1823; LHA 1829; teol. doktor 10 nov. 1830 (promoverad 14 juni 1831); ledamot av ett flertal lärda svenska sällskap samt av arkeologiska akademien i Rom.

Gift 10 nov. 1805 med Sara Lovisa von Wolffradt, f. 23 dec. 1782, d 21 jan. 1870, dotter till godsägaren Karl Otto von Wolffradt.

Biografi

Såsom livdrabant befann sig B. i Gustav IV Adolfs följe under resor i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland. I bevarade dagboksanteckningar för åren 1797—1799 har han skildrat dylika resor till Ystad 1797, till och från Karlskrona s. å. och till Medevi; bl. a. berättar han om den starka rojalism, som framträdde ute i landet, särskilt vid konungens och drottningens färd från Karlskrona 1797. I dagböckerna ger B. uttryck åt svärmiskt känslosamma stämningar. Bonaparte dyrkade han som sitt hjälteideals personifikation. För sin läsning redogör han utförligt. Han studerade bl. a. Tacitus, Rousseau och Pope samt beundrade mycket Georg Adlersparres av upplysningstidens traditioner och. den nya tidens frihetsidéer präglade tidskrift Läsning i blandade ämnen. Sedan B. övergivit den militära banan för kyrkans tjänst, trädde han (1801) i beröring med M. Lehnberg och mottog av denne starka intryck, vilka lära ha danat honom till en den lyckligaste predikant (Westén).

I Grimetons pastorat, som B. 1812 erhöll av patronus, kom han att stanna till sin död; ett försök att utom förslaget söka Varbergs regala pastorat misslyckades (1836). Bland sina ämbetsbröder åtnjöt han mycket anseende. Sålunda erhöll han röster vid biskopsval i Göteborg, Växjö och Härnösand samt utsågs upprepade gånger till riksdagsman. Som sådan spelade han i allmänhet ej någon mera framträdande roll. Vid 1840—41 års riksdag kom han dock på grund av partiernas jämvikt inom prästeståndet att i viss mån bestämma utskottsvalet, i det han som elektormed sin röst bidrog till det liberala partiets seger. Han hörde eljest jämte Geijer enligt J. H. Thomander till det flytande elementet i ståndet. Redan vid 1823 års riksdag ville B. ge plats åt representanter för universiteten i prästeståndet och 1840 ville han öppna det för läroverkslärare. Han ansåg dock ej de partiella reformerna tillfyllest utan påyrkade (1840) en fullständig reform, ehuru med ståndsval. De gamla stånden skulle vart och ett utse lika många representanter och orepresenterade samhällselement sammanföras i ett femte stånd; om en- eller tvåkammarsystem gjorde B. intet uttalande. I lagstiftningsfrågor intog han ofta en konservativ ståndpunkt. Så motsatte han sig 1840 avskaffandet av kvalificerat dödsstraff. För införandet av lika giftorätt utanför adeln verkade han dock vid samma riksdag. Nykterhetssträvandena lågo B. varmt om hjärtat. Han motsatte sig lindring av straffet för fylleriförseelser (1828) men ville bekämpa dryckenskapen även genom brännvinskonsumtionsavgift (1840) och genom spridande av nykterhetslitteratur (1845). Likaså intresserade sig B. varmt för sjukvårdens främjande och yrkade bl. a. på sinnessjukvårdens ordnande (1823) och anslag till en farmaceutisk läroanstalt (1840).

Mest bekant för eftervärlden är B. som skriftställare. Han idkade omfattande topografiska, arkeologiska och biografiska forskningar, vilkas resultat han framlade i flera arbeten. Den beskrivning över Halland, som han 1817-19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl. a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema. B:s avsikt att i ett särskilt arbete meddela sina arkeologiska fynd blev aldrig fullbordad. Ett särskilt intresse hyste B. för vattenminskningen. Han företog ända från 1816 observationer, gjorde avvägningar och lät i lodräta klippor inhugga vattenmärken. Hans jämte brodern J. G. Bexell utgivna »Göteborgs stifts historia och herdaminne» vilar på materia], som delvis samlats redan av J. Gothenius, samt på uppgifter, som införskaffades från pastoraten; däremot användes ej domkapitlets arkiv. Något större mått av historisk kritik röjer arbetet ej; av K. V. Skarstedt har det även karakteriserats som onöjaktigt i detaljer. De bibliografiska uppgifterna äro ojämna och ofullständiga (Almquist). B. gjorde jämväl samlingar till ett »riksherdaminne», vilka 1863. av Skarstedt skänktes till Lunds universitetsbibliotek. Materialet omfattar uppgifter för Linköpings, Västerås, Karlstads och Skara stift, de sistnämnda hopbragta av prosten L. Billingdal; Lunds stift är endast påbörjat. Vid 1834 års riksdag yrkade B. på att prästeståndets arkiv skulle ordnas till följande riksdag. Sitt intresse för dess källskatter ådagalade han jämväl genom deltagande i urkundspublikationen »Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia», där han bearbetade perioden 1650—1751; senare tryckte han dessutom utdrag ur protokollen för riksdagarna 1755—1778. För de av B. meddelade förteckningarna över ståndets ledamöter användes även riksdagsbesluten i riksarkivet. Redan samtiden anmärkte på en del uppgifter i dessa editioner; till bristerna i noggrannheten bidrog måhända, att B. ej själv genomgick hela. materialet utan, enligt egen uppgift, delvis biträddes av ståndskamrater vid forskningarna.

Den ofta maliciöse Kr. Stenhammar har karakteriserat B. som »en curieuse personage full av flärd och fåfänga men tillika ett slags jäktande efter skenet av frivilligt oberoende». En mängd anekdoter vittna om B: s muntra sinnelag. I det yttre framträdandet frapperade enligt samtida memoarer hans militäriskt raka hållning.

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Lunds universitetsbibliotek äger jämte de ovannämnda samlingarna till ett riksherdaminne några brev från B. till J. G. De la Gardie; i Uppsala universitetsbibliotek förvaras brev från honom till J. H. Schröder. och K. F. af iWingård, i Vitterhetsakademiens bibliotek finnas hans brev till J. Adlerbeth.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diss. de incendio Altonaico. Lund 1800. 4: o 17 s. (Diss. acad., prass. J. Lundblad.) — Försök till besvarande af desse frågor: Hafva religionen och dygden behof af vältaligheten, eller hafva de någonsin haft det? Gtbg 1805. 112 s. — Hallands historia och beskrifning. D. 1—3. Gtbg 1817—19. XII, 627 s.; XIV, (2), 470 s.; (4), 476 s. — Predikan, hållen i Götheborgs domkyrka första prestmöts-dagen d. 14 juhii 1831. Gtbg 183L 4: o 14 s. (Handl. ang. prestmötet i Götheborg 1831.) — Komparativ tableau öfver dödlighetens till- och aftagande i Stockholms särskildta districter och sjukhus under cholera-färsoten år 1834 i augusti, september och october månader. Sthm 1834. Fol. — Götheborgs stifts historia och herdaminne. D. 1—2. Gtbg 1835. 4: o (8), 326, (1) s.; (4), 293, (13) s. (Tills, med J. G. Bexell.)

Utgivit: Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur preste-ståndets archiv. [H. 1—3.] Sthm 1835. (Tills, med A. Ahlqvist och A. Lignell; B. utgav härav [H. 2]: Bidrag ... ur preste-ståndets archiv. Ifrån år 1650 och till närvarande tid. (3), 410, (2) s.) — Riksdags-historiska anteckningar, eller Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur preste-ståndets archiv. Riksdagarne 1755—1778. Kristianstad 1839. (6), XVII, 264 s.

Handskrifter: Anteckningar till Sveriges herdaminne omfattande Linköpings, Skara, Västerås, Karlstads och Lunds stift. (LB.) — Dagboksanteckningar 1797—1799. (I registrator C. A. A. Bexells ägo.)-

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. (fullm.), statsrådsprot. i ecklesiastikärenden 1837. överstars skrivelser (livdrabantkåren) och A. von Hartmansdorffs papper, allt i RA. — Prästeståndets prot. 1834, 1840; Lars Hierta, Riksdagsmotioner och anföranden, utg. af G. A. Aldén, 1-, 2 (1913, 14); Sv. literatur-fören. tidn. 1835, s. 561; [J. C. Hellberg], Ur minnet och dagboken om mina samtida, af Posthumas, 1, 12 (1870, 74); Bakom riksdagens kulisser. C. W. Liljecronas dagbok under riksdagen 1840—1841, utg. av G. A. Aldén (1917); Chr. Stenhammar, Bilder ur riksdagslifvet och hufvudstadslifvet, 1—3 (1902—03). — S. P. Bexell & J. G. Bexell, Götheborgs stifts historia och herdaminne (1835); A. Th. Låstbom, Förteckning på i Swerige ... promoverade theologias doctorer (manuskr., RA); C. W. Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne (1885); A. Westén, Sv. kongl. hofclericiets historia, 3 (1814).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Peter Bexell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18147, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18147
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Peter Bexell, urn:sbl:18147, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se