Johan Biörnstierna

Född:1729-11-06
Död:1797-04-14 – Stockholms stad, Stockholms län

Bibliotekarie


Band 04 (1924), sida 670.

Meriter

1. Johan Biörnstierna, före adlandet Beronius, f. 6 nov. 1729, d 14 apr. 1797 i Stockholm. Föräldrar: ärkebiskopen Magnus Beronius och Katarina Elisabet Valleria. Student i Uppsala 30 dec. 1736. Volontär vid fortifikationen 6 apr. 1753— 61, då han som »obekant» avfördes ur rulloma; observatorieamanuens och informator för de kungliga pagerna 1758 (Anrep); informator för Schering Rosenhane; adlad 21 febr. 1760; bibliotekarie hos kronprins Gustav, sedermera Gustav III 26 mars 1762; utsedd till en av Uppfostringssällskapets föreståndare vid dess rekonstruktion 14 dec. 1787 och 5 jan. 1788; erhöll avsked från bibliotekariebefattningen hos konungen med lagmans namn, heder och värdighet 13 nov. 1789. LMA, 1783; LHA 1793; ledamot av Patriotiska sällskapet. — Ogift.

Biografi

En tradition vet berätta, att B. knutit vänskapsförbindelser med Gustav Filip Creutz, då han, antagligen omkring år 1760, som informator för Schering Rosenhane vistades på Tistad i Södermanland. På gården fanns, heter det, en lind, vars starka grenar bildade i kronan ett lövrikt valv, så rymligt, att Creutz och B. kunde med plankor mellan grenarna lägga ett golv och därpå uppställa ett bord samt ett par stolar. Här i denna naturliga lövsal tillbragte sedan vännerna den lediga tiden, och där författade Creutz två sånger av sin Atis och Camilla. Det blev dock knappast dessa sommarsvärmerier, som tryckte sin prägel på B:s utveckling. Hans akademiska studier fullföljdes aldrig till högre lärdomsgrad, men de ha dock uppenbarligen från början riktat hans intressen åt den allvarsammare lärdom, som gjorde 1700-talet även till de stora samlarnas och den lärdomshistoriska vetenskapens tid. Vid mera framskriden ålder klagar han (i brev till Samuel Älf 23 sept. 1785) över »vår närvarande tid, då den lärda och solida vitterheten tyckes alldeles avtyna och försvinna», och låter gentemot den Gustavianska epokens flyktigare litteratur »våra äldre svenska auktorers latinska vitterhetsarbeten vittna, att barbarismen ej alltid varit härskande uti nationen, utan att vi fordom havit poeter av den högre klassen». Hans personliga studieintressen synas till en början ha gällt de matematiska vetenskaperna, och han synes ha vacklat, mellan att göra dem fruktbara på den lärda banan eller genom en mera praktisk verksamhet, i fortifikationens tjänst. Genom sin informatorsverksamhet knöt han emellertid icke blott en vänskap med den Rosenhaneska familjen, som varade till hans sista dagar, utan vann även förbindelser med hovet, vilka måhända förskaffade honom utnämningen till kronprinsens bibliotekarie år 1762. Den boksamling, B. sålunda sattes att vårda, hade fått sin grundstomme ur K. G. Tessins bibliotek, vilket år 1757 inlöstes för kronprinsens räkning med rätt för Tessin att behålla vissa arbeten under sin livstid. B: s första omsorg blev att förteckna bokbeståndet; en av honom utarbetad realkatalog och en mot denna svarande nominalkatalog, daterad 1763 — med senare tillägg — finnas bevarade i K. biblioteket, dit de kommit från Nescherska samlingen. Tjänstgöringen var helt säkert behaglig: i börjanav år 1764 berättar B. för sin far om den personliga vänlighet, han alltjämt får röna av kronprinsen, och förtäljer därjämte, huruledes »denne herren har mycket nöje utav sitt bibliotek och föröker det dageligen med nya böcker. Han har även stor lust för ritande och tillbringar ofta hela eftermiddagarne i biblioteket med sina ritningar.» Då Johan Simmingsköld år 1771 sökte vinna anställning i konungens privatbibliotek, svarade Gustav skämtsamt, »att han hade en bibliotekarius på stat men vore själv amanuens». Simmingsköld antogs dock till B:s biträde. År 1774 utarbetade B. en ny realkatalog, som, måhända dock blott omfattar en del av konungens enskilda böcker. Ehuru han ännu i femton år fortsatte att uppvakta i det kungliga privatbiblio- teket, synas inga ytterligare frukter av hans verksamhet ha blivit bevarade, men däremot ha andra krafter gjort sig gällande vid sidan av honom. I B:s nyssnämnda katalog av år 1774 ligger en 24 sept. samma år daterad promemoria av K. Kr. Gjörwell, vari denne i ganska mörka färger skildrar tillståndet i biblioteket. Böckerna voro uppställda i genomgångsrum, de lånades utan varje kontroll av hovpersonalen, bortfördes till lustslotten och förskingrades på många andra sätt. En fullständig nyuppställning — efter format hellre än efter fack — och nykatalogisering erfordrades. Under den följande tiden arbetade Gjörwell i biblioteket, och även K. bibliotekets chef Anders Wilde har utövat uppsikt däröver. Trots den titel av K. bibliotekarie, som B. förde, torde han alltså knappast själv ha förmått upprätthålla ordningen i konungens privatbibliotek, ett förhållande, som måhända även återspeglas i hans låga avlöning: ännu efter nära trettio års tjänst måste han åtnöjas med sextiosex rdr sp. eller en vanlig kopistlön. Vid avskedet 1789 fick B. behålla lönen, men hans ansökan om en större pension avslogs då och ånyo 1793. Trots ett litet arv efter fadern blevo hans villkor till slut rätt knappa. Under sina sista år nödgades han för sitt uppehälle sälja av sina böcker. Bouppteckningen, som slutar å 330 rdr, visar dock ett ganska välförsett bo med tydliga spår av samlarintressen samt en behållning av icke fullt 40 rdr.

Efter att redan år 1754 ha börjat sin litterära produktion med en »Inledning til perspectiven» övergick B. till huvudsakligen bibliografiskt författarskap. Han upplade sålunda ett »Bibliothek af swenska auctorers tryckta mathematiska böcker och skrifter, hwaribland äro äfwen sådane utlänningars mathematiske wärk, som blifwit i Swerige tryckte», ett arbete, som i två handskrivna exemplar, det ena och mera omfattande daterat 1764, förvaras på K. biblioteket. Till trycket befordrades endast ett utdrag därur, en alltjämt stundom åberopad förteckning över svenska kalendarier (1771). Betydelse äger vidare en — likaledes på K. biblioteket i handskrift förvarad — år 1787 av B. upprättad förteckning över Emanuel Swedenborgs i Vetenskapsakademiens bibliotek befintliga tryckta och otryckta skrifter samt böcker. Slutligen förtjänar B:s postumt tryckta utredning om »Svecia antiqua et hodierna» beaktande, då uppsatsen dels är det första försöket att utreda detta märkliga verks tillkomsthistoria, dels framlägger ett värdefullt, från Erik Dahlberghs arkiv härstammande material, som förirrat sig till de Nescherska samlingarna.

Författare

B. BOETHIUS.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från B. till Fr. Sparre finnas i Börstorpsarkivet. Strödda brev till och från B. förvaras i K. bibliotekets och Uppsala universitetsbiblioteks samlingar av lärda brevväxlingar. Flertalet av dessa brev härröra från den tid, då B. såsom den ene av det rekonstruerade Uppfostringssällskapets föreståndare handhade uppbörden av inbetalningarna ä de i detta tecknade aktierna, och rymma vid sidan av affärsangelägenheterna åtskilliga upplysningar om sällskapets verksamhet samt strödda läidomshistoriska notiser. K. biblioteket äger jämväl manuskripten till B: s nedannämnda båda förteckningar över kartor och Stockholmsbilder samt en ofullbordad vapenbok med teckningar, som torde härröra från B: s egen hand. I Uppsala universitetsbibliotek finnes en av honom utarbetad beskrivning över svenska städers vapen och sigill samt ett ganska innehållsrikt band strödda anteckningar (sign. S. 26 och U. 181) liksom även delar av hans samlingar.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Inledning til perspectiven. Af Jan M. Beronius. Sthm 1754. (6), 72 s. jämte pl. — Förteckning på swenska calendarier för hwarje år ifrån 1600 til och med 1770, samt på en del af de där uti befintelige åtskilligc underrättelser. Upps. 1771. (6), 98 s. (Utgör ett utdrag ur B:s samlingar ang. 'Svenske mäns mathematiska skrifter'; ref. i [Ludeke's] AUg. schwed. Gelehrsamkeits-Archiv, Th. 1, Leipz. 1781, s. 251—255). — Om takbyggnad (Hushålln. journal, nov. 1783, s. 116—120, 1 pl.; anon.) — Chartor uti kopparstick, som föreställa grundritningar och prospecter öfver Stockholms stad (Upfostr.-sälsk. tidn., Dec. 1784, N:o 91, s. 723—728; ett utdrag härav i J. Elers, Stockholm, D. 1, 1800, s. 36—40). — Chronologisches Verzeichniss geographischer Charten von schwedischen Verfassern ([Liideke's] Allg. schwed. Gelehrsamkeits-Archiv, Th. 4, Léipz. 1786, s. 255—278, med tillägg ibid., Th. 6, Leipz. 1793, s. 227—236, och Th. 7, Leipz. 1796, s. 231—239). — Berättelse om arbetet med det så kallade Svedre-verket, eller det i koppar stuckna verket Svecia antiqua & hodierna, samt ' den därtill ämnade historiska och topografiska beskrifningen; efter authentike handlingar därom författad . .. 1796 (HA Handl., D. 8, 1808, s. 35—95). — Catalogue of Swedenborg^ library, preserved in the Academy of sciences in Stockholm ([R. L, Tafel], Documents concerning the life and charäcter of Emanuel Swedenborg, Vol. 2: 2, 1877, s. 794—797; förteckn. upprättad 1787). — Anon. artiklar i Sanning och nöje, 1779—80, N: o 17 ('Til sälskapet Pro veritate'), Dagl. allehanda, 1780, N:o 214 ('Kort omdöme om Voltaire'), och Stockholms posten, 1785, N: o 28 ('Reflexioner wid en Landtmans bref till en Stockholmsbo'; ang. jetoner över sekr. Wargentin och medaljören Fehrman). — Meddelanden och uppgifter till C. G. Warmholtz, Bibliotheca historica Sueo-gothica (D. 2, 1783, Tillägg), samt till G. Gezelius, Biographiskt lexicon.

Handskrifter: se texten.

Källor och litteratur

Källor: B:s ovannämnda brev samt hans tryckta och otryckta arbeten; bouppteckning i Svea hovrätts arkiv samt Biographica, RA; rullor i fortifikationens arkiv; J. A. Almquist, Sveriges bibliografiska litteratur 1 (1904); dens., Uppfostringssällskapet (Hist. tidskr., 1905); C. M. Carlander, Sv. bibliotek och exlibris, 1—4 f1904);' Hist.-greosrrafiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 7 (1866), art. Tistad.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Biörnstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18336, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOETHIUS.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18336
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Biörnstierna, urn:sbl:18336, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOETHIUS.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se