K F Natanael Beckman

Född:1868-01-26 – Hassle församling, Skaraborgs län
Död:1946

Gymnasielärare, Nordist


Band 03 (1922), sida 39.

Meriter

3. Karl Fredrik Natanael Beckman, f. 26 jan. 1868 i Bassle. Föräldrar: komministern, sedermera kontraktsprosten Klas Beckman och Fredrika Linnarsson. Intogs i Skara h. allmänna läroverk ht. 1878; avlade mogenhetsexamen därstädes 21 maj 1886; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. 13 dec. 1889; fil. lic. 16 maj 1895; disp. 24 maj s. å.; fil. doktor 31 maj s. å.; har, delvis med statsunderstöd, företagit ett flertal studieresor, företrädesvis till Danmark och Norge. Vik. adjunkt vid Skara h. allmänna läroverk vt. 1893; genomgick provår i Uppsala 1895 —96; docent vid Uppsala universitet 23 sept. 1895; medlem av redaktionen av Svenska akademiens ordbok 1 jan. 1897—juni 1899; tillika docent vid Lunds universitet 26 jan. 1897; e. lärare vid Nyköpings h. allmänna läroverk 1899—1900; föreståndare (rektor) vid Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium läsåren 1900 —02; tillika ånyo docent vid Uppsala universitet 6 juni 1900; lektor vid h. realläroverket i Stockholm (å Norrmalm) 12 mars 1902 (stadfäst av K. M:t 15 aug. s. å.); tillika lärare vid Anna Sandströms seminarium ht. 1902—vt. 1906 samt studierektor vid Sofi Almquists samskola läsåret 1905—06; av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk tillkallad såsom sakkunnig vid utarbetande av kursplan i modersmålet för realskolan 22 dec. 1905; tf. rektor vid Skövde realskola och kommunala gymnasium läsåren 1906—11; tillika redaktör av tidningen Billingen 1906—07; återinträdde i tjänstgöring vid h. realläroverket å Norrmalm Lt. 1911; ånyo lärare vid Anna Sandströms seminarium s. å.; av ecklesiastikministern tillkallad som sakkunnig rörande ny normalplan för undervisningen i rikets folk- och småskolor 11 sept. 1913; uppförd på andra förslagsrummet till professur i nordiska språk i Lund 1917; utnämnd till lektor vid Uppsala h. allmänna läroverk 21 dec. s. å. men uppehöll som vikarie sin förra tjänst vid h. realläroverket å Norrmalm vt. 1918; ånyo docent i nordiska språk vid Uppsala universitet 9 febr. 1918; efter ifrågasatt kallelse till Åbo akademi, utan ansökan kallad till professor i svenska språket vid Göteborgs högskola 31 maj s. å. (stadfäst av K. M:t 23 aug. s. å.).

Gift 11 juni 1897 med Marta Linaae-Knutsen, f. 6 apr. 1868, dotter till handelsfullmäktigen Hans Linaae och fosterdotter till apotekaren Knut Andreas Knutsen.

Biografi

Som vetenskaplig forskare och författare omspänner B. synnerligen olikartade områden inom den vittomfattande nordiska språkvetenskapen: fornsvensk och nysvensk språkhistoria, nysvensk, dansk och norsk ordforskning, systematisk nysvensk grammatik, svensk och fornnordisk metrik, fornisländsk och fornsvensk filologi (i inskränkt mening) samt realfilologi. Därtill kommer, att han också författat arbeten i historia, logik m. m. I hans författarskap kan man iakttaga två huvudriktningar, en utredande teoretisk och en mera praktiskt pedagogisk. Hans främsta verk av förstnämnda art torde vara hans undersökningar rörande den fornisländska tideräkningen och därmed sammanhängande problem. Genom B: s ifrågavarande arbeten, vilka förutsätta ganska omfattande matematiska och astronomiska insikter, har ett förut föga eller alls icke bearbetat område klarlagts., Andra betydelsefulla avhandlingar av rent vetenskaplig, utredande syftning äro hans »Studier till Västgötalagarnas historia» samt hans »Studier i outgivna fornsvenska handskrifter». I den sistnämnda lämnar han en rad bidrag till bestämmande av en hel del medelsvenska handskrifters, dialektala proveniens. Också här är det fråga om undersökningar av betydande vikt, i detta fall särskilt för den fornsvenska språkhistorien, på ett forskningsfält, där ännu föga är gjort och där arbetet är förenat med särskilda svårigheter av flerahanda art. Bland B: s mera praktiskt pedagogiska skrifter träda tvenne i förgrunden, detta såväl på grund av deras inre egenskaper som pä grund av den användning, de fått i vår högre undervisning, nämligen »Svensk språklära för den högre elementarundervisningen» och »Grunddragen af den svenska versläran», vilka båda utkommit i flera upplagor. Dessa arbeten bygga ingalunda uteslutande på av föregångare insamlade och tillrättalagda fakta och av dem tillämpade synpunkter. De innehålla tvärtom mycket nytt både i fråga om av författaren genom egen forskarmöda invunnet material och i fråga om principiell uppfattning och framställning. B: s svenska verslära var den första i sitt slag och brukas alltjämt vid våra universitet, och hans nysvenska grammatik saknar fortfarande medtävlare, då det gäller universitets- och den högre elementarundervisningen.

B. rör sig som forskare med förkärlek på områden, som tidigare äro föga eller alls icke bearbetade. Han har pioniärens sinne för de vida utsikterna och de stora sammanhangen och dennes drift att alltjämt tränga framåt. Han har också dennes förmåga att, ställd inför nya och oförutsedda svårigheter, finna medel och metoder att övervinna dem.

Författare

O. von Friesen.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om y-typen som tecken för ändelsevokaler i Siselinna tröst. Ett bidrag till läran om fornsvenskans långa ändelse-vokaler (Arkiv f. nord. filol., N. F., Bd 4, 1891—92, s. 167—175). — Till vokalbalangsen a: å (o) i fornsvenskans sydligare dialekter (ibid., N. F., Bd 5, 1892—93, s. 92—95). — Om uppkomsten ock utvecklingen av sekundära nasalvokaler i några skandinaviska dialekter. Sthm 1893. 56 s. (Bidrag t. kännedom om de sv. landsmålen, Bd 13: 3.) — Zur Frage von den Vokalklängen (Phonet. Studien, Beiblatt zu d. Zeitschr. Die neueren Sprachen, N. F., Bd 2, 1894—95, s. 37—44). — Bidrag till kännedomen om 1700-talets svenska, huvudsakligen efter Sven Hofs arbeten. Lund 1895. 71 s. (Gradualavh., Upps.; även i Arkiv f. nord. filol., N. F., Bd 7, 1894—95, s. 154—179, 213—258.) — Några skolminnen och skolpojkstankar (Pedag. tidskr., Årg. 31, 1895, s. 106—117; undert. Baccalaureus). — Om innehåll och form vid undervisningen i modersmålet (ibid., Arg. 32, 1896, s. 353—367; svar å genmäle av C. O. Dufvenberg, ibid., Arg. 33, 1897, s. 136). — Den norska skolreformen (Nord. tidskr., Årg. 20, 1896, s. 571—586). — Grunddragen af den svenska versläran. Till universitetsstudiernas tjänst. Lund 1898.. 90, (2) s. 3:e uppl. Sthm 1918. VII, 179 s. — Kritische Beiträge zur altnordischen Metrik (Arkiv f. nord. filol., N. F, Bd 11, 1898—99, s. 67—93). — Språk-psykologi och modersmålsundervisning. Lund. 1899. 152 s. (Avh. för lektorat, Upps.; även utg. som Pedag. skrifter, utg. af Sveriges allm. folkskolelärare-fören. litteratur-sällsk, H. 5.) 2: a uppl. Lund 1900. (4), 144, (1) s. — Om befordringsgrunder vid de allmänna läroverken (Skolan, Årg. 1, 1901, s. 44—48, 85—90, 114—122). — En modern tysk språklära [Sütterlin, Die deutsche Sprache der Gegenwart. Leipzig 1900.] (Språk och stil, Arg. 1, 1901, s. 165—180). — Några ord om det fornsvenska legendariet (Samlaren, Årg. 22, 1901, s. 81—84). — Ett par metriska tvistefrågor. Några ord till mina granskare (Språk och stil, Arg. 2, 1902, s. 27—39). [Med anledn. av rec. och kritiker av B: s Svenska verslära i skilda publikationer av R. G: son Berg, E. Rosengren, S. Lampa och E. Bråte; genmäle av B. mot motskrift av den förstnämnde, ibid., s. 132—138.] — Några ord om undervisning och läroböcker i logik (Skolan, Arg. 2, 1902, s. 18—25, 40—48). [Framkallade efi motskrift av G. Klingberg i Pedag. tidskr, Årg. 38, 1902, med svar av B. ibid, Årlg. 39, 1903, s. 14—26.] — Lärobok i logik för' de allmänna läroverken. Upps. 1902. IV, 72 s. — Klassiska teorier och svensk metrik (Språk och stil, Årg. 3, 1903, s. 82—-95). [Med anledn. av uppsatser i samma tidskr. 1902 och 1903 av J. Paulson och E. Rosengren.] — Några önskemål med afseende på en blifvande lärobok i modersmålets grammatik. (Pedag. tidskr, Årg. 39, 1903, s. 335—346; föredrag). •— Svensk språklära för den högre elementarundervisningen. Sthm 1904. XI, 278 s. 6:e uppl. Sthm 1916. (6), 320 s. Bearbetn. för Finland af Ralf Saxen. Sthm 1905. XIV, 263 s. Uppl. för blindskrift under, tryckn. — Hjälpreda vid uppsatsskrifning. Sthm 1904 . 67 s. 4: e uppl. Sthm 1918. 68 s. [Utdrag ur nästföreg. arbete.] — Några ord om rytmisk betoning. Med anledning af accentbeteckningar i Svenska akademiens ordbok (Nord. studier tillegn. Ad. Noreen, Upps. 1904, s. 129—135). — Den kungl. propositionen i läroverksfrågan (Verdandi, Årg. 22, 1904, s. 19—23). — Läroverksreformen. Kortfattade öfversikter. 1—3 (ibid, Årg. 22, 1904, s. 294—297; Årg. 23, 1905, s. 15—22; Årg. 24, 1906, s. 1—11; efterskrift med anledn. av artikel av B. J:son Bergqvist, ibid, s. 70—71). — Byråkratism (ibid, Årg. 24, 1906, s. 145—154). — Dansk-norsk-svensk ordbok. Sthm 1907. VIII, 248 s. 3:e uppl. Sthm 1919. (7), 261 s. — Familjebeteckningarna på -s (Språk och stil, Årg. 7, 1907, s. 243—248). ¦— Verkliga och förmenta motsatser mellan föräldraintresse och lärareintresse (Verdandi, Årg. 26, 1908, s. 139—153; även sep. som bihang till Sköfde realskolas årsber. 1907/08; 16 s.). — Skolan och ungdomens nykterhetsorganisationer (Verdandi, Årg. 27, 1909, s. 27—34). — Hembygdskunskap. (Några tekniska synpunkter.) (ibid, s. 250—258; föredrag). — Till frågan om grammatiska kategorier och grammatisk terminologi (Språk och stil, Årg. 9, 1909, s. 11—28). [Med anledn. av anmälan av B:s Svenska språklära av Ad. Noreen i Språk och stil 1905.] — En skoldag i det fria (Verdandi, Årg. 28, 1910, s. 243—249). — Hvem har döpt Olof Skötkonung? (Kyrkohist. årsskr, Årg. 11, 1910, s. 214—220). — Sparsamhet och skoluppfostran (Verdandi, Årg. 29, 1911, s. 23—26). — Ett par ord om Skara biskopskrönika (Kyrkohist. årsskr, Årg. 12, 1911, s. 87—89). — Studier till Västgötalagarnas historia (Arkiv f. nord. filol, N. F, Bd 24, 1911—12, s. 54—98, 140—167; Bd 26, 1913—14, s. 1—16; Bd 28, 1915—16, s. 49—71). — Tre konungaätter och deras jordegendomar i Sverige (Personhist. tidskr, Årg. 14, 1912, s. 1—19). — Seminariekommittéens betänkande. 1—5 (Verdandi, Årg. 30, 1912, s. 1—10, 97—109). — Rättskrivningslära. Sthm 1912. 48, (1) s. — Centralisationen och lärarnas rättsliga ställning. Upps. 1912. 19 s. ¦— Knutsdagen och julfriden (Fataburen, 1912, s. 182—186). — Det hos Kungl. Maj: t vilande förslaget till disciplinstadga för läroverken (Pedag. tidskr, Årg. 48, 1912, s. 431—442; föredrag). — Jaroslavs rätt och de svenska landskapslagarna (Studier i nord. filol, Bd 3, 1912, N:o 3; 16 s.). — Annalstudier (Studier i nord. filol, Bd 3, 1912, N:o 4; 12 s.). — Quellen und Quellenwert der isländischen Annalen (Xenia Lideniana. Festskr----, Sthm 1912, s. 16—39). — Ärkestiftets äldsta kalendarium (Kyrkohist. årsskr, Årg. 13, 1912, s. 83—98). — Snorre Sturlasons besök i Sverige (Verdandi, Årg. 31, 1913, s. 149—164). — Franciskaner- klostret i Skara (Västergötlands fornminnesfören. tidskr, Bd 3, H. 5—6, 1913, s. 23—43). — Rimbegla. Ett bidrag till Islands lärdomshistoria (Studier i nord. filol, Bd 4, 1913, N: o 7; 59 s.). — Sveriges äldsta kristna konungalängd (Personhist. tidskr. Arg. 16, 1914, s. 1—11). — Kritiska strövtåg (Språk och stil, Årg. 14, 1914, s. 5—28). — Randanteckningar om västgötska ortnamn (Namn och bygd, Årg. 2, 1914, s. 36—45; även i Nordiska ortnamn, Hyllningsskr. tillägn. Ad. Noreen, Upps. 1914). — Svensk språklära för folkskolan. Sthm 1914. VIII, 89, (1) s. 3:e uppl. Sthm 1918. — Praktisk skolregel och vetenskaplig teori (Svenska studier tillägn. G. Ceder-schiöld, Gtbg 1914, s. 151—168). — Principfrågor i svensk språkhistoria (Studier i nord. filol, Bd 6, 1914, N:o 1; 32 s.). — Om modersmålslärares utbildning (Verdandi, Årg. 33, 1915, s. 15—32). — Vetenskapligt liv på Island under 1100- och 1200-talen (Maal og minne, 1915, s. 193—212). — Sankta Annas prebenda i Skara. Historik och handlingar (Västergötlands fornminnesfören. tidskr, Bd 3, H. 7—8, 1915, s. 142—157). — »De svenska läroverkens förfall» (Verdandi, Årg. 34, 1916, s. 23—41; med anledn. av E. Häggs arbete med nämnda titel, Gtbg 1915). .— Vägar och städer i medeltidens Västergötland. Ett topografiskt-historiskt utkast. Gtbg 1916. (4), 70 s, 1 pl. (Göteborgs K. vet.- o. vitt.-samh. handl, F. 4, Bd 17, N : o 3.). — En forn-svensk ånamnsramsa från Västergötland (Namn och bygd, Årg. 4, 1916, s. 155—157). — Några studier över Peder Laales ordspråkssamling (Danske studier, udg. af M. Kristensen & A. Olrik, 1916, s. 87—99). — En rättsfråga. Läroverksstadgans § 198 (Pedag. tidskr, Årg. 52, 1916, s. 337— 347). — Hur uttryckes hos verbet framtid i forn- och nysvenskan? En provföreläsning och en önskelista (Språk och stil, Årg. 17, 1917, s. 1—16). — Gammaldags skolliv. Minnen från 1870- och 80-talen. Sthm 1917. 45 s. (Skrifter utg. av Pedag. sällsk. i Stockholm, [3.]) — Studier i outgivna fornsvenska handskrifter. Sthm 1917. VI, 256 s, 2 pl. (Samlingar utg. av Sv. fornskrift-sällsk, 44.) — Svenska bokfabriker och skrifvarstugor (Nord. tidskr. f. bok- o. bibl.-väsen, Årg. 4, 1917, s. 73—80). — Ett bidrag till den svenska rikslagstiftningens historia (Hist. tidskr, Årg. 37, 1917, s. 293—299). — Alvastra och Sverker. Vad skriftliga källor och muntlig tradition förtälja (Meddel. fr. Östergötlands fornminnes- och museifören, 1917, s. 7—11). — Våra medeltida domareregler (Arkiv f. nord. filol, N. F, . Bd 30, 1917—18, s. 156—166). — Distingen... (Studier tillegn. Es. Tegnér, Lund 1918, s. 200—208). — Några metriska frågor (Språk och stil, Årg. 18, 1918, s. 96—121). — Torgny Lagman. Ett bidrag till karakteristiken av Snorres författarskap (Edda, Aarg. 5, 1918, s. 278—286). — Språkets liv. En inledning till språkets studium. Sthm 1918. (4), 199 s. — Lärarnas rättsliga ställning. (En granskning av sakkunniges förslag.) (Pedag. tidskr, Årg. 54, 1918, s. 249—268). — Modersmålet och studentexamen. Några önskemål av en gammal, modersmålslärare (Verdandi, Årg. 36, 1918, s. 150—163). — Några ortnamn i Laske härad (Namn och bygd, Årg. 7, 1919, s. 27—35). — Kritiska småbidrag (Maal og minne, 1919, s. 32—45). — Lokala forskningsuppgifter (En Västgötabok, Falköping 1919, s. 20—23). — Modersmålsundervisning. Pedagogiska kåserier, memoarer och undersökningar. Sthm 1920. (2), 158, (2) s. — Undervisningen i danska och norska vid svenska skolor. Redogörelse för den svenska föreningen Nordens enquéte (Nordens årsbok, 1920, s. 111—135).

Utgivit: C. v. Linné, Västgötaresa. I utdrag. Sthm 1903. 79 s. (För skola och hem, 25.) — Ur vår äldsta bok. Valda historiska texter med anmärkningar. Sthm 1912. 100 s. — AlfraeSi' islenzk. Isländsk encyklo-psedisk litteratur. 2. Rimtgl. Köpenhamn 1914—16. CCXXXIII, (1), 304 s, 1 facs. (Samfundet til udg. af gammellitteratur, 41; tills, med Kr. Kålund.) [Från B. härrör, utom den i fören. med; Kålund redigerade texten, även 'Inledning', s. I—CXCIV, samt; ordlistor och register, s. 265—302.] — Två finländska gårdsrättsredaktioner. Med anledn. av Åbo akademis öppnande utg. Gtbg 1919. 46, (1) s. (Göteborgs högskolas årsskr, 1919: 1.)

Smärre uppsatser, recensioner m. m. i Arkiv f. nord. filol. (1899 o. följ:), Ord och bild (1899), Skolan (1901), Götting. gelehrte Anzeigen (1902), Verdandi (1903 o. följ.; däribland särsk. rec. av Sv. akademiens ordbok, Årg. 31, 1913, s. 36—52), Pedag. tidskr. Social tidskr. (1905), Ymer (1917), Nord. tidskr., f. bok- o. bibl.-väsen (1917) Fataburen (1919), Tidskr f det sv. folkbildn.-arbetet (1919), Hist. tidskr. (1920), Nord. tidskr.' (1920). - Artiklar i skolfrågor och pop ulärvet ens kaphga.ämnen i ^tidningar. — Besvärsskrifter i befordnngsmal (1900, 1913, 1917). — Artiklar i Sv. biogr. lexikon. - Deltagit i redigeringen av Sv. akademiens ordbok jan. 1897-jmii 1899. - Biträtt i redaktionen av Ver-dandi 1905—1911.

Källor och litteratur

Källor: Eckl,dep. handl. 23 aug. 1918 (meritförteckn.), RA; inbjudningsskrift till prof. N. Beckmans och B. Karlgrens installationer, Gbg 1918.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K F Natanael Beckman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18394, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. von Friesen.), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18394
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K F Natanael Beckman, urn:sbl:18394, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. von Friesen.), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se