Meriter

2. Lars Theodor (Tore) Billing, f. 14 okt. 1817 å Lundsgården i Kallna församling, d 30 dec. 1892 i Stockholm. Föräldrar: kronofogden, hovkamreraren Kristoffer Billing och Anna Fredrika Schmidt. Student i Lund 9 dec. 1831 och påbörjade där studier för avläggande av kameralexamen; bedrev konststudier under ledning av landskapsmålaren Calmeyer samt vid konstakademien, där han läsåret 1839–40 »finnes antecknad bland dem, som bevistade föreläsningarna i perspektiv och geometri; företog ett flertal studieresor såväl i Sverige som i utlandet och besökte bl. a. under åren 1856–59 Finland, Danmark, Tyskland, Schweiz och Frankrike samt (1858) Dalarna och Västmanland. LFrKA och K. målare 1872.

Gift 7 apr. 1846 med Elma Charlotta Ström, f. 3 apr. 1822 i Bro socken, d 14 juli 1899 i Stockholm, dotter till lantbruksinspektören Karl Ström.

Biografi

Redan från en sjöresa till Portugal, som B. företog vid 17 års ålder, föreligga några naivt tecknade vyer av portugisiska städer. Från hans Stockholmsvistelse finnas många teckningar bevarade; till en början äro dessa ganska ofullgångna, men så småningom blir konstnären säkrare i formgivningen. Dock äro de fåtaliga figurframställningarna i regel dåliga. De på hans blyertsskisser ofta noggrant antecknade färgerna visa, huru studierna å ateljén omskapades till målningar. Under sin studietid i Stockholm räknades B. till de. elever, vid vilka såväl akademiens som konstnärernas uppmärksamhet var fästad. Hans tavlor omtalas såsom täcka och samvetsgrant utförda, och för stämningen ansågs han ha lika god blick som G. V. Palm eller J. M. Stäck. I sina arbeten strävade han, såsom ett brev (från Luzern) till J. Kr. Boklund av 4 febr. 1859 visar, efter att återgiva ljusets förändrande inverkan på färgen och framför allt att »rätt och skönt» uppfatta naturen. Han reagerar mot för mycket användande av förgrundsdetaljer och lägger särskilt an på »luften, lointainer och mellanplaner». Av den i Paris skolade schweiziske målaren Zelger lär han även en del tekniska finesser. Sina kompositioner bygger han upp efter ett visst schema, och Boklund yttrar en gång, att han »murat» upp sina landskap. Från Paris, dit B. kunnat fara tack vare understöd från systern (såväl här som i Schweiz var familjen med), skriver han, att »det är fan till folk att måla» där, men han är glad att ej vara så ung, ty då kunde han lätt fångats av ett manér. Nu kan han lära av allt. Han och M. E. Winge kopiera tavlor så mycket de hinna. B. sände hem två landskap (Skogsparti vid Fontainebleau och Parti i morgoneffekt vid Vierwaldstädter-sjön i Schweiz), målade »med måttligt franskt maner», enär han för de svenska konstdomarnas skull ej vågade måla så skissartat, som det eljest brukades i Paris.

Färgen i B:s tidigare arbeten är ganska mörk och tung. Den blir lättare under konstnärens vistelse i Schweiz, varjämte, under intryck av Parismåleriet, penselföringen blir friare och djärvare. B. är en flitig, samvetsgrann och intresserad målare men lyckas icke höja sig över medelmåttan. Hans mannaålder sammanföll med brytningstiden mellan det romantiska och realistiska måleriet, och han var för fast rotad i det förra för att kunna helt hängiva, sig åt det senare. Den nyare franska konstriktningen lämnade honom nästan oberörd. Bland de fullbordade målningar, som B. efterlämnat, märkas: Vue i Schweiz (inköpt av Karl XV), Landskap (Göteborgs museum), Motiv från Norrland (nationalmuseum), Landskap från Norrland (1867, Härnösands museum), övergiven kvarn i Värmland (1869), Skogslandskap (antagligen från Djurgården, 1869, Akad. föreningen, Lund), I parken vid Drottningholm (nationalmuseum). Ett antal teckningar och akvareller av B. samt två hans skissböcker ha av hans dotter fröken Anna Svenborg Billing skänkts till Lunds universitets konstmuseum. I Konstakademiens arkiv finnes en av B. år 1879 upprättad förteckning över hans verk.

B. var en angenäm sällskapsmänniska, glad och musikalisk liksom hustrun, och deras hem utgjorde en samlingsplats för konstnärskamrater såsom Boklund, J. A. Malmström, G. Rydberg och F. V. Scholander. Även till Palm, Stäck, N. Mandelgren, Ernst Josephson och Elias Sehlstedt m. fl. stod B. i vänskapsförhållande. Då hans synförmåga med åren försämrades, ägnade han sig även åt litterära sysselsättningar och utgav 1865 ett häfte dikter »Små rimsmiderier af ... g». Under sina sista år, som förbittrades av dålig ekonomi, bodde B. i Brunkebergs hotell (»målarnas hotell») samtidigt med bl. a. vännerna och konstnärskamraterna Uno Troili och Gotthard Werner.

B:s hustru Elma Ström blev elev vid K. teatern 1836, åtnjöt undervisning i sång av I. Berg samt debuterade 3 okt. 1841 såsom Agata i Friskytten och anställdes såsom sångerska och skådespelerska vid K. teatern fr. o. m. spelårets början 1843. Hon blev hastigt en av den lyriska scenens mest bemärkta artister, vilket var desto mera anmärkningsvärt, som denna rangplats erövrades vid sidan av Jenny Lind och med en repertoar, som alldeles sammanföll med den berömda sångerskans. Under Jenny Linds första utländska resa och sedan denna lämnat K. teatern, fick mamsell Ström övertaga allt flera av hennes glansroller, men rösten överansträngdes genom det oklokt forcerade arbetet och tog obotlig skada. Efter att några år med ganska gott resultat ha arbetat vid talscenen, lämnade hon alldeles konstnärsbanan. — B:s dotter Anna Svenborg Billing (f. 1849, d 1927^[1]) utbildade sig i målning under ledning av fadern, Boklund, Malmström och Kerstin Cardon samt erhöll även undervisning av den kände blomstermålaren George Jeannin i Paris; hon har framträtt som landskaps- och blomstermålarinna och har exponerat på Salongen i Paris samt sedermera i Stockholm och flerstädes. År 1890 blev hon ledamot av Svenska konstnärernas förening.

Författare

O. Rydbeck.

Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Små rimsmiderier af — —g. Södertälje 1855. 85, (2) s.

Källor och litteratur

Källor: Muntliga meddelanden, av professor H. Kjellin och K. målaren G. Rydberg; Kr. Boklunds brevväxling, Nationalmuseum. — A. Ahnfelt, Europas konstnärer (1883—88); G. Nordensvan, Sv. konst och sv. konstnärer i nittonde århundradet (1892); Sv. porträttgalleri, 20 (1901); C. Sjöström, Skånska nationen före afdelningarnes tid 1682—1832 (1897); U. Thieme & F. Becker, Allgemeines Lexikon der bildenden Kiinstler, 4 (1910); T. Uggla & V. Ljungfors, Sv. släkter, 1 (1908). — S'e i övrigt, ang. Elma Billing f. Ström: Idun, 1897, s. 365 o. följ.; Sv. musiktidn., 1889, s. 93 o. följ.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Theodor (Tore) Billing, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18222, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Rydbeck.), hämtad 2024-11-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18222
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Theodor (Tore) Billing, urn:sbl:18222, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Rydbeck.), hämtad 2024-11-10.