Carl Gustaf L Bergman

Född:1840-04-08 – Stenkumla församling, Gotlands län
Död:1905-04-27 – Stockholms stad, Stockholms län

Skolman


Band 03 (1922), sida 617.

Meriter

Bergman, Carl Gustaf Leonhard, f. 8 apr. 1840 i Stenkumla prästgård, d 27 apr. 1905 i Stockholm. Föräldrar: dr. v. pastorn, sedermera kyrkoherden i Hörsne Henrik Gustav Bergman och Elisabet Svebi-lius. Åtnjöt undervisning i folkskola och därefter vid Visby h. elementarläroverk; student i Uppsala 18 maj 1860; fil. kand. 14 dec. 1867; disp. 22 maj 1869;. fil. doktor 31 maj s. å.; företog studieresor till Frankrike, Schweiz och Tyskland som Bur-meistersk stipendiat 1869. Vik. adjunkt vid nya elementarskolan 7 jan. 1868; adjunkt därstädes 30 dec. s. å.; huvudlärare i matematik och fysik vid Beskowska skolan; erhöll på begäran avsked från tjänsten vid nya elementarskolan aug. 1871; studierektor vid Beskowska skolan ht. s. å. (delägare i nämnda skola maj 1882—31 dec. 1893); ledamot av Jakobs och Johannes församlingars skolråd 1877—87 och av överstyrelsen för Stockholms folkskolor 1880—87; ledamot av riksdagens andra kammare 1888—90 och var därunder bl. a. ledamot av särskilt utskott 1890; inspektör för Stockholms folkskolor från 1 nov. 1888; ledamot i kommittén angående statsbidrag för folkskollärare-vikariers avlönande 10 aug. 1892—20 febr. 1893; stadsfullmäktig i Stockholm 1894—1904; ledamot av kommittén angående ordnande av folkskoleundervisningen i vissa städer 26 apr.—6 dec. 1895; ordförande i yrkesskolekommittén 1901; ledamot i kommittén för Sveriges deltagande i världsutställningen i S: t Louis 10 juni 1903. RNO 1892.

Gift 14 dec. 1878 med Emilie Catherine Débus, f. 17 juli 1847, dotter till läraren Philippe Auguste Débus.

Biografi

B: s egen bildning vilade på klassisk grund. Ehuru han som lärare icke företrädde de klassiska språken, såg han i dessa den bästa utgångspunkten för den formella bildning, som det högre läroverket främst borde bibringa sina elever, en åsikt, som han hävdade i den pedagogiska debatten på 1870-talet gentemot kraven på de reala ämnenas, främst naturvetenskapernas, bättre tillgodoseende på skolschemat. Under sin riksdagsmannatid — då han anslöt sig till det protektionistiska nya lantmannapartiet — fortsatte han striden genom sitt försvar för den gamla läroverksorganisationen gentemot andra kammarens krav på första klassens indragning och latinstudiets framflyttning till sjätte klassen. Praktiskt prövade han sina idéers bärkraft som rektor i Beskowska skolan, vilken från början var starkt humanistiskt inriktad, utan reallinje. Han var skolans huvudlärare i matematik och fysik men också en synnerligen intresserad lärare i franska och tyska och ansåg sig vid sin undervisning i sistnämnda ämnen finna bekräftelse på latinets lämplighet som grundläggande språk. B. förbisåg emellertid ingalunda realbildningens vikt. Tvärtom var det han, som, genom införandet (fr. o. m. höstterminen 1886) av en till en början tvåårig gymnasial reallinje på den humanistiska nederskolans grund, omtänksamt och utan förhastande anpassade läroplanen efter tidslägets krav. B. befordrade vidare minskandet av timantalet för de högsta gymnasieklasserna i syfte att bereda eleverna samlad tid till mera självständigt arbete, kontrollerat genom tentamina, samt införde höstterminen 1882 i skolans lägre klasser slöjdundervisning i huvudsaklig anslutning till Näässystemet. Även för förvärvandet av skolans nuvarande, vackert och praktiskt inredda lokal vid Humlegården inlade B. ett betydande och framgångsrikt arbete. Slutligen befrämjade han språkundervisningen genom omsorgsfulla editioner för skolbruk av särskilt franska författare. — B. ägde en mindre vanlig lärarbegåvning, ett hurtigt, rättframt sätt, opartiskhet och rättrådighet samt ett levande intresse för sina lärjungars angelägenheter även utanför skolan. Med oförlikneligt tålamod sökte han förklara det svårfattliga, och hans tillfredsställelse var ögonskenlig, då ett invecklat matematiskt problem klarnade för klassen.

B: s administrativa begåvning prövades i större uppgifter under hans synnerligen maktpåliggande arbete som folkskolinspektör i huvudstaden. Till folkskolinspektörens handläggning hörde då bl. a. en hel del ärenden av kameral natur, som senare blivit överflyttade till folkskoleöverstyrelsens expedition. K. J. Meijerberg hade som ledare för huvudstadens folkskolor givit dessa den fasta organisation, som ännu är grundvalen för deras arbete. B. byggde vidare på den av Meijerberg lagda grunden under'livligt samarbete med lärarpersonalen. Så infördes t. ex undervisning i huslig ekonomi och i främmande levande språk, fria lekar, hjälpklasser för svagt begåvade och psykiskt efterblivna barn, skolbad, läkarundersökning av skolbarn, särskilda lärosalar för undervisning i naturkunnighet och teckning samt fortbildningskurser för lärare. B. intog också en oftast ledande ställning i en mängd inrättningar, föreningar och sällskap, vilkas verksamhet stod i närmare förbindelse med folkskolans uppgift, såsom skollovskolonier, uppfostringsanstalter och föreningar för skolungdomens fria lekar. Övertygad, att undervisningen måste lämpas efter lärarnas personliga förutsättningar, visade B. som inspektör stor hänsynsfullhet mot deras frihet och självständighet och gav sina anvisningar mindre formen av bindande dekret än av hemställanden. Hans råd för arbetet i folkskolan, som han delvis meddelade i föredragsform och sedermera befordrade till trycket, röja den erfarne praktikern också på primärundervisningens område.

Författare

H. Rosengren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Historisk öfversigt af lärans om magnetismen utveckling till början af detta århundrade. Sthm 1869. (4), 40 s., 1 pl. (Gradual-avh., Upps.) — Fosterländska föreningen och lifränteanstalter (Läsning för folket, N. F., Bd 1, 1870, s. 41—64). — Några ord om elementarläroverken. Sthm 1872. 46 s. — Några ord om sjelfverksamhet (Årsredogörelse för Beskowska skolan 1882—83, Sthm 1883, s. 1—14; anon.). — Några ord om arbetet i folkskolan. Sthm 1895. 16: o IV, 75, (1) s. — Sveriges undervisningsväsen. Kortfattad redogörelse utarb. till konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Sthm 1897. (4), 147 s. Ins deutsche iibertr. von G. Elm-quist. Sthm 1897. (4), 170 s. — Folkskoleväsendet (Allm. konst- och industriutställningen i Stockholm 1897, D. 1, Sthm 1899, s. 339—370).

Översatt: A. M. C. H. Durand, Raissas pröfningar af H. Gréville. Sthm 1878. 291 s. (Novell- och romanbibliotek, 13.) — E. Souvestre, Vid eldbrasan. Sthm 1889. 251, (1) s. (Vitterlek, 44.)

Utgivit: Årsredogörelser för Beskowska skolan 1871/72—1888/89. Sthm 1872—90. (Tills, med G. E. Beskow m. fl.) — E. Scribe, Le verre d'eau. Sthm 1880. 126 s. (Petite bibliothéque francaise, 2.) — Fénélon, Télémaque. Med anmärkningar och ordlista. Sthm 1882. 238 s. — J. P. C. de Florian, Guillaume Tell. Med anmärkningar och ordlista. Sthm 1883. 118 s. — J. Sandeau, Mademoiselle de la Seigliére. Sthm [tr. Norrköping] 1885. 155 s. (Petite bibliothéque francaise, 5.) — Berättelser af franska författare. 1—[2]. Sthm 1886—87. (6), 141, 29 s.; VIII, 214, 51 s. — Stockholms stads folkskolor. Berättelser för åren 1888—1904. Sthm 1889—1905. — [D. Defoe], Robinsons äfventyr. För skolbruk afsedd uppl. Sthm 1890. 160 s. 3:e uppl., 3:e tr. Sthm 1905. 160 s. — Doktor Mårten Luthers lilla katekes med kort utveckling. Sthm 1891. 104 s. — Isak Fehr, Geografisk läsebok för folkskolan. Urval från »Geografiska skildringar för skolan och hemmet i fyra delar. Asien, Afrika, Amerika och. Australien.» Sthm 1901. (4), II, 263 s.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av f. d. rektorn dr L. Lindroth samt av f. d. lärjungar till B.; nekrologer i Sv. läraretidn. 1905, N:o 18, av Hj. Berg samt i Vårt land 28 apr. 1905; Årsberättelser f. Nya elementarskolan 1868/69, 1871/72; Andra kammarens protokoll 1888—90; G. E. Beskow, Lefnadsminnen (1899); S. G. Dahl, Läroverksmatrikel för år 1874 (1875) och för 1885 (1886); [V. Millqvist], Andra kammarens män 1888—90, af Spectator (1890); F. von Schéele, Stockholms stads folkskolor år 1910 (1910). — Se i övrigt, ang. B:s släkt: G. Elgenstierna, Sv. släktkalendern 1915—16.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf L Bergman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18636, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Rosengren.), hämtad 2019-11-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18636
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf L Bergman, urn:sbl:18636, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Rosengren.), hämtad 2019-11-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se