Karl V Beckman

Född:1860-06-09 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1926 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län

Riksdagsledamot, Gymnasielärare, Kommunalpolitiker, Statsvetare


Band 03 (1922), sida 46.

Meriter

Karl Vilhelm Beckman, f. 9 juni 1860 i Linköping. Föräldrar: handlanden Vilhelm Beckman och Maria Katarina Andersson. Erhöll undervisning i Linköpings h. elementarläroverk från ht. 1870; avlade mogenhetsexamen därstädes 29 maj 1878; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. 12 dec. 1881; fil. lic. 14 sept. 1885; disp. 20 apr. 1887; fil. doktor 31 maj s. å.; har företagit studieresor till Tyskland under tre månader 1896 och till Finland under en månad 1898. Genomgick provar vid Uppsala h. allmänna läroverk 1885—86; lärare vid Uppsala h. elementarläroverk för flickor 1885—89; vik. adjunkt vid Uppsala h. allmänna läroverk 1886—88; docent i statskunskap vid Uppsala universitet 8 juni 1887; lärare i Fjellstedtska skolan 1888—89; vik. lektor vid Uppsala h. allmänna läroverk partiellt vt. 1889; lektor i historia och svenska vid Linköpings h. allmänna läroverk. 20 mars s. å.; 10 dec. 1892 förordnad till folkskolinspektör för åren 1893-98; stadsfullmäktig 1894 —1918 (v. ordförande 1909 —18); landstingsman 1901 —18; ledamot av riksdagens andra kammare 1906—08 och 1914—17 och har därunder bl. a. varit ledamot av konstitutionsutskottet 1914—17; sakkunnig vid utredningen av frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen 1 aug. 1907—31 jan. 1908; delegerad vid Svenska stadsförbundets kongresser 1907, 1911, 1915, 1918; ledamot av kyrkomötena 1908, 1909, 1910 och 1915; sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser beträffande lärarnas vid de allmänna läroverken etc. ställning i disciplinärt avseende 24 sept. 1917—juli 1918. RNO 1904.

Gift 17 aug. 1886 med Hildur Lovisa Maria Arpi, f. 6 jan. 1860, dotter till bruksägaren Hjalmar Teodorik Arpi.

Biografi

B: s lärdomsprov för doktorsgrad och lektorat gälla ett forskningsfält, som i vårt land unga akademiker med förkärlek uppsökt alltsedan O. Wingquists, V. Thams och F. F. Carlsons dagar — riksdagshistorien. Doktorsavhandlingen, »Bidrag till utskotts mötenas historia», lämnar utöver Wingquists för sin tid grundläggande framställning i detta ämne (1852) bl. a. ett förtjänstfullt material om växelförhållandet mellan utskottsmötet och landskapsmenigheterna. Lektorsprovet, »Bidrag till svenska riksdagens historia 1650—1680», har planen given i ett tidigare arbete av N. Vult von Steijern och bygger i utförandet — frånsett kapitlet om ståndens sammansättning — väsentligen blott på Thams och Carlsons refererande verk, som lämnat viktiga princip- och organisationsspörsmål orörda. Med sitt arbete »Östergötlands enskilda bank 1837—1912» har B. upptagit ett annat forskningsområde, det lokalhistoriska. I skildringen uppfriskas orts- och personalnotiserna med utdrag ur den äldre provinspressen, men framför allt ägnar B. de' för våra tidigare privatbanker över huvud typiska faserna och brytningarna en självständig och sammanhängande behandling. Det är hans studier i riksdagsprotokollen, belysta genom äldre och yngre teoretikers uttalanden, som bereda denna historik en särställning i privatbankernas jubileumslitteratur från det nya århundradets början. En omsorgsfull uppsats om ett borgmästarval i Linköping på 1680-talet, där möjligen tidsramen kunnat göras bredare, förebådar ett historiskt verk om Linköpings stad, för vilket B. samlar material. — Mångsidigt pedagogiskt verksam i läroverken, vid folkskolinspektionen och i domkapitlet, där B: s förtrogenhet med folkskolefrågor varit till särskilt gagn, har han tillika under trägen tjänst på det kommunala livets olika områden där förvärvat en framskjuten ställning, som erkännes icke blott av meningsfränder. B. har i allmänhet föga framträtt som talare och förslagsställare i de församlingar, där han haft säte. I riksdagens andra kammare har han dock 1908 jämte J. Centerwall motionerat om kammararkivets förflyttning till riksarkivet och 1917 väckt förslag om ny lönereglering vid de allmänna läroverken.

Författare

W. Carlgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till utskottsmötenas historia. Upps. 1887. (4), 82, (1), s. (Gradualavh.) — Bidrag till svenska riksdagens historia 1650—1680. Upps. 1888. 4: o 58, (1) s. (Konsist.-avh., Linköping; även i Redogörelse för allm. läroverken i Upsala, Norrtelje och Enköping, 1887/88.) — Rams-bergs bruk och dess ägare 1810—1910. Linköping 1910. St. 8: o 64 s. (Tills, med A. Bäckström.) — Östergötlands enskilda bank 1837—1912. Linköping 1912. 4: o- 205, (1) s., 24 pl., 7 tab. — Anförande vid valmötena i Linköping d. 21 mars och Norrköping d. 22 mars 1914 (Våra kandidater, Lektor K. Beckmans och rådman T. Zetterstrands anföranden. . ., Linköping 1914, s. 5—13). — Linköping (Sveriges städer, D 2, 1915, Östergötlands läns städer, s. 1—32; 4: o). — Ett borgmästareval' i Linköping på 1680-talet. Linköping 1918. 36 s. — Förslag till vissa ändringar i lärares straff-och processrättsliga samt disciplinära ställning. Upps. 1918. 4: o 78 s. (Betänkande, avg. tills, med Å. Holmbäck.) — Årsöversikter över svensk historisk litteratur i Jahresberichte d. Gesch.-wissenschaft (1882—85). — Ämbetsberättelse som folkskolinspektör 1893—98 (tr. 1899), artiklar i Nord. familjebok (1: a och 2: a uppl.), riksdagsmotioner m. m.

Källor och litteratur

Källa: Riksdagens prot. och handl.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl V Beckman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18395, Svenskt biografiskt lexikon (art av W. Carlgren.), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18395
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl V Beckman, urn:sbl:18395, Svenskt biografiskt lexikon (art av W. Carlgren.), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se