Carl Wilhelm Bergman

Född:1820-08-18 – Bällefors församling, Skaraborgs län (på Lagerfors bruk)
Död:1857-07-05 – Helsingborgs landsförsamling, Skåne län (vid Ramlösa brunn)

Författare, Historiker


Band 03 (1922), sida 643.

Meriter

2. Carl Wilhelm Bergman, f. 18 aug. 1820 på Lagerfors bruk i Västergötland, d. 5 juli 1857 vid Ramlösa brunn. Föräldrar: bruksförvaltaren, sedermera handlanden Karl Gustav Bergman och Gustava Magdalena Thun. Intogs i Skara skola 1830; måste på grund av lungsjukdom avbryta studierna hösten 1839; student i Lund 5 okt. 1842. Lämnade universitetet 1847 och begav sig till Stockholm för att ägna sig åt författarskap; vistades 1848—56 hos farbrodern, överste Bernt Bergman, adlad von Schinkel, på Vallstanäs i Uppland, sysselsatt med att redigera och utgiva dennes historiska samlingar.

Gift 29 okt. 1856 med Vilhelmina Johanna Katarina Munthe, f. 19 dec. 1838, d. 2 nov. 1916, dotter till sadelmakaren och bryggaren i Hälsingborg Johan Fredrik Munthe och 1860 omgift med bankdirektören Fredrik Vilhelm Henckel.

Biografi

Påverkad av romantisk poesi, i synnerhet Stagnelius och Atterbom, skrev B. i sin ungdom svärmiskt religiösa dikter, av vilka några trycktes i Mariestads veckoblad. Varmt bildningsintresserad, studerade han i Lund med stor flit hegelsk filosofi. Läsningen av »Das junge Deutschlands» radikala författare påverkade honom jämte studiekamraterna och meningsvännerna Fredrik Borg och Nils Persson-Nordin i revolutionär riktning. Sina åsikter framlade han 1848 i tvenne omogna och formellt ganska bristfälliga avhandlingar, »Den religiösa frågan» och »Den sociala frågan», båda ämnade att fortsättas, vilket dock icke skedde. I den förstnämnda söker han först att medelst kritiskt material, hämtat från D. Fr. Strauss och L. A. Feuerbach, upplösa den kristna trosläran och vill därefter med den senares humanism till utgångspunkt grunda en ny religiös åskådning med tron på Guds personliga existens och själens individuella odödlighet som väsentligt innehåll. En religiös natur, strävade han, influerad av K. J. L. Almquist, att nå utöver Feuerbachs positivism. Framställningen är visserligen entusiastisk och välment men ofta ytterst konfys. Detsamma gäller om »Den sociala frågan», inspirerad framför allt av P. J. Proudhon, i vilken B. såg den egentlige fullkomnaren av de socialistiska lärorna. I den okonstnärliga och illa skrivna men som tidsdokument rätt intressanta romanen »Clara Winqvist» (1849), en av samtidens talrika Almquist-imitationer och i någon mån ett motstycke till Jung-Deutschlands revolutionära tidsskildringar, debatteras ånyo de spörsmål, som behandlats i de båda tidigare skrifterna. Den samtida kritiken reagerade allmänt mot detta försök att i skönlitterär form predika socialism och feuerbachsk humanism. B., en av Almquists mest hängivna och okritiska beundrare, påbörjade även ett arbete om mästaren och erhöll härför genom Borg, som var Almquists nära umgängesvän i Stockholm, upplysningar om och av denne. Några av dessa biografiska notiser fingo jämväl plats i hans roman, vilket i viss mån ökar dess betydelse. I den av Borg och Persson-Nordin i Stockholm ntgivna socialistiska tidningen Reform (1849— 50) medarbetade B. Allmänt känd blev B, genom sitt historiska författarskap. Överste von Schinkel, f. d. adjutant hos Karl XIV Johan, ägde en mängd historiska handlingar, och dessa lämnade han jämte sina egna anteckningar åt brorsonen att bearbeta och utgiva. B. ägnade sig med flit och intresse åt sin nya uppgift och författade 1852—56 åtta band av »Minnen ur Sveriges nyare historia», behandlande åren 1771—1815. Arbetet, av von Schinkel avsett, att förhärliga Karl Johan som Napoleons besegrare och den svensk-norska unionens stiftare, blev mycket läst och debatterat. Särskilt uppseende väckte sjätte delen, som behandlade 1812 års politik och utkom 1855, samma år som Oskar I ingick novembertraktaten med västmakterna, alltså vid en tidpunkt, då frågan om vårt förhållande till Ryssland var brännande. Med anledning av de Schinkelska minnena riktades från vissa håll mot Karl Johans ryska politik häftiga angrepp, vilka i sin mån bidrogo till att bestämma Oskar I för orienteringen västerut. Som historiker är B. icke nog kritisk och objektiv; han hade också böjelse för effektfullt utbroderande av händelseförloppen.

Författare

A. Werin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

B:s efterlämnade papper ägas av fru Kristina B i Hälsingborg. Hans brevväxling med Borg belyser Almquists och L. J. Hiertas förhållande till den revolutionära ungdomskrets, vars egentliga litterära namn B. var. Bland dessa papper förvaras också B:s utkast till det ovannämnda verket om Almquist. Ett större antal brev från B. till G. E. Klemming, vilka avhandla angelägenheter i samband med arbetet på det historiska verket, finnas i K. biblioteket.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den religiösa frågan. D. 1*. Upplösning och bevarande, eller trons förklaring. Jönköping 1848, XII, (2), 109, (1) s. [Följdskrift: A. Lagergren, Den religiösa frågan med närmaste afseende .på herr C. W. Bergmans skrift i samma ämne. Utarb. _på Södertelje prestförenirigs begäran af dess ledamot. Sthm 1849. 80 s.] — Den sociala frågan. Af förf. till »Den religiösa frågan». D. 1*. Fattigdom och rikedom eller egendomen. Inledande granskning af principerna för national-ekonomi och rätt. Sthm 1848. (4), XIII, (2), 103, (1) s. (Anon.) — Clara Winqvist.. Roman. D. 1—2. Sthm 1849. 12: o 192, 178 s. — Minnen ur Sveriges nyare historia, saml. af B. von Schinkel, förf. och utg. af C. W. Bergman. D. 1—2. Gustaf III och hans tid. (1771—1792.) Sthm 1852. XVIII, (2), 393, (1) s.; VI, 357 s. 2: a uppl. Sthm 1855. XVIII, (2), 393 s.; VI, 357 s. [Även. i danska uppl.: Gustav den Tredie og hans Tid. Af C. W. Bergman. Overs. af J. H. Halvorsen. D. 1—2. Köpenhamn 1859. XII, 374 s.; 388 s.] D. 3. För-myndar-regeringen. (1792—1796.) Sthm 1853. VIII, 418, (1) s., 1 portr. D. 4. Gustaf IV Adolf. (1796—1809.) Sthm 1854. VII, 460 s. 2: a uppl. Sthm 1856. VII, 460 s. D. 5. Regementsförändringen. (1809—1810.) Sthm 1854. VIII, 380 s. 2: a uppl. Sthm 1856. VIII, 382 s. D. 6—8. Carl Johan och hans tid. (1810—1815.) Sthm 1855—56. VIII, (2), 394 s.; IX, (2), 436 s.; VIII, (2), 379 s. [D. 9—12 av 'Minnena', omfattande fbrtsättn. av 'Carl Johan och hans tid', utkommo Sthm 1864—93; D. 9 (1814—1817) förf. och utg. av C. Rogberg, 1864; D. 10—11 (1817—1828) förf. av J. A. C. Hellstenius, 1868—72; D. 12:1—2 (1820—1844), förf. av O. Alin, 1881—93; därjämte utkom ett Bihangj 1—3, utg. av S. J. Boéthius, Upps. 1880—83.]

Översatt: H. C. Carey, Det förflutna, närvarande och tillkommande. H. 1*. Sthm 1849. 115 s. (Anon.).

Källor och litteratur

Källor: B:s brev till F. Borg, i fru Kristina Borgs ägo; biografi i Biogr. lexikon, N. F., 2 (1858—59), delvis återgivande B:s uppgifter om sig själv; nekrolog av F. Borg i Öresundsposten 1857, N: o .77—78, 84; P. G. Ahnfelt, Studentminnen, 2 (1857); Louise Hamilton, Fredrik Borg (1910); G. Henriksson-Holmberg, Socialismen i Sverige 1770—1886 (1913); Cl. Lundin, En gammal stockholmares minnen. 1 09041; Th. Tufvesson, Ur sekretärer och kistelädikor (1918).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Wilhelm Bergman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18639, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Werin.), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18639
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Wilhelm Bergman, urn:sbl:18639, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Werin.), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se