C Alfred Berg

Född:1857-10-13 – Hudiksvalls församling, Gävleborgs län
Död:1929 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Dirigent, Sångare


Band 03 (1922), sida 365.

Meriter

Berg, Carl Alfred, f. 13 okt. 1857 i Hudiksvall. Föräldrar: läroverksadjunkten fil. doktor Karl Olof Vilhelm Berg och Margareta Nordin. Genomgick Hudiksvalls h. elementarläroverk; avlade mogenhetsexamen därstädes 19 maj 1877; student i Uppsala 11 sept. s. å. och i Lund 2 nov. 1886; fil. kand. i Lund 31 maj 1888; har i botaniskt syfte företagit studieresor inom Hälsingland, Härjedalen, Skåne och Halland, på Öland samt i Norge; vistades för musikstudier i Leipzig juli 1894—maj 1896 och genomgick härunder musikkonservatoriet därstädes; företog studieresa i Tyskland, och Österrike sommaren 1896; idkade ånyo musikstudier i Leipzig dec. 1896—jan. 1897, sommaren 1897, dec. 1897—jan. 1898 samt juli—aug. 1899; företog studieresa till Leipzig, Dresden, Breslau, Wien och Budapest sommaren 1907; idkade med offentligt understöd musikbibliografiska stxu dier vid K. biblioteket i Berlin samt vid Peters musikbibliotek och stadsbiblioteket i Leipzig maj—juni 1910, jan. och juni—aug. 1913 samt juli—sept. 1921 vid samma bibliotek, universitetsbiblioteket i Tena och landesbibliotek i Dresden. Ledare för studentkapellet i Lund ht. 1888—vt. 1894 samt från ht. 1896; Lunds studentsångförenings anförare vt. 1891—vt. 1894 samt från ht. 1896; tf. kapellmästare vid universitetet i Lund maj 1892, 15 apr.—31 maj samt sept. 1893; dirigent för Landskrona musiksällskap 1896—98; kapellmästare vid Lunds universitet 2 jan. 1897; prisdomare vid sångartävlingarna i Hälsingborg juli s. å.; dirigent för sångsällskapet N. N. i Lund 1898—1900, för Malmö musikförening 1898—1902, för Lunds musiksällskap 1899—1902, för manskören Orfeus och Bricolekören i Malmö från 1902 och för Skånska sångarförbundet 1911—16; andre dirigent för Svenska sångarförbundet 1910, förste dirigent 1912. Erhöll medaljen »Litteris et artibus» 1897; hedersledamot av Kristianstads nation 1907; RVO 1908; fil. hedersdoktor 27 sept. 1918; erhöll Par Bricoles Belknansmedalj i guld 1921; innehar dessutom utländska ordnar och är hedersledamot av in- och utländska sångsällskap.

Gift 12 apr. 1898 med Berta Hilma Räncker, f. 22 nov. 1868, dotter till fabriksidkaren Vilhelm Räncker i Leipzig.

Biografi

B: s huvudämne under studentåren var botanik. Han har däri publicerat viktiga rön och företog även vidsträckta studieresor. Det var hans avsikt att avlägga licentiatexamen i botanik och geologi och fortsätta till graden, men ett annat livsintresse, det musikaliska, var bestämt att till sist nå försteget framför studierna. Under sin Uppsalatid stod B. i intim beröring med musiklivet under J. A. Josephsons och I. E. Hedenblads egid, och i »Allmänna sången» kom han att stå anföraren särskilt nära. För hans blivande bana voro de insikter och impulser, han härigenom vann, av stor betydelse. I Lund blev han från första början en kraft att räkna med och, vann hastigt förtroende inom ledande enskilda musikkretsar. Mera allmänt riktades uppmärksamheten på hans förmåga, då han som tf. kapellmästare vid Oskar II :s promotionsjubileum tonsatte Nils Flensburgs festkantat. Intresserades bemedling beredde honom nu tillfälle att fördjupa sina musikstudier, och det var alltså efter grundliga, förberedelser och med en redan stadgad praktisk erfarenhet han (1897) tog ledningen av det akademiska musiklivet i Lund. Som kapellmästare har han framträtt för offentligheten ej endast såsom ledare av den solenna musiken vid akademiens stora fester utan även som tonsättare, varom ett flertal kantater, preludier och festmarscher erinrar. I övrigt faller hans verksamhet på detta område mera inom ramen för universitetets dagliga gärning.

Emellertid hade B., redan innan hans bana som musiker var bestämd, såsom anförare för Lunds studentsångförening hunnit passera de första stadierna på sin väg till berömdhet. Föreningens stolta traditioner från skaparens, Otto Lindblads, dagar hade väl bevarats under Gustav von Sydows och Henrik Möllers trogna vård, men det blev B. förunnat att på nytt föra Lundasångens baner fram i solen. Egendomligt var att se, hur snabbt han här fann sin »kallelse». Med intuitiv skarpblick trängde han med ens in i arten av det sydsvenska sångarkynnet; det blev Lundagårds egna toner, han väckte upp, han fick dem att klinga fulltoniga som förr, och genom sin smittande entusiasm betvang han en var, som råkade inom trollkretsen från hans taktstav. Allt talrikare fylkade sig också sångarna kring »Fader Berg», som den nye hövdingen populärt började benämnas. Ett år blott, och han hade sin första sångarfärdskör rustad, ännu ett par årsskiften, och han hemförd» »faelleskonserternas» lager från det musikaliska Köpenhamn. Visserligen följde nu en kortare skilsmässa — tiden för B:s utländska studievistelse — men när banden vid hemkomsten återknötos, skedde detta för livet. Härmed börjar på allvar Lundasångens nya guldålder. Snart nog kunde dess ledare under utställnings- och jubileumsåret 1897 i Stockholm visa fram en utvald sångartrupp, som i öppen tävlan med Nordens studentkörer överträffade dem alla, vid detta tillfälle till och med det frejdade O. D. Under flera större, väl genomförda turnéer i Norge, Danmark och Sverige befäste B. sitt och sin körs rykte och styrde så ut på svenska studentsångens dittills största härnadståg, sångarfärden till Amerika 1904 med John Forsell som solist. Denna färds ära är oupplösligt knuten till »Fader Bergs» namn, och lika väl som Lundasången för de månghundra sjungande svenskamerikanerna alltjämt står som den eggande förebilden, lika högt värdesättes även därute den eminente ledaren, »champion of the world» enligt deras språkbruk. — Många följande större och mindre sångarfärder har B. lett, och ännu fortfar han att med obruten ungdomshåg vara Lunds studentsångförenings anförare. En viktig uppgift, som han härunder fullföljt och utvecklat, har varit sammanförandet av nordiska studentkörer till större gemensamma konserter. Förutom med det närbelägna Köpenhamn (1894, 1913) ha dylika gästbesök och sångarmöten utväxlats med både Kristiania (1899) och Uppsala (1905), och sommaren 1920 deltog B. med sina gossar i konserterna vid Den norske studentersangforenings 75-årsfest. — Glömmas bör ej heller i detta sammanhang hans egen betydande tondiktning på studentsångens område.

»Fader Bergs» namn som sånganförare hör till de erkänt stora. Det har mer än en gång sagts, att nyckeln till hans enastående framgång som ledare ligger i hans personlighets rika utrustning. Som få förstår han ungdomen. Han är den borne mästaren att spela, på det känsliga instrument, som heter en studentkör; varje stämma följer villigt hans minsta vink, återspeglar hans eld och temperament, åt. alla ger han i en blink sin egen stämning. Själv känner han impulsivt, djupt och äkta. Han söker i sin konst det sant naturliga, därför når hän så högt och riskerar aldrig förkonstling. »Intelligent deklamation med besjälade röster under tillgodoseende av de krav, musiken bjuder», är ett omdöme om Lundasången under hans tid. Ett annat ord talar kortare och mera direkt, det nämner honom »den andre Otto Lindblad».

Författare

J. Th. Lundbladh.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kritik öfver några växtformer beskrifna af Fl. Behm. (Bot. notiser, 1890, s. 22—24). — Lichenologiska anteckningar (Ibid., s. 161 —173). — Én ny form af Torilis Anthriscus (L.) C. Gmel. (ibid., 1894, s. 108—109). — Studien uber Rheotropismus bei den Keimwurzeln der Pflanzen. 1*. Allgemeine Untersuchungen. Lund 1899. 4: o.38 s., 1 pl. (LUÅ, T. 35, Afd. 2, N: o 6.) — Minder fra mine Norgesreiser (Julegranen, Kristiania 1915). — En julresa (Hudiksvallspostens julnummer, 1916). — Musikrecensioner och uppsatser i musikaliska ämnen i Uppsalaposten, Nya Lund, Lunds dagblad och Sydsv. dagbl. Snällposten.

Översatt och bearbetat: S. Jadassohn, Lärobok i enkla, dubbla, treoeli fyrdubbla kontrapunkten. 2: a genoms, uppl. Lund 1901. VIII, 129 s.

Kompositioner i tryck: Tvenne sånger af A. [Aftonsang. Vårluft.] Sthm 1879. — Fyra sånger för .en röst vid piano. Sthm 1887. — Aftonsång af Joh. Nybom. För - en röst vid piano. Sthm 1880. Ny förändrad uppl. Sthm 1898 och sedan i flera uppl. Även i transskription för piano och orkester

1912. •—, Stjärnsången af Es. Tegnér. Melodi af Sjögréen, arr. för soli och flerstämmig manskör. Malmö 1898. — Fyra sånger. [Du ler. Vintervaggsång. Zwei Rosen. En värnat.] För en röst vid piano. Lund 1906. — Valse burlesque. För piano. Lund 1906. Även för orkester. — »Led oss.» Sång för solo, piano eller orgel och obligat violin. Lund 1906. — Hymn till fosterlandet. För manskör och piano. Lund 1906. — Aftenstemning af Björnstjerne Björnson. För sopransolo, fyrstämmig damkor och piano. Lund 1906. —¦ Jultomte-marsch. [Der Weihnachtsmann kommt.] För violin och piano. Lund 1906. — Folkvisor upptecknade och utgifna af Selma Colliander, harmoniserade af Alfred Berg. Lund 1912. — Gotländsk folkvisa, arr. för en röst och piano. Lund 1912. — »Marie Antoinette», menuett för piano och 2 händer. Lund 1912. — Därjämte ett flertal manskvartetter publ. i Sällskapets för svenska kvartettsångens befrämjande årshäften: Motett vid biskop W. Flensburgs begrafning: »Människan af kvinna född». 1897. — Aftonen af C. D. af Wirsén. 1898. — Kilden af Holger Drachmann. 1899. —• Begrafningsmotett: »Herre Gud, allsmäktige». 1902. •— »Till hafs» af Johnny Roosval. 1904. — »Jordens oro viker» af J. O. Wallin. 1905. — Selinda och Leander af A. Karlfeldt. 1909. — Soldatsång af V. von Heiden-stam. 1909. — »Vaggen, vaggen, stilla vågor» af S. Agrell. 1910. — »Harr-gårstösa i äppelapla» af G._ Fröding. 1911. — »En visa i juli.» Fyrstämmig manskör. 1912. — »Saliga.» Motett för manskör med tenorsolo. 1912.

Kompositioner i handskrift: Kantat vid H. Maj: t konung Oscar II:s promotionsjubileum i Lund 1893; sex frimurarekantater (1891, 1897, 1900,

1913, 1918, 1920); kantat vid sekularpromotionen i Lund 1900; kantat vid Malmö Par Bricole's 25-årsfest 1903; »Skånsk kantat» vid H. K. H. kronprinsessan Margaretas besök i Malmö 1908; Odd fellow-kantat 1908; kantat vid avtäckandet av Otto Lindblads byst 1908; kantat vid invigningen av Akademiska föreningens nybyggnad d. 20 dec. 1911; kantat vid Kristianstads 300-årsjubileum 1914; kantat vid Lunds universitets 250-årsjubileum 1918; trenne festpreludier, en festmarch för stor orkester, »I sorg och saknad» lör mindre orkester, musik vid studentfester, manskvartetter m. m.

Källor och litteratur

Källor: Akademiska fören. festskrift 1911 (Studentsångföreningen): Lunds univ. matrikel 1913; Inbjudning till filosofie doktorspromotionen vid Lunds univ:s tvåhundrafemtioårsfest d. 27 sept. 1918; T. Norlind. Allm. musiklexikon, 1 (1916).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Alfred Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18532, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Th. Lundbladh.), hämtad 2020-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18532
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Alfred Berg, urn:sbl:18532, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Th. Lundbladh.), hämtad 2020-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se