Clas Bjerkander

Född:1735-09-26 – Bjärka församling, Skaraborgs län
Död:1795-08-01

Präst, Naturforskare


Band 04 (1924), sida 487.

Meriter

Bjerkander, Clas (före 1773 Bierkander), f. 26 sept. 1735 i Bjärka församling, d 1 aug. 1795. Föräldrar: bonden Jon Larsson i Stora Timmerbacken och Magdalena Klasdotter. Genomgick Skara gymnasium; student i Uppsala 21 sept. 1758; prästvigd 1761. Huspredikant först hos överstinnan Nackrey på Hjälmsäter och sedan hos excellensen greve Karl Gustav Tessin; efter enhällig kallelse komminister i Götene socken 27 juli 1763; avlade pastoralexamen 1780; kyrkoherde i Gredbäcks pastorat maj 1785 (tillträdde 1 maj 1787); prost 19 dec. 1792. Ämnessven i Vetenskapsakademien 1771; LVA 1778; erhöll s.å. av Vetenskapsakademien en belöning av 600 dlr kmt ur Sahlgrens donation för en i akademiens handlingar införd uppsats om rotmaskar. LFS 1794.

Gift 27 nov. 1767 med Elisabet Kinnborg, f. juli 1.728, d 14 mars 1804, dotter till gästgivaren Nils Nilsson i Enebacken, Holmestads socken.

Biografi

Redan som gymnasist i Skara visade B. stort intresse för naturen och förde noggranna anteckningar över väderleken och en del företeelser inom djur- och växtvärlden. Dessa anteckningar kommo sedermera på flera sätt till användning. Under sin Uppsalatid åhörde B. med förtjusning Linnés föreläsningar och blev en av hans mest nitiska lärjungar, ehuru ekonomiska omständigheter hindrade honom att mer än ett år vistas i Uppsala. B. stod i livlig förbindelse med Vetenskapsakademiens dåvarande sekreterare P. V. Wargentin och J. K. Wilcke och erhöll genom dem instrument (termometrar, mikroskop) och litteratur, som voro för honom behövliga. Till Vetenskapsakademien insände han årligen rön och iakttagelser, av vilka fyrtionio äro intagna i akademiens handlingar för åren 1773–95 och två återfinnas i Patriotiska sällskapets Hushållningsjournal för åren 1780 och 1788. Andra infördes i de dagliga tidningarna, såsom Göteborgs Hwad nytt? och Inrikes tidningar. I avseende på innehållet kunna B:s rön indelas i fem grupper: meteorologiska, fenologiska, praktiskt entomologiska, botaniska och ekonomiska. Bland de meteorologiska finnas uppgifter rörande åskväder vid Skara åren 1754–79, väderlekstabeller för Västergötland åren 1757–90, undersökningar rörande jordvärmen, avbildningar av rimfrostfigurer särskilt å blad av växter m. m. Fenologiska iakttagelser av B. finnas rörande lärkans, bofinkens, stenskvättans, vildgåsens, sädesärlans, hussvalans, gökens och ängsknarrens (»ängsnörpans») ankomst till Västergötland åren 1758–76, rörande den temperatur, vid vilken en mängd vilda växter blommade 1757–85, rörande vissa insekters framträdande och förpuppning åren 1781, 1784, 1790 och 1794 m. m. B:s viktigaste och mest betydande undersökningar röra emellertid skadedjuren bland insekterna, och han förtjänar på goda skäl att kallas den praktiska entomologiens grundläggare i Sverige. Hans rön på detta område hava länge varit föga beaktade eller rentav bortglömda, till dess de åter i våra dagar kommit till heders genom professor S. Lampas undersökningar på liknande områden. Lampa framhåller upprepade gånger i sina avhandlingar den omsorg och noggrannhet, som utmärka B:s undersökningar. De viktigaste skadeinsekter, som behandlas av B., äro vitaxmasken å råg (Hadena secalis L.), rågdvärgmasken (Musca pumilionis Bjerk.), slöhavremasken (Hadena basilinea), rotmasken (Elater segetis), om vilken han säger, att den är »åkermännens hälftenbrukare av vete, råg, korn och havre», blåsfotingar (Thrips) å kornbrodden, maskar i kålrötter m. m. Han har även beskrivit några för vetenskapen nya arter av flugor, parasitsteklar och malfjärilar. Bland B:s botaniska rön kunna nämnas ett meddelande om daggdropparnas anordning å olika slag av blad — varvid han uttalar den åsikten, att vatten kommer inifrån växten genom särskilda porer å bladen och enligt dessas fördelning ordnar sig i droppar — samt om växternas förekomst å olika höjder på Kinnekulle. I Hushållnings journal för 1780 har B. lämnat meddelande om ett sätt att göra gärdselstörar mera varaktiga.

Författare

C. E. Aurivillius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Vetenskapsakademien äger brev från B. till Wargentin och Wilcke.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anmärkningar vid örternas utdunstning och dess olika sittande på deras blad (VA Handl., 1773, s. 71—76, pl. 3). — Biens flora, eller undervisning, i naturlig ordning författad, om de träd och örter, af hvilka bien hemta honung och vax (ibid., 1774, s. 20—41). — Utdrag af 21 års meteorologiska observationer, gjorde i Skara, som visar, huru ofta där varit åskedunder (ibid., 1775, s. 179—181). — Ritningar och karta observationer öfver rimfrost-figurer (ibid., s. 236—244, pl. 5—6). — Berättelse om maskar af fluge-slägtet såsom skadelige för bien (ibid., s. 260— 262). — Anmärkningar vid kol- eller sot-ax i hvetet (ibid., s. 317—329). — Anmärkningar öfver träds och örters växande på Kinnekulle, i anseende til olika högder och af sättningar (ibid., 1776, s. 77—88). — Anmärkningar öfver några flytt-foglars ankomst och bårtgång, samt huruvida man af dem kan se förut tilkommande väderlek (ibid., s. 293—300). — Rön om rot-masken. [1] (ibid., 1777, s. 29—43). — Anmärkningar öfver några träd och örter, som vid mindre och större grad af köld antingen blifvit skadade eller alldeles dödt (ibid., 1778, s. 59—64). — Försök til et tbiermo-metrum floras för år 1777 (ibid., s. 166—174). — Råg-dvergs-masken (ibid., s. 240—245). — Om hvitax-masken (ibid., s. 289—293). — Slö-hafre-masken (ibid., s. 334—335). — Rön om rot-masken. [2] (ibid., 1779, s. 161—164). — Ytterligare anmärkningar om åske-dundret (ibid., s. 245—247). — Beskrif-ning på en högst skadelig rotmask (ibid., s. 284—288, pl. 10: fig. 1—.3). — Blomster-almanach i Wester-Göthland, för år 1779 (ibid., 1780, s. 130—137).— Beskrifning på tvänne slags maskar, ;som äro larver af härtils okände insecter och funnits på rot-kål, Napo-brassica (ibid., s. 194—196). — Sätt att göra gärdslestörar af gran och tall warachtige (Hushållnings journal, 1780, maj, s. 39—41). — Beskrifning på en härtils okänd hallon-mask (VA Handl., 1781, s. 20—21,' pl. 1: fig. 6—10). — Hafre-masken (ibid., s, 171—172), — Berättelse om maskar uti grädda (ibid., s. 172—173). — Försök til et hygrometrum florse (ibid:, 1782, s. 85—86). — Insect-calender för år 1781 (ibid., s. 122—132). — Anmärkningar, gjorda år 1782, huru länge, säd, som ifrån och med 1 til och med 6 tum djupt utsåddes, låg i jorden, förr än den begynte upkomma (ibid., s. 299—305). — Ber skrifning på en mask, hvilken om »hösten upäter råg-brodden (ibid., 1783, s. 152—154). — Beskrifning på en hallon-mask (ibid., s, 246—247). — Anmärkning om socker på gran (ibid., 1784, s. 238—240). — Insect-calender för år 1784 (ibid., s. 319—329). — Beskrifning på tvänne maskar, som skada blomstren .på frukt-träd (ibid., 1785, s. 156—158). — Blomster-almanach i Vester-Göthland ifrån 1757 til och med 1785 (ibid., 1786, s. 51—57). — Berättelse om en brun färg af bladlöss (ibid., 1787, s. 237—238). — Om insecter, som skada säden och sädesväxten (Hushållnings journal, 1788, s. 566—575). — Berättelse om en ovanligt lång mennisko-tunga (VA Handl., 1789, s. 232—234). — Förtekning på de örter, som blommade i november år 1789 uti Grefbäcks församling (ibid., s. 303—306). — Beskrifning på tvänne nya Phalasner och en Ichneumon, hvilka lefva, då de äro maskar, uti asplöf (ibid., 1790, s. 132—135, pl. 6: fig. 1—3). — Anmärkningar vid den ovanliga blida väderleken under förliden vinter (ibid., s. 136—143). — Om en Thrips, som skadar kornbrodden (ibid., s. 226— 229). — Insect-calender för år 1790 (ibid., s. 267—276). — Väderlekstabeller i .Wästergöthland ifrån 1757 til och med 1790 (ibid., 1791, s. 44—57). — Thermometriska anmärkningar, huru mycket varm jorden var år 1790 (ibid., 1791, s. 281—293; 1792, s. 18—28). — Ytterligare försök med svenska thermömetern insatt i lefvande träd, för att utröna, huru mycket varma och kalla de af luften blifva (ibid., 1792, s. 69—78). — Anmärkningar öfver de örter, som til stor myckenhet följande år florerat, och öfver de insecter, som varit mäst synlige samt mer och mindre gjort skada (ibid., s. 194—228). — Musca subcutanea, eller en ny och obe-skrifven fluga uti korn-bladen (ibid., 1793, s. 57—60, pl. 2). — Anmärkningar, huru tidigt trän, buskar och örter blommade, foglar och insecter framkommo uti mart., apr. och maj innevarande år (ibid., 1794, s. 197— 206). — Anmärkningar vid hVilken tid trän och örter fingo mogen frugt och frön innevarande år (ibid., s. 207—222). — Sätt at döda vägglöss (ibid., s. 233—234). — Phalaena Ekebladella, en ny nattfjäril beskrifven (ibid., 1795, s. 58—63, pl. 2). — Rön och iakttagelser meddelade i Hwad nytt? Hwad nytt? (Göteborg) och1 Inrikes tidningar m. fl. allmänna tidningar.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av seminarielektor G. Lindsten. — Skara domkap. till K. M:t 8 dec. 1784, RA; brev av B. till P. Wargentin och1 ]. C. Wilcke, VA bibi. — Åminnelsetal över B. i VA 13 sept. 1797 av S. Ödmann; T. W. Warholm, Skara stifts herdaminne, 2 (1872).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Clas Bjerkander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18254, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. E. Aurivillius.), hämtad 2021-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18254
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Clas Bjerkander, urn:sbl:18254, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. E. Aurivillius.), hämtad 2021-04-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se