David Bergendal

Född:1855-05-04 – Kville församling, Västra Götalands län
Död:1908-09-23 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Zoolog


Band 03 (1922), sida 454.

Meriter

Bergendal, David, f. 4 maj 1855 i Kville, d 23 sept. 1908 i Lund. Föräldrar: kyrkoherden i Ränneslöv Sven Johan Bergendal och Anna Helena von Proschwitz. Intogs i Lunds h. elementarläroverk ht. 1866 och i Göteborgs latinläroverk 1870; avlade mogenhetsexamen 3 juni 1874; inskriven vid Lunds universitet 14 sept. s. å.; fil. kand. 14 dec. 1877; fil. lic. 27 maj 1882; disp. 7 nov. 1883; fil. doktor 31 maj 1884; företog forskningsresor till Bohuslän sommaren 1875 och till Norrland 1882; studerade i Heidelberg 1884, i Leipzig sommaren 1885 och i Berlin dec. 1886—mars 1887; besökte Nordgrönland apr.—sept. 1890 samt Medelhavet dec. s. å.—okt. 1891, varvid han företrädesvis uppehöll sig vid zoologiska stationen i Neapel och å zoologiska institutet i Messina, och idkade dessutom under flera somrar zoologiska studier vid Kristinebergs zoologiska station, i Ringsjö-och Osbytrakterna och vid Kullen; besökte under upprepade resor vetenskapliga institutioner och kongresser i ett flertal av Europas länder. Genomgick provar vid Lunds h. allmänna läroverk vt. och ht. 1882; amanuens vid zoologiska institutionen vid Lunds universitet 15 febr. s. å.— 1894; vik. lärare vid Alnarps lantbruksinstitut och vik. föreståndare för Malmöhus läns frökontrollanstalt i Lund 1882 —83; tjänstgjorde som lärare vid Lunds privata elementarskola från ht. 1883 och som föreståndare för samma skola ht. 1892—vt. 1897 samt ånyo dec. 1897 och vt. 1898; docent vid Lunds universitet i botanik 30 nov. 1883 och i zoologi 30 sept. 1886; efter kallelse e. o. professor i jämförande anatomi 17 mars 1894; ledamot av Lunds skolråd s.å.; förestod som docent och e. o. professor upprepade gånger helt eller delvis professuren i zoologi; stadsfullmäktig i Lund 1901; professor i zoologi vid Lunds universitet 15 juli 1904; ordförande i Akademiska föreningen från 1904; censor 1905—08. LFS 1889; RNO 1904; LVA 1905.

Gift 21 dec. 1888 med Nanny Maria Helena Erikson, f. 20 okt. 1861, dotter till hovlakejen Gustav Erikson.

Biografi

B. var rikt begåvad både på huvudets och hjärtats vägnar, klar, redbar och vänfast, ställande stora fordringar både på sig själv och andra. Ofta plågad av mindre 'god hälsa, var han till sitt sätt något kärv, och han skydde ej att kasta sig främst i striden för vad han ansåg rätt. Av dem, som stodo honom nära, var han högt värderad. Han framstod, säger en hans lärjunge och biograf, L. Ribbing, »utan tvivel som en av de mest utpräglade och högst värderade personligheterna vid Lunds universitet». Som Akademiska föreningens högt uppburne ordförande intog han under sina sista år en central ställning i det akademiska livet.

Som lärare, både i, skolan och vid universitetet, vitsordas han såsom ovanligi framstående. Hans framställning var enkel men mycket klar, och han ägde en utomordentlig förmåga att väcka sina lärjungars intresse och vinna deras tillgivenhet. Den zoologiska institutionen och den zoologiska undervisningen i Lund utvecklades under hans ledning i flera riktningar. B. införde den moderna mikrotomtekniken, en övningskurs i embryologi samt undervisning i djurgeografi. Han inrättade ett zoologiskt seminarium, som sammanträdde en gång i veckan, och han understödde sin kollega, vilken införde undervisning i fysiologi vid den zoologiska institutionen och därmed åt Lunds universitet vann ett försteg framför övriga nordiska högskolor. — Sin vetenskapliga verksamhet började B. såsom botanist, förberedd genom studier under J. G. Agardh, vilken han längre fram (1901) ägnade en utmärkt minnesteckning, och framför allt under F. V. K. Areschoug. Under slutet av 1870- och början av 1880-talet hade han också i botaniskt syfte gjort åtskilliga resor till olika delar av Sverige. Inom växtanatomien, som tidigare huvudsakligen arbetat i rent deskriptiv riktning, medförde 1860- och 70-talen nya fruktbringande uppslag, i det man nu sökte taga hänsyn framför allt till autogenetiska och fysiologiska synpunkter vid bedömande av växternas inre byggnad. Det var Areschoug, som infört denna nya riktning i vårt land och väsentligen bidragit till dess utveckling, och det var i hans skola, B. utarbetade sitt första större vetenskapliga arbete, gradualdisputationen »Bidrag till örtartade dikotyledoners jämförande anatomi» (1883), i vilken han nära ansluter sig till sin lärares åsikter. B. övergick emellertid snart till zoologien, väl huvudsakligen i förhoppning att på den vägen snabbare vinna befordran vid universitetet. Redan innan han utnämnts till docent i botanik, hade han börjat sin tjänstgöring såsom amanuens vid den zoologiska institutionen, och året efter docentutnämningen började han sina utländska studieresor i syfte att genom arbete hos flera bland den tidens ledande zoologer — främst K. Gegenbaur, R. Leuckart och F. E. Schulze — grundligt sätta sig in i zoologiens teknik, forskningsmetoder och problem. B: s första zoologiska arbete var en större, på Gegenbaurs initiativ planlagd och huvudsakligen på grundval av undersökningar, utförda vid laboratoriet i Heidelberg, utarbetad avhandling om benvävnaden hos amfibierna, ett omsorgsfullt utfört, detaljrikt skolarbete, som föranledde hans utnämning till docent i zoologi. Den genom detta arbete inslagna studieriktningen fullföljdes emellertid ej vidare. I Berlin uppmanades B. av Schulze att undersöka en i växthus därstädes anträffad tropisk triklad, Bipalium kewense. Härigenom infördes han i turbellarieforsk-ningen, som just vid denna tid letts in på nya banor genom A. Langs berömda monografi över Gunda segmentata och hans stora polykladmonografi, arbeten, som i hög grad väckte B:s beundran och intresse. Vid den zoologiska stationen i Neapel fortsatte B. sina turbellariestudier, som här emellertid huvudsakligen riktades på polykladerna. Under de flesta somrar, som ej voro upptagna av utrikes resor, tillbragte B. någon tid vid Kristinebergs zoologiska station i Bohuslän, och det var här, han fann materialet till sina flesta och viktigaste arbeten. De nordiska turbellarierna hade dittills icke gjorts till föremål för någon undersökning med användande av den moderna mikrotomtekniken, vilken dock är om möjligt oundgängligare för kännedomen om dessas än de flesta andra djurs kroppsbyggnad. Fältet var sålunda så gott som obeträtt, då B. började sina stort anlagda undersökningar över våra marina turbellarier, av vilka han studerade såväl polyklader och triklader som rabdoceeler, ehuru någon publikation om de sistnämnda ej kom till stånd. B: s turbellariearbeten blevo aldrig fullbordade, men han utgav dock om dessa djur flera större och mindre uppsatser och avhandlingar. Det viktigaste resultat av hans forskningar, som i dessa meddelas, är upptäckten och beskrivningen av tre genom könsorganens egendomliga utbildning särdeles märkliga former, polykladerna Cryptocaelides Lovéni och Polypostia similis samt trikladen Uteriporus vulgaris, den senare utförligast skildrad. Av intresse äro också B: s meddelanden om den könlösa förmeringen hos Bipalium kewense samt hans utredning av det s. k. paroväriet hos trikladerna. Något senare än sina turbellarieforskningar började B. studiet av de nordiska nemertinerna, vilka förut lika litet som turbellarierna undersökts med anlitande av den moderna teknikens hjälpmedel. Även inom denna djurgrupp har B. upptäckt åtskilliga nya och märkliga former, såsom den primitiva Procarinaria atavia, Callinera Burgeri, Valencinura bahusiensis. Genom till större delen utförliga monografier över dessa och andra nemertiner har B. lämnat en mängd viktiga bidrag till kännedomen särskilt om de mera primitiva nemertinernas kroppsbyggnad samt betydelsefulla inlägg i diskussionen om nemertinernas system. Serien »Studien uber Nemertinen» 1—3 (1900—03) är B:s förnämsta och fullständigast utarbetade verk. Likväl gäller det även om hans nemertinarbeten, om än ej i så hög grad som om hans turbellariestudier, att de aldrig fullt avslutades. År 1890 företog B. på uppdrag av den Kongel. commis-sion for ledeisen af de geologiske og geografiske undersögelser i Grönland en resa till norra Grönland. Ändamålet med denna resa var huvudsakligen att studera och insamla vissa svårkonser-verbara marina djurformer, i första rummet turbellarier och nemer-tiner. På grund av yttre hinder för fullföljande av detta syfte korn. B. dock, ehuru därtill ej särskilt förberedd, att huvudsakligen ägna sig åt iakttagelser över Grönlands sötvattensfauna. Frukten härav blev en större avhandling om Grönlands dittills blott obetydligt kända rotatorier, vilken sedermera följdes av några mindre uppsatser om rotatorier från Sverige. B: s rotatorie-arbeten äro dock av mindre betydelse än hans i det föregående omtalade skrifter. Detsamma gäller också om en del smärre uppsatser, som falla inom andra områden av zoologien.

B:s påbörjade eller planlagda stora vetenskapliga företag, till vilka han samlat ett omfattande material, voro vid hans död alla ofullbordade. Vad han hunnit utgiva, är till största delen att anse såsom förelöpande meddelanden till eller lösbrutna partier ur större verk. Hans skrifter ha sin största betydelse genom de många nya fakta, som i dem meddelas.

Författare

A. Wirén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten; Bidrag till örtartade dikotyledoners jämförande anatomi. Lund 1883. 4: o (2), 134, VI s, 6 pl. (Gradualavh.; även i LUA, T. 19, 1882—83, Afd. 4.) — Jemförande studier och undersökningar öfver ben-väfnadens struktur, utveckling och tillväxt med särskild hänsyn till förekomsten af haverska kanaler. 1—2. Lund 1886. 4: o 152, VIII, (3) s, 6 pl. (LUÅ, T. 22, Afd. 2; bei. med Flormanska priset.) — Zur Kenntniss der Landplanarien (Zool. Anzeiger, Jahrg. 10, 1887, s. 218—224; på engelska i Annals and magazine of nat. hist. Ser. 5, Vol. 20, 1887, s. 44—50), — tiber abnorme Formen der ersten abdominalen Anhänge bei einigen Krebs-weibchen. Sthm 1888. 35 s, 1 pl. (VA Bihang, Bd 14, Afd. 4, N:o 3.) — Ober eine dritte vordere Extremität eines braunen Frosches. Sthm 1889. 35 s, 2 pl. (Ibid, Bd 14, Afd. 4, N:o 8; bei. med Flormanska priset.) — Neue Beobachtungen fiber die Formvariation der ersten abdominalen Anhänge bei Krebsweibchen. Sthm 1889. 15 s. (Ibid, Bd. 15, Afd. 4, N:o 5.) — Kurzer Bericht uber eine im Sominer d. J. J890 unternommene zoologische Reise nach Nord-Grönland. Sthm 1891. 20 s. (Ibid, Bd 17, Afd. 4, N:o 1.) — Beiträge zur Fauna Grönlands. Ergebnisse einer im Jahre 1890 in Grönland vorgenommenen Forschungsreise. 1. Zur Rotatorienfauna Grönlands. Lund 1892. 4: o 180 s, 6 pl. (LUA, T. 28, Afd. 2, N: o 4.) — Ehren-bergs Euchlanis Lynceus wiedergefunden? Lund 1892. 4: o 2 s. (Ibid, N:o 5.) — Studien uber Turbellarien. 1. Uber die Vermehrung durch Quertheilung des Bipalium kewense Moseley. Sthm 1892. 42 s, 1 pl. (VA Handl, Bd 25, N: o 4; D. 2 se nedan.) -— Några anmärkningar om Sveriges triklader (VA Öfversigt, Arg. 49, 1892, s. 539—557). — Einiges iiber den Uterus der Tric-laden (Festschrift z. 70. Geburtstage R. Leuckarts, Leipz. 1893, s. 310—318, 1 pl.). — Polypostia similis n. g. n. sp. En acotyl polyklad med många hanliga parningsapparater. Lund 1893. 4: o 29 s. (LUA, T. 29, Afd. 2, N: o 6; på franska i Revue biol. du Nord de la France, T. 5, 1893, s. 366—368.) — Einige Bemerkungen fiber Cryptocelides Lovéni mihi. Lund 1893. 4: o 7 s. (LUÅ, T. 29, Afd. 2, N:o 7; på franska i Revue biol. du Nord de la France, T. 5, 1893, s. 237—241.) — Gastroschiza triacantha n. g. n. sp. eine neue Gattung und Familie der Räderthiere. Sthm 1893. 22 s., 2 pl. (VA Bihang, Bd 18, Afd. 4, N.o 4.) — Einige Bemerkungen iiber die Rotiferengattungen Gastroschiza Bergendal und Anapus Bergendal (VA öfversigt, Arg. 50, 1893, s. 589—598). — Studier öfver Turbellarier. 2. Om byggnaden af Uteriporus BgdI jämte andra bidrag till trikladernas anatomi. Lund 1896. 4: o 123, (2) s., 6 pl. (LUA, T. 32, Afd. 2, N:o 4.) — Zur Parovariumfrage bei den Tricladen (Zool. studier, Festskrift W. Lilljeborg tillegnad, Upps. 1896, s. 281—300, 1 pl.). — Uber ein paar sehr eigen-thiimliche Nemertinen (Zool. Anzeiger, Jahrg. 23, 1900, s. 313—328). — Till kännedomen om de nordiska nemertinerna. 1. Förteckning öfver vid Sveriges vestkust iakttagna nemertiner (VA Öfversigt, Årg. 57, 1900, s. 581—602). 2 (på tyska). Eine der construierten Urnemertine entsprechende Palsonemertine aus dem Meere der schwed. Westkiiste (Zool. Anzeiger, Jahrg. 25, 1902, s. 421—432). 3 (på tyska). (Bergens Museums Aarbog, 1902, N: o 4; 22 s., 1 pl.). 4. Förteckning öfver vid Sveriges vestkust iakttagna nemertiner (Arkiv f. zoologi, Bd 1, 1903, s. 85—156). — Bör ordningen Palasonemertini Hubrecht uppdelas i tvänne ordningar Protonemertini och Mesonemertini? (VA Öfversigt, Årg. 57, 1900, s. 721—742). — Studier öfver nemertiner. 1: 1—2. Callinera Burgeri Bergendal, en representant för ett afvikande slägte bland Palasonemertinerna. Lund 1900—01. 47, VII s., 2 pl.; s. 49—116, (5) s. (LUA, T. 36, Afd. 2, N: o 5; T. 37, Afd. 2, N: o 2.) 2 (på tyska). Valencinura bahusiensis BgdI, ein Beitrag zur Anatomie und Systematik der Heteronemertinen. Lund 1902. 102, (2) s., 2 pl. (Ibid., T. 38, Afd. 2, N: o 3.) 3 (på tyska). Beobachtungen iiber den Bau von Carinoma Oudemans nebst Beiträgen zur Systematik der Nemertinen. Lund 1903. 4: o 86, (1) s., 2 pl. (Ibid., T. 39, Afd. 2, N: o 2.) — Jacob Georg Agardh, en minnesteckning (Nord. univ.-tidskr., Arg. 1, 1900/01, s. 80—119). — Jacob Georg Agardh. Minnestal vid nordiska festen i Lund den 8 mars 1901. Malmö 1901. 12: o 22 s. — Einige Bemerkungen iiber Carinoma Oudemans (VA Öfversigt, Arg. 59, 1902, s. 13—18). — Uber Sinnesgriibchen im Epithel des Vorderkopfes bei Carinoma Armandi (Oudemans) sp. Mc Intosh nebst einigen systematischen Bemerkungen iiber die Arten dieser Gattung (Zool. Anzeiger, Jahrg. 26, 1903, s. 608—619). — Ett ödesdigert förslag till universitetsreformer (Nord. univ.-tidskr., Årg. 5, 1904/05, s. 47—74). — Härstamningsteorien, dess historia och nuvarande ståndpunkt. Lund 1908. 1 s. (Sommarkurserna i Lund 1908.) — Dessutom smärre uppsatser i Bot. notiser (1879, 1881, 1882), VA Öfversigt (1888, 1890), Bot. Centralblatt (1881). Zool. Anzeiger (1899, 1903), Biol. Selskab i Köbenhavn Förhandl. (1899/1900), Tageblatt des 5: ten int. Zoologen congresses in Berlin 1901, Verhandl. d. 5: ten int. Zöologencongresses in Berlin 1901; referat och recensioner i Bot. notiser och Bot. Jahresbericht.

Utgivit: Redogörelser för Lunds privata elementarskolas verksamhet läsåren 1893/94—1897/98.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 17 mars 1894 (meritförteckn.), RA; Lunds universitets årsberättelser 1886/87—1908/09; L. Ribbing, David Bergendal (VA Årsbok. 1912V.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
David Bergendal, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18573, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Wirén.), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18573
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
David Bergendal, urn:sbl:18573, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Wirén.), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se