Per Emanuel (Manne) Bergstrand

Född:1834-10-07 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län
Död:1890-04-02 – Stockholms stad, Stockholms län

Skriftställare, Konstsamlare, Lantmätare


Band 03 (1922), sida 705.

Meriter

2. Per Emanuel (Manne) Bergstrand, den föregåendes brorson, f. 7 okt. 1834 i Västerås, d 2 apr. 1890 i Stockholm. Föräldrar: garvaren Karl Fredrik Bergstrand och Johanna Kristina Söderberg. Lantmäterielev 31 okt. 1849; avlade lantmäteriexamen 1853, Lantmäteriauskultant 15 juni s. å.; biträdde vid lantmäteriarbeten i Västerås till 31 mars 1854, vid järnvägs- och kanalutstakningar 1855, vid topografiska kårens arbeten för befästningar kring Stockholm 1856, vid sammandragning av kartor över Sveriges städer 16 febr. 1857—mars 1858 och vid lantmäteriarbeten i Örebro 12 apr. 1858—10 nov. 1859; kartograf vid rikets ekonomiska kartverk 31 dec. 1859—15 maj 1863; v. kommissionslantmätare i Stockholms län 5 mars 1860 men tjänstgjorde ej i denna egenskap; biträdde professor D. G. Lindhagen i Västergötland och Halland vid den s. k. medeleuropeiska gradmätningen somrarna 1863 och 1864; vik. ingenjör i generallantmäterikontoret 28 dec. 1863; amanuens i lantmäterifiskälsexpeditionen 27 jan. 1864 men tjänstgjorde ej heller i denna egenskap; lärare i matematik och geodesi vid lantmäterikursen s. å.; kommissionslantmätare 3 febr. 1865 men erhöll aldrig station; ingenjör vid generallantmäterikontoret 1870; sekreterare i Svenska fornminnesföreningen s. å.; biträdande lärare i geodesi vid teknologiska institutet 1871; övertalig tjänsteman i generallantmäterikontoret med tjänstgöring därstädes 1 ian. 1879. Ledamot av utländska lärda sällskap. — Ogift.

Biografi

B. var e. man med mångsidiga intressen och stor förmåga att sätta sig in i olika saker. Till yrket var han lantmätare, och han undervisade under många år lantmäterikursens elever i matematik och geodesi, dock utan större framgång på grund av de opraktiska och invecklade metoder, varav han betjänade sig. Han författade även en rad handböcker i olika grenar av lantmäteriet, i fältmätningskonst, höjdmätningskonst, avvägningar osv., samt utgav Tidskrift i lantmäteri (1866). Men han utövade också en vidsträckt författarverksamhet på andra områden. Som publicist medverkade han i en mångfald olika organ: Posttidningen, Nya dagligt allehanda, Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Göteborgs handels-och sjöfartstidning, Allehanda för folket (Örebro), Svenska medborgaren, Svalan, Illustrerad tidning, Förr och nu, Söndags-Nisse. På 1860-talet skrev han under signaturen Bias en del små historiskt-romantiska skildringar samt s. k. friarvisor och kämpavisor, vilka han strödde omkring sig i tidningar och kalendrar eller — med förkärlek — i »skillingtryck». Från denna lättare, halvt skämtsamma genre övergick han småningom till allvarligare litterära sysselsättningar. Vid sidan av läroböcker och handböcker i lantmäteri, matematik och versskrivning skrev han kulturhistoriska och topografiska uppsatser och skisser, bl. a. över »Stockholms Djurgård» (1886), publicerad både i bokform och som artiklar i Nya dagligt allehanda. Mest känd blev B. såsom »Kapten Gulliver», under vilken pseudonym han i olika tidningars spalter framträdde med små, av skämtsamma infall och anspelningar kryddade ögonblicksskildringar från än det ena, än det andra området. Hans livliga lynne förde honom titt och ofta ut på resor: till Tyskland, till Polen, Tyskland och Schweiz, till Ryssland samt slutligen till Konstantinopel. Sina minnen och intryck från dessa resor har han förevigat i en rad reseskildringar, ofta hållna i dagbokens form och präglade av en livlig och fängslande kolorit. Därjämte sysselsatte sig B. en tid med att uppgöra en förteckning över lantmätare före 1800-talets början, varav han lät trycka utdrag i en del landsortstidningar, ävensom med att samla material till släkten Bergstrands historia; en frukt av sistnämnda arbete var en i tidningen Svalan tryckt biografi över farbrodern P. V. Bergstrand. Under 1870-talet biträdde B. sin vän Artur Hazelius med att samla fornsaker till hans museum. B. stod i livlig förbindelse med flera vetenskapsmän, bl. a. den bekante arkeologen Sven Nilsson, vilken i en rad personliga brev till honom utvecklade sina arkeologiska åsikter och uttalade skarpa omdömen framför allt över B. E. Hilde-brand. Mångsidigheten i B: s intressen framgår ytterligare därav, att han var en stor konstsamlare, som i sitt ungkarlshem uppe på Östermalm sammanförde och med utpräglat personlig smak ordnade en stor mängd delvis synnerligen värdefulla konstverk och kuriositeter, över de olika föremålens historia förde han på deras baksida samvetsgranna anteckningar, av vilka han vid ett tillfälle komponerade en serie tidningskåserier under rubriken »Bakvända konstverk». Under sina senare år, särskilt under tullstriden i slutet pä 1880-talet, fattades B. av ett livligt politiskt intresse och deltog med nöje i då pågående valrörelser. Hans inlägg röjde dock icke någon djupare politisk blick utan voro vanligen hållna i halvt skämtsam ton, ofta med små satiriska uddar åt båda partierna. Även som politiker var han samme -glada och fryntlige »Kapten Gulliver» som i tidningskåserierna och i sällskapslivet.

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— En del av B: s korrespondens ävensom hans brev till farbrodern P. V. Bergstrand förvärvades med Hammersamlingen till riksarkivet. Ett större antal brev från B. till S. A. Hedlund finnes i den sistnämndes samling, deposition i Göteborgs stadsbibliotek[1].

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Himlakropparnas skenbara rörelser, lättfattligt framställda. Örebro 1859. 12: o 29 s., 3 pl. — Hjelpreda vid afvägningar, hufvud-sakligen afseende instrumentalbehandlingen, utg. för nybegynnare. Sthm 1861. 24 s., 1 pl. — Anteckningar i fältmätningskonst (grafisk geodesi), utg. för nybegynnare. D. 1—2 jämte' Tillägg. Sthm 1863—64. 12: o (12), 77 s., 16 pl.; VII, 36 s., 6 pl.; VI, 22 s., 4 pl. — Anteckningar i höjdmätningsbonsi? (vertikal-geodesi), utg. för nybegynnare. H. 1—2. Sthm 1864—65. 12: o 46, (2) s., 6 pl.; 47 s., 7 pl. — Magdeburgs hämnare. Historisk-romantisk skizz från trettiåra kriget. Svenskt orig. af Bias. Sthm 1867. 12: o 60 s-(Europ. följetongen, 1867, N: o 50.) — Odowalsky. Skildring från trettiåra krigets slut af Bias. Sthm 1868. 12: o 57 s. — Skandinaver och araber. Saga från vikinga-tågen, berättad af Bias... Sthm 1869. 12: o (4), 151 s. — Ebba Stenbock. Dramatiskt utkast i tre akter af Bias. Sthm 1870. 12: o 52 s..— Album för ritning. H. 1*. Sthm 1872. 10 pl. — Femsiffriga logaritmer till 11000. Sthm 1872. 16: o (23) s. Logaritmer. 2: a uppl. Sthm 1887. 16: o .28 s. 5:e [bör vara 6:e] uppl. Sthm 1903. Lit. 8: o 28 s. — Rese-anteckningar från Polen, Tyskland och Schweiz. 1. Warschau-Wien. 2. Öfver Alperne. Sthm 1874. (6), 147 s., 1 pl. -r- Femsiffriga trigonometriska logaritmer. Sthm 1875. 16: o 25 s. — Grunderna för vers-skrifning lättfattligt framställda. Sthm 1879. 40 s. — Petersburg-Astrakan. Dagboks-uppteckningar under resor i Ryssland åren 1880 och 1881. 1. Stockholm-Petersburg år 1880. 2. Petersburg-Moskva-Astrakan år 1881. Sthm 1882. 79, (1) s. — Stockholm-Konstantinopel. Reseuppteckningar under hösten 1882 af Kapten Gulliver.. Gtbg 1883. 142 s. (Göteb. följetongsbibi., Årg. 1, H. 18—19.) — Från Kaukasus och Krim. Dagboksuppteckningar under en resa år 1883 af Kapten Gulliver. Gtbg 1884. 142 s. (Göteb. följetongsbibi., Årg. 2, H. 13—16.) — Om vattenmätningar för afdikningar och sjösänkningar. Sthm 1884. 28 s. — Exposé élémentaire de la nouvelle méthode de M. Edouard Jäderin pour la mesure des droites géodésiques au moyen de bändes d'acier et de fils métalliques. Sthm 1885. 48 s. — Stockholms Djurgård. Gammalt och nytt af P. E. B—d. Sthm 1886. 12: o 89 s. (Avtr. ur Nya dagl. allehanda.), — Svensk-norska kriget 1814. En gensaga mot den norska chauvinismen af P. E. B—d. Sthm 1886. 16: o 52 s. (Avtr. ur Nya dagl. allehanda.) — Smärre vissamlingar m. m.

Redigerat: Praktisk handledning i landtmäteriet för jordbrukare och alla dem, som utan att förut känna geometrien vilja på egen hand verkställa afmätningar och afvägningar. Innehållande de första grunderna för jordytors mätning och kartläggning jemte afvägning och rymdmätning. Förf. af G. L. [Gammal Landtmätare]. 2: a uppl. på anmodan red. af P. E. Bergstrand. Sthm 1865. 12: o VI, 108's. 3:e uppl., på anmodan öfversedd af P. E. Bergstrand. Sthm 1875. (6), 103 s. (1: a uppl., utg. 1855, var red. o utg. av C. A. Nyström.)

Utgivit: Tidskrift i landtmäteri. Årg. 1. Sthm 1866. (Tills. med. O. Åbergh.)

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av förste arkivarien E. Naumann; civ.-dep. handl 3 febr. 1865 (meritförteckn.), RA; V. Ekstrand, Sv. landtmatare 1628-1900 (1903) med supplement (1912); B. Lundstedt, Sveriges period litteratur (1895 -1902);  T Neander, I »Kapten Gullivers» hem (1890 ; nekrologer i tidningspressen.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Idag Göteborgs universitetsbibliotek (namnbyte 1961)2018-06-26

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Emanuel (Manne) Bergstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18668, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18668
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Emanuel (Manne) Bergstrand, urn:sbl:18668, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se