G Wilhelm Berg

Född:1839-07-08 – Visingsö församling, Jönköpings län
Död:1915-06-16 – Kungälvs församling, Västra Götalands län

Järnvägstjänsteman


Band 03 (1922), sida 357.

Meriter

Berg, Georg Wilhelm, f. 8 juli 1839 på Visingsö, d 16 juni 1915 i Kungälv. Föräldrar: jägmästaren och intendenten på Visingsborgs kungsgård Lars Gustav Berg och Sofia Karolina Ekman. Avlade avgångsexamen från Jönköpings h. elementarläroverk 1856. Bokhållare och kassör vid Avesta järnbruk; kassör vid Göteborgs inteckningsgarantiaktiebolag 1870; kassör vid Bergslagernas järnvägar 19 febr. 1872; kamrer 1 jan. 1877; byråchef 9 juni 1902; erhöll avsked med pension 1 jan. 1910. Stiftare av sällskapet Gnistan 1878 (sekreterare 1878–92); bibliotekarie och konservator i Göteborgs slöjdförening 1880–1902; ledamot av styrelsen för Göteborgs museum 1881–1902 samt av dess konstnämnd 1888–1907 (ordförande 1899–1902), av dess historiska nämnd 1891–1902 och av styrelsen för dess rit- och målarskola 1892–1911; en av Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings stiftare 1886 (sekreterare fr. o. m. 1886); ledamot av styrelsen för Göteborgs konstförening 1888–93 och av styrelsen för Röhss' konstslöjdmuseum 1904–12. KorrespHA 1882; LVVS 1885; RVO 1887; LSkS 1888; RNO 1902.

Gift 1) 4 nov. 1872–1892 med Ulrika Charlotta Emerentia (Emy) Gumaslius, f. 1 juni 1846, d 5 jan. 1902, dotter till kyrkoherden Adolf Filip Gumælius; 2) 30 okt. 1892 med Lilly Maria Vilhelmina Ahlbom, f. 17 jan. 1865, dotter till grosshandlaren Klas Vilhelm Ahlbom.

Biografi

B. tillhörde en gammal borgarsläkt från Askersund, som leder sina anor ända tillbaka till 1500-talet. Ännu hans farfar, kopparslagaren och åldermannen Karl Gustav Berg (f. 1769, d. 1846), var borgare i hemstaden, där han blev rådman, men hans båda söner, av vilka B: s far var den äldste, sökte sig andra verksamhetsområden, och B. själv har på det närmaste förbundit sitt namn med Göteborgs nyare utveckling. Vid sidan av sin verksamhet i Bergslagernas järnvägars tjänst gjorde han en mångsidig och betydande insats i stadens kulturella liv. Mest vägande var otvivelaktigt hans trägna arbete för Göteborgs och dess omnejds historia. Intresset för denna fick vid mitten av 1880-talet en medelpunkt i Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening, i vars stiftande B. deltog och vars verksamhet han under åren 1886–1915 främst uppbar såsom sekreterare och redaktör för föreningens tidskrift Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia. Hans egna forskningar och omfattande vetenskapliga författarskap, vilket dock mera röjer den outtröttlige samlaren än den historiske skildraren, faller dels inom den förhistoriska och medeltida arkeologiens, dels inom lokalhistoriens område. För fornminnesföreningens räkning utförde han under en rad av år utgrävningar, bl. a. avi slottsruinen på Ragnhildsholmen vid Kungälv, Dragsmarks kloster, Hornborgs slott, Karlsborgs fäste och Dynge ruin. Redan på arkeologmötet i Göteborg 1875 redogjorde B. för sina undersökningar rörande flintverkstäder från stenåldern på Hisingen. År 1881 upptäckte han i Dalsland gravar, motsvarande de bornholmska s. k. brandpletterne. Bland föremålen för B: s arkeologiska grävningar märkas flera bygdeborgar, vilka han — med ledning av några keramikrester i en tomtning i en bygdeborg vid Borras i Dragsmark — ansåg sig kunna datera till omkring år 400 e. Kr. och sätta i förbindelse med folkvandringarna. Efter att redan tidigare ha ägnat sin födelsebygd ett par smärre studier, sammanfattade han år 1885 sina undersökningar rörande denna i monografien Visingsö. Hans trägna forskningar i Göteborgs arkiv — vilka åtminstone domkapitlet underlättade genom att låta honom låna hem arkivalier — gåvo upphov till många uppsatser i fornminnesföreningens Bidrag samt till hans ståtliga »Samlingar till Göteborgs historia», i vilka han offentliggjorde skildringar ur stadens öden från grundläggningstiden fram till frihetstiden. Många av B:s historiska arbeten åtföljas av talrika bilagor, bestående av belysande aktstycken eller speciella utredningar. Utmärkande för hela hans författarskap är hans mångsidiga kulturhistoriska intresse. Han har sålunda framhållit de invandrade holländarnas och tyskarnas stora insats, utförligt skildrat hantverket och skråväsendet samt ingående behandlat de topografiska förhållandena. Ett försök att teckna det kyrkliga livet gjorde B. i arbetet »Göteborgs stift under 1700-talet», men bilden är ensidig, då ett alltför stort utrymme tillmätts ur domkapitelsarkivet hämtade redogörelser för kätterier och prästerliga brottmål; viktigast äro de som bilagor meddelade handlingarna i det stora svedenborgska målet (H. Lundström). Åt personhistorien ägnade B. alltid stor uppmärksamhet och har bl. a. monografiskt skildrat författaren V. Kruse och kaparen J. Norcross (Från den stora ofredens dagar). Den största tjänsten åt den biografiska och genealogiska forskningen gjorde hän emellertid genom sin edition av Kristine församlings böcker 1624–1774. Mycket givande äro även hans samlingar rörande göteborgska och bohuslänska släkter, vilka 1906 förvärvades av Göteborgs stadsbibliotek. Grundläggande äro slutligen B: s utförliga skildringar av det göteborgska teater-och musiklivets historia. Efter en populär översikt av Bohusläns forntid började B. sammanfatta resultaten av sin forskargärning i en framställning av provinsens historia, en uppgift, vartill han som få var kallad; arbetets andra del, som för skildringen fram till våra dagar, utkom emellertid först efter hans död.

B. var en centralfigur i sin tids litterära och konstnärliga liv i Göteborg, en gärna hörd föreläsare och en outtröttligt verksam, ofta ledande kraft i de olika sammanslutningar, som uppburit stadens vackra utveckling på dessa områden under de senaste femtio åren. Framför allt är kanske hans namn knutet till det efter mönster av sällskapet Idun i Stockholm bildade sällskapet Gnistan, till vars stiftande han tog initiativet. Här meddelade han ofta rön från sina forskningar i historiska och kulturhistoriska ämnen, trivdes i den otvungna sällskapliga samvaron och tog livlig del i de många uppslag och initiativ, som utgingo från denna mångsidigt intresserade krets. Han arbetade sålunda ivrigt för de av sällskapet anordnade konstutställningarna 1881, 1886 och 1891 samt konstslöjdutställningarna 1880 och 1891, verkade 1886 och 1890 för den senare tack vare V. Röhss' donation realiserade tanken att upprätta ett konstslöjdmuseum i Göteborg och framkastade idén att sammanföra de på olika ställen splittrade källorna till stadens och dess omnejds historia i en central arkivdepå i Göteborg. — I mycket en originell personlighet, gjorde sig B. särskilt på äldre dagar även i det yttre bemärkt genom sitt vördnadsbjudande patriarkaliska utseende.

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I Göteborgs stadsbibliotek[1] förvaras B: s efterlämnade manuskript samt hans korrespondens med konstnärer, huvudsakligen rörande de av Gnistan arrangerade konstutställningarna.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Visingsö som konungasäte (Sv. fornminnesfören. tidskr., Bd 1, .1871—72, s. 158—173, 2 pl.). — Visingsö. Ytterligare bidrag till öns historia (ibid., s. 261—271, 1 pl.). — Fynd från stenåldern på Hisingen (Bidrag t. kännedom om Göteb. o. Bohusläns fornminnen o. historia, Bd 1, H. 2, 1875, s. 127—145). — Runinskrifter vid Göteborg (ibid., Bd 2, H. 1, 1879, s. 59—72; Bd 4, H. 5, 1889, s. 426—430). — Om införseln till Sverige af kinesiskt porslin under Svenska ostindiska kompaniets 3:e oktroj åren 1766—1786. En keramisk studie. Gtbg 1879. 4: o 33 s. — Grafundersökningar vid Tormansbol och Slottsbrosundet (HA Månadsblad, Arg. 9, 1880, s. 65 —74). — Samlingar till Göteborgs historia. 1. Kulturhistoriska skildringar. Gtbg 1882—84. (8), 409, (3>, 147, 48 s. 2. Göteborg-under .Carl XII. Gtbg 1887. 350,' (1) s. 2: a uppl. Gtbg 1887—88. 343 s. 3. Christine kyrkas böcker för vigda, födda och döda. Gtbg 1890—93. (6), V, 1099 s. 4. Göteborgs stift under 1700-talet. Gtbg 1891—92. (10), 257, 306, (1) s. — Gamla Elfsborg (Bidrag t. kännedom om Göteb. o. Bohusläns fornminnen o. historia, Bd 2, H. 3, 1882, s. 393—427). — Slottsruinen på Ragnhildsholmen (ibid., Bd 2, H. 4, 1883, s. 3—132, 2 kartor, 3 pl.). — Om runstenen från Nya Elfsborg. Ytterligare bidrag (VVS Handl., Ny tidsf., H. 19, 1884, s. 1—28). — Visingsö jemte anteckningar om Visingborgs grefskap. Gtbg 1885. XIV, 217, 93 s., 1 karta. —¦ Göteborg vid början af 1700-talet (Bidrag t. kännedom om Göteb. o. Bohusläns fornminnen o. historia, Bd 3, H. 3/4, 1886, s. 289—430; även i förf:s Samlingar till Göteborgs historia, Bd 2, 1886). — Göteborg mot slutet af den stora ofreden (Bidrag, etc, Bd 4, H. 1/2, 1887, s. 1—208, 2 kartor; även i förf:s Samlingar till Göteborgs historia, Bd 2, 1886). — Göteborg och Bohuslän (Vårt land, en skildring i ord och bild, Sthm 1888, 4: o, s. 155—164; på tyska i Das malerische Schweden, Breslau & Leipz. 1891). — Förteckning öfver slöjdföreningens skolas konstslöjdsamling. Gtbg 1888. 2: a uppl. Gtbg 1894. 84 s. (Anon.) — Vägledning för begagnande af i slöjdföreningens bibliotek befintliga planschverk och lösa planscher i konstslöjd. Gtbg 1888. 2: a uppl. Gtbg 1894. 12 s. (Anon.) — Expeditionen till Arkhangelsk 1701 (Bidrag t. kännedom om Göteb. o. Bohusläns fornminnen o. historia, Bd 4, H. 5, 1889, s. 373—425). — Runinskrifter vid Göteborg beskrifna (ibid., s. 426—430). ¦— Klostren i Konungahälla (Gnistan, af Sällskapet Gnistan, Gtbg 1891, s. 21—54; även sep. [Gtbg 1891.] 34 s.). — Augustinerklostret i Konungahälla (Bidrag, etc, Bd 5, H. 3, 1893, s. 189—318, 19 pl., 3 kartor). — Göteborgs' och Bohusläns fornminnesförening 1886—1892 (Meddel. fr. Göteb. o. Bohusläns fornminnesfören., 1: 1, 1893, s. 3—17). — Slottsruinen på Ragnhildsholmen (ibid., s. 18—31, 5 pl.). — Om förhistorisk, trepanering (ibid., s. 32—44). — Skansen Lejonet vid Göteborg (ibid., s. 45—65). — Några drag ur skråväsendets historia vid medlet af 1700-talet (ibid., 1:2, 1894, s. 87—105). — Den skandinaviska halföns befolkande (ibid., s. 106—133, 1 karta). — Om hällristningar i Danmark (ibid., s. 134—137). — Bidrag till sporrens historia (ibid., s. 156—194, 1 karta). — Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening 1893 (ibid., s. 195—207). [Ovanstående i Meddel., etc, 1 : 1—2, ingående avhandl. äro även publicerade under titel: Afhandlingar i historia och arkeologi. 1—2. Gtbg 1893—94. 158 s.] — Wilhelm Kruse. En tidsbild (Bidrag, etc, Bd 5, H. 4, 1894, s. 429—474, 2 kartor; även sep. Gtbg 1894. 46' s., 1 pl., 2 kartor). — Dragsmarks kloster. 1. Klostrets historia. 2. Undersökningen (ibid., Bd 6, H. 1, 1895, s. 3—85, 1 karta; Bd 6, H. 4, 1899, s. 275—432, 5 pl.). — Bidrag till historien' om Göteborgs första anläggning på Hisingen (ibid, Bd 6, H. 1, 1895, s. 87—98; ref. av Emil Wolff, Studier rörande Göteborgs äldsta författning). — Göteborgs jagtsällskap 1845—1895. Gtbg 1895. 4: o 55 s. (Anon.) — Staden Göteborgs vapen (Bidrag, etc, Bd 6, H. 2, 1896, s. 99—124; även sep. Gtbg 1896. 26 s.). — De äldre boktryckarne i Göteborg (Boktryckerikalendern, Årg. 4, 1896, s. 1—40). — Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar. Bd 1. 1690—1794. Gtbg 1896. VII, 474 s. Bd 2. 1794—1816. Gtbg 1898. VIII, 461 s, 3 pl. Bd 3. 1816-1833. Gtbg 1900. VII, 459 s, 1 pl. [Bd 4—6 i handskr, se'nedan.] — En svensk brakteatstämpel (Bidrag t. kännedom om Göteb. o: Bohusläns fornminnen o. historia, Bd 6, H. 3, 1897, s. 211—225, 1 pl.). — Skansen Kronan (ibid, s. 227—250, 3 pl.). — Hvarjehanda. 1. En kort relation om actionen imellan de danske och swenske wid Strömstad på Laholmen den 8 julii 1717. 2. Uddevalla kyrka 1779 af adjunkten Winding. 3. Fornfynd i Tegneby, Oroust. 4. Berättelse om några fynd i Säfve pastorat på Hisingen (ibid, s. 251—258). — Ruinen efter Karlsborgs fäste (ibid, Bd 6, H. 5, 1900, s. 433—563, 3 kartor). — Bergslagernas järnvägsaktiebolag 1872—1899. Historik utarb. på uppdrag af bolagets styrelse. Gtbg 1900. 202 s, 14 kartor, 29 bil. (Anon.) — Från den stora ofredens dagar. Gtbg 1900. 4: o 28 s. — En blick på 1700-talets näringslif i Göteborg (C. R. Fredberg, Från vår merkantila och industriella värld, E>. 2, 1902, s. 5—15). — Bohusläns äldsta historia (Sommarkurserna i Göteborg, Grundlinjer t. föreläsningar, Gtbg 1902, s. 19—22). — Sällskapet Gnistan 1878—1903. Festskrift till Gnistans 25-årsjubileum. Gtbg 1903. 4: o 109 s. — Smålands gille i Göteborg 1873—1902. Gtbg 1903. 40 s, 7 pl. (Anon.) — Elfsborgs slott. 1. Slottets historia (Bidrag' t. kännedom om Göteb. o. Bohusläns fornminnen o. historia, Bd 7, H. 1—2, 1902—03. s. 1—440, 10 pl.; Bd 7, H. 3, 1904, s. 559—561). — Olofsborg (ibid, Bd 7, H. 3, 1904, s. 441—5571J 3 pl.). — Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening 1893—1904 (Meddel. fr. Göteb. o. Bohusläns fornminnesfören, 1: 3, 1905, s. 161—247, 2 pl.; linnehåller bl. a. en redogörelse för.'en undersökning vid Gamla Elfsborg). — Bohusläns forntid. Gtbg 1906. (4), 118 s, 4 kartor. — Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening 1905—1907 (Meddel. fr. Göteb. o. Bohusläns fornminnesfören, 1: 4, 1908, s. 251—301, 6 pl.; innehåller bl. a. s. 265—278 en uppsats om Bokenäs ödekyrka). —¦ - Bohusläns bygdeborgar (Bidrag t. kännedom om Göteb. o. Bohusläns fornminnen o. historia, Bd 8, H. 2, 1909, s. 213—249, 1 pl.). — En medeltida sigillstamp (ibid, s. 250—261). — Hornborg (ibid, Bd 8, H. 3, 1910, s. 297—370, 3 pl, 1 karta). — Bohusläns historia. 1. Gtbg 1912. 541 s. 2. Gtbg 1915[—21]. [Utg. av L. Wåhlin.] 551, (1) s. ¦— Seffle kanal och Byelfvens vattendrag. Historik utarb. på uppdrag af styrelsen för Seffle kanalbolag. Sthm 1912. 4: o 70 s, 1 karta. — Bidrag till musikens historia i Göteborg 1754—1892. På föranstaltande af Göteborgs orkesterförening. 1—2. Gtbg 1914. 611 s. — Dynge ruin (Göteb. o. Bohusläns fornminnesfören. tidskr, 1914, s. F—111). — Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening 1908—09 (Meddel. fr. Göteb. o. Bohusläns fornminnesfören, 1: 5, 1914, s. 305—367). — Talrika tidningsuppsatser i konst, konstslöjd och kulturhistoria m. m. 

Redigerat: Bidrag till kännedom om Göteborgs och" Bohusläns fornminnen och historia, D. 4—9:1, 1887—1914.

Handskrifter (samtliga i Göteborgs stadsbibl.[2]): Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar. Bd 4—6 -j- planscher, pjäs- och personregister (sign. G. 80—106; Bd 1—3 utkommo Gtbg 1896—1900, se ovan). —Genealogiska anteckningar om Göteborgssläkter. Ser. 1. Bd 1—3 (sign. L. 30—32; utförliga släktgenealogier); Ser. 2. Bd 1—12 (sign. L. 33—44; spridda anteckningar). — Gamla släkter i Bohuslän (sign. L. 45—48). — Anteckningar om ägare av hus och tomter i Göteborg (sign. P. 55—61).

Källor och litteratur

Källor: Personliga uppgifter av B.; nekrologer i pressen; recensioner av B:s arbeten; W. Berg, Sällskapet Gnistan 1878—1903 (1903); Göteborgs museum 1861—1911 (1911). — Se i övrigt, ang. släkten Berg: G. Elgenstierna, Sv. släktkalendern 1913, 17; [G. O. Sundblad], Om Askersunds stad i Örebro län (1885); L. M. V. Örnberg, Sv. släktkalendern för år 1888.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Idag Göteborgs universitetsbibliotek (namnbyte 1961), 2018-06-26
2. Idag Göteborgs universitetsbibliotek (namnbyte 1961), 2018-06-26


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Wilhelm Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18561, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2018-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18561
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Wilhelm Berg, urn:sbl:18561, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2018-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se