Einar M Billing

Född:1871-10-06 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1939 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län

Präst, Biskop


Band 04 (1924), sida 383.

Meriter

5. Einar Magnus Billing, son till B. 3, f. 6 okt. 1871 i Lund. Elev vid h. allmänna läroverket i Lund 1881 och i Västerås ht. 1885; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 24 maj 1889; student i Uppsala 17 sept. 1889; fil. kand. 11 dec. 1891; teol. kand. 31 maj 1898; har med offentligt understöd företagit studieresor till Tyskland 1910 och till England sommaren 1914. Docent i dogmatik och moralteologi vid Uppsala universitet 20 dec. 1900; prästvigd för Lunds stift 30 dec. 1900; regementspastor vid andra Svea (numera Upplands) artilleriregemente 25 okt. 1901—31 maj 1908; förestöd upprepade gånger e. o. professuren i dogmatik och moralteologi; e. o. professor i samma ämnen samt kyrkoherde i Hagby och Ramsta 15 maj 1908 (professor 1 jan. 1909); inspektor vid Lindska skolan i Uppsala 1910; ledamot av katekesnämnden 24 mars 1911 (ordförande 25. okt. 1916); tillkallad sakkunnig i folkundervisningskommittén för frågor rörande kristeridomsundervisning hösten 1913 och våren 1914; ledamot i direktionen för Prins Gustavs folkskola i Uppsala 1917; biskop i Västerås 21 maj 1920. Ledamot av Samfundet pro fide et christia-nismo: 1909; teol. doktor 31 maj 1911; LNO 1917; KNOlkl 1922.

Gift 19 juni 1902 med Gerda Katarina Lundquist, f. 30 aug. 1878, dotter till professorn Karl Gustav Lundquist.

Biografi

B:s första stora arbete var en undersökning av »Luthers lära om staten» (1900), utmärkt såväl för sin skarpa analys av Luther som för den grundliga belysningen av den senare medeltidens samfundstankar. Till Luther har B. sedan ofta återvänt samt därvid varit besjälad av strävandet att göra det djupa religiösa innehållet i de reformatoriska grundtankarna fruktbärande för nutidens teologi och kyrka. Om förmåga till kongenialt inträngande i Luthers tankevärld vittnar ock det aktuella inlägg i diskussionen om Luthers teologiska utvecklingsgång, som B. framlagt i Uppsala universitets inbjudningsskrift till reformationsfesten 1917. Det störst anlagda av B:s arbeten är hans »De etiska tankarna i urkristendomen» (1907);själva ledmotivet framträder i hans bemödande att klarlägga den för profeterna och Jesus karakteristiska — från hellenismens uppfattning så skarpt skilda — historisk-dramatiska synen på tillvaron. Den »utkörelsehistoriska» synpunkt, B. anlägger, visar sig ock vara ägnad att giva honom ett fast och enhetligt grepp på »Jesu etiska grundtankar»; samma huvudsynpunkt bildar ock den röda tråden i en rad andra teologiska skrifter, bland dem särskilt en studie över försoningen. Ett betydande arbete har B. utfört såsom ledamot och slutligen ordförande i den 1911 tillsatta katekesnämnden. Detta kommer icke minst till synes i det första av nämndens betänkanden; i form av en kritisk granskning av inkomna katekesförslag har nämnden här framlagt en utförlig handledning för undervisningen i kristen troskunskap, som vad det karaktärsfulla teologiska innehållet beträffar tydligt röjer B: s penna. Kallad att som sakkunnig biträda folkundervisningskommittén i frågor rörande kristendomsundervisningen i folkskolan, har B. framlagt sina önskemål beträffande denna i ett till dess år 1914 avgivna betänkande fogat särskilt utlåtande. Sin klaraste utformning, har B: s teologiska och kyrkliga program fått i det »Herdabrev», som B. publicerade, när han tillträdde Västerås biskopsstol (1920). Programmets tyngdpunkt ligger i den religiösa koncentration, som präglar det hela och som icke minst gör sig gällande i fråga om det här skisserade kyrkoidealet: just därför att det evangeliska folkkyrkoideal, B. här hävdar, genomgående fattas från en rent religiös synpunkt, förenar det i sig fasthet och rörelsefrihet. På de teologiska studierna har B., alltsedan han började tjänstgöra såsom professor, utövat ett starkt inflytande. Till icke ringa del har detta inflytande varit förmedlat genom kristliga studentförbundet, inom vilket B. länge intagit en ledande ställning; han har ock lämnat detta förbunds skriftserie ett antal bidrag, däribland skriften »Folkkyrkan och förkunnelsen», som vad kyrkoprogrammet beträffar är en föregångare till hans ovan omtalade »Herdabrev».

Författare

G. Aulén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 15 maj 1908 (meritförteckn.), RA; Uppsala universitets matrikel 1916. — Ang. B:s tryckta arbeten intill 1920 se nämnda matrikel samt K. universitetets i Uppsala redogörelser 1916/17—1919/20.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Einar M Billing, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18218, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Aulén.), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18218
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Einar M Billing, urn:sbl:18218, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Aulén.), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se