C Hugo B Bergstedt

Född:1855-08-16 – Borås församling, Älvsborgs län
Död:1926-06-20 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Gymnasielärare, Folkbildare, Klassisk arkeolog


Band 03 (1922), sida 688.

Meriter

2. Carl Hugo Brynolf Bergstedt, den föregåendes brorson, f. 16 aug. 1855 i Borås, d. 20 juni 1926 i Sthlm, Matt. Föräldrar: förste lantmätaren Johan August Bergstedt och Inga Kristina Jonsson. Elev vid l. elementarläroverket i Borås 1867—70 och vid h. elementarläroverket i Göteborg 1870—74; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 2 juni 1874; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. 14 dec. 1876; fil. lic. 15 dec. 1879; disp. 9 nov. 1881; fil. doktor 31 maj 1882; har företagit studieresor till Italien och Grekland 1880—81 och till Tyskland och Italien sommaren 1891. Docent i klassisk arkeologi 3 jan. 1882; genomgick provar vid Uppsala h. allmänna läroverk ht. s. å.—vt. 1883; lektor i latin och grekiska i Norrköping 28 maj 1884; lärare vid Norrköpings nya läroverk för flickor ht. 1885— vt. 1891; lektor i svenska och latin vid norra latinläroverket i Stockholm 12 dec. 1894 (stadfäst 21 juni 1895); lärare i Wallinska skolan ht. 1896—vt. 1900; ordförande i Stockholms lärarsällskap 1901—03; lärare i antikens historia vid A. Sandströms seminarium vt. 1908—vt. 1915; inspektor för Wallinska skolan från ht. 1915; erhöll avsked från lektoratet samt professors namn, heder och värdighet 11 juni 1920; inspektor.för h. latinläroverket å Norrmalm från ht. s. å. RNO 1900.

Gift 5 jan. 1885 med Georgina Maria Kjellberg, f. 1 juli 1855, d. 11 maj 1934, dotter till grosshandlaren Abraham Viktor Kjellberg.

Biografi

B. är känd och erkänd som en av vårt lands mest framstående lärare inom de ämnen, han representerar. Vid sidan av sin lärarverksamhet har han funnit tid till ett omfattande vetenskapligt och populärvetenskapligt författarskap. Framför allt har han strävat att göra den svenska allmänheten förtrogen med den klassiska kulturen, så bl. a. genom sina båda arbeten »Kort grekisk kulturhistoria» (1906) och »Kort romersk kulturhistoria» (1915). Hans populära skrifter äro ej enbart av refererande art utan ha sin förutsättning i en gedigen förstahandskännedom om grekisk-romersk kultur och stödja sig på självständiga forskningar. Vad som förlänar hans arbeten särskilt värde och intresse, är dels hans eleganta framställningskonst, dels hans stora förtrogenhet med vår egen litteratur, vilken ger honom tillfälle till intressanta och lärorika paralleller.

Författare

C. Lindskog



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studia archæologica. Upps. 1881. 80 s. (Gradualavh.) — Om professor Salomans förklaringar af Afrodite från Melos (Ny sv. tidskr, 1882, s. 123—134). — Om Hermann Perthes' förslag till en reformerad latinundervisning (Pedag. tidskr. Arg. 23, 1887, s. 25—36). — Anmärkningar rörande Dionysoskulten. Sthm 1887. 4: o 28 s. (Redogörelse f. allm. lärov. i Norrköping ... 1886/87.) — Einar Löfstedt (Pedag. tidskr, Årg. 25, 1889, s. 291—301; minnesteckning). — Till frågan om motsägelserna i de homeriska dikterna (Nord. tidskr, 1890, s. 660 —667). — Quaa uno tempofe fiunt quatenus in Iliade narrentur. Sthm 1891. 4: o 39 s. (Redogörelse f. allm. lärov. i Norrköping... 1890/91). — Striden om Homer. Försök till en framställning af den homeriska frågan. Norrk. 1893. VII, 163 s. — Hufvud- dragen af grekernas och romarnes mytologi. . Sthm 1894. 70 s., 1 pl. 4:e uppl. Sthm 1918. 81 s. — Bachylides, en litteraturhistorisk skiss. Sthm 1900. 52 s. (Sv. human. förb. skrifter, 3.) — Samhällsstrider och samhällsutopier i det forntida Grekland. Sthm 1902. 39 s. (Sv. human, förb. skrifter, 6.) — Carl Fredrik Bergstedt (VA Årsbok, 1904, s. 133—146, 1 portr.; minnesteckning). — Kort grekisk kulturhistoria. Sthm 1906. (4), 186 s. 2: a uppl. Sthm 1921. (4), 180 s. — Om grekiska egennamn i svenskan m. m. (Pedag. tidskr., Årg. 43, 1907, s. 433—438; i anledn. av en rec. över B:s grekiska kulturhistoria av A. Hallström, ibid., s. 283— 284). — De klassiska språkens ställning i våra skolor (Pedag. tidskr., Årg. 48, 1912, s. 335—352). — Meter och rytm i Tegnérs prosatal. Sthm 1913. 20 s. (Sv. human. förb. skrifter, 18.) — De svenska uppsatserna på gymnasiet (Verdandi, Arg. 31, 1913, s. 221—224). — Kort romersk kulturhistoria. Sthm 1915. VIII, 202 s. — Svenska humanistiska förbundet 1896—1916. En återblick. Sthm 1916. 84 s. (Sv. human. förb. skrifter, 26.) — Grekiska motiv i Per Hallströms diktning. Sthm 1917. 44 s. (Sv. human. förb. skrifter, 30.) — Den klassiska gudavärlden i svensk diktning. Sthm 1921. 65, (6) s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 252.) — Om de homeriska gudarna, speciellt Odysséens (Edda, Bd 14, 1921, s. 202—216). — Dessutom anmälningar i Hist. tidskr. (1883), Nord. revy (1883—85), Pedag. tidskr. (1888, 91, 1901, 04).

Översatt: Körsånger af Pindaros och Bakkhylides (Världslitteraturen i urval och öfversättning, red. af H. Schiick, Ser. 1, Sthm 1902, s. 25—37). — Lukianos, En sannfärdig historia (ibid., s. 563—606). — Plutarchos, Fyra levnadsteckningar. Agis och Kleomenes, Tiberius och Gaius Gracchus. Sthm 1921. (4), 111 s.

Utgivit: Läsebok i svensk litteratur. Afd. 2. Frihetstiden och Gustavianska tiden. Sthm 1898. VIII, 288 s. 3:e uppl. Sthm 1915. VIII, 248 s. — Nyare svenska författare i upplagor för skolan. 1—4. Sthm 1937—09.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 21 juni 1895 (meritförteckn.), RA; E. Kölgren & C. G. Tengström, Läroverks- och seminariematrikel 1914—15 (1915).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Hugo B Bergstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18658, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Lindskog), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18658
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Hugo B Bergstedt, urn:sbl:18658, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. Lindskog), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se