Karl Ludvig Bergström

Född:1857-09-04 – Malå församling, Västerbottens län
Död:1932 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Gymnasielärare, Teolog


Band 03 (1922), sida 725.

Meriter

Bergström, Karl Ludvig, f. 4 sept. 1857 i Malå församling. Föräldrar: nybyggaren Salomon Bergström och Anna Kristina Johansdotter. Elev vid Fjellstedtska skolan 1874—76 och vid Uppsala h. elementarläroverk vt. 1877—78; avlade mogenhetsexamen .22 maj 1878; student vid Uppsala universitet 16 sept. s. å.; fil. kand. 25 maj 1881; teol. kand. 14 maj 1887; har före- tagit resor till Tyskland och Schweiz för idkande av teologiska studier 1887, till England och Skottland för pedagogiska studier sommaren 1894 och till Berlin för teologiska studier sommaren 1899. Lärare vid Fjellstedtska skolan 1881—83; predikant vid Ultuna lantbruksinstitut vintrarna 1883—86; genomgick provar vid Uppsala h. allmänna läroverk vt. och ht. 1888; vik. lektor vid Gävle h. allmänna läroverk vt. 1889 —vt. 1890; lektor i kristendom och filosofi vid Uppsala h. allmänna läroverk 17 apr. 1890 och tillträdde denna tjänst 1 maj 1892 efter att såsom vikarie ha uppehållit densamma fr. o. m. ht. 1890; föreståndare för Uppsala arbetarinstitut fr. o. m. 1902.

Gift 6 juli 1889 med Betty Evelina Mörtsell, f. 13 maj 1865, dotter till kyrkoherden i Stensele Johannes Mörtsell.

Biografi

B. har vid sidan av sin lärarverksamhet ägnat sig åt ett omfattande teologiskt författarskap. Han har särskilt sysselsatt sig med religionsvetenskapliga och exegetiska studier och framlagt resultaten härav i ett stort antal populärvetenskapliga skrifter. På exegetikens område var han en av föregångsmännen i vårt land för den moderna bibelkritiken, härvid representerande i litteraturkritiskt avseende, i huvudsak Graf-Wellhausens skola, så i arbetena »Om Moseböckernas uppkomst, »Moseböckernas värde» och »Om judafolkets profeter». — Som pedagog har B. kämpat för frisinnade idéer i religionsundervisningen och har utgivit läroböcker i sin vetenskap för skolans olika stadier. Han har även verkat som föreläsare.

Författare

H. Levin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Behandlingen af Luthers lilla katekes i de högre allmänna läroverken och deras förberedande skolor (Pedag. tidskr. Arg. 25, 1889, s. 49—66; ref. av förhandl. vid rektorsmötet i Pommern! 1888). — Mensklighetens mål. 1. Eskatologiens historia. Gävle 1890. (4), 84, (2) s. (I: Redogörelse f. allm. lärov. i Gefle o. Söderhamn 1889—90; även utg. som konsist. avh. Upps.). — Om Moseböckernas uppkomst. Översikt över den s. k. Pentateukkritikens historia. Upps. 1892. 36, (1) s. 2: a uppl. Sthm 1894. 39 s. (Sv. spörsmål, 5.) —• Moseböckernas värde i historiskt, naturvetenskapligt och religiöst avseende. Sthm 1893. 40 s. (Sv. spörsmål, 8.) — Kristendom och socialism. Sthm 1893. 19 s. (Sv. spörsmål, 9.) — N. G. Kjellberg, en kämpe for en sund mänsklighet. Sthm 1894. 27 s. (Sv. spörsmål, 20.) — Om judafolkets profeter. Sthm 1895. 74 s. (Sv. spörsmål, 24.) — Englands uppfost-ringsväsen. Upps. 1895. 7 s. (Sommarkurserna i Upps. 1895. Grundlinjer t. föreläsningar.;) — Huru bör kristendomsundervisningen ordnas för att komma i närmare öfverensstämmelse med religionens och pedagogikens principer? (Verdandi, Årg. 14, 1896, s. 225—238; även sep. Sthm 1897. 16 s.). — Om bibeln såsom grundval för kristendomsundervisningen (7:e nord. skolmötet i Sthm, Sthm 1896, s. 609—621). — Återblick på| religiösa och kyrkliga frågor i Sverige 1896 (I religiösa o. kyrkl. frågor, 33, 1897, s. 15—78). — Kan man vara sedlig utan att vara religiös? Föredrag... Sthm 1897. 16 s. — Kan man vara religiös utan att tillhöra något kyrkosamfund? Sthm 1897. — »Första hufvudstycket» i den ifrågasatta nya katekesen (Verdandi, Årg. 16, 1898, s. 209—217). — Bibelns lära om Guds ord i kritisk belysning. Upps. 1899. (4), 96 s. — Skapelsen, syndafloden och världsdomen med hänsyn till den babylonisk-assyriska världsåskådningens inflytande på Gamla testamentets kosmologi. Ett bidrag till den jämförande religionsforskningen. Wpps. 1899. (4), 203 s. — Villkoren för ungdomens »själfhäfdelse». Föredrag (Verdandi, Arg. 17, 1899, s. 224—235). — Hvarför kallas vi kristna? Teologiska betraktelser. Upps. 1900. (4), 156 s. — Principerna för en ny kristlig barnalära (Verdandi, Arg. 18, 1900, s. 123—131). — Katekesfrågan i ett nytt skede (Verdandi, Arg. 19, 1901, s. 28—39). — Kristlig religionslära för barn. Ett försök. Sthm (tr. Upps.) 1901. VIII, 102 s. — Öfversikt af den kristna religionsläran. Sthm 1901. 73, (1) s. -— »Vår gamla bibel». Historisk inledning till gamla och nya testamentets böcker, såväl de kanoniska som de apokryfiska och pseudepigrafiska. Sthm 1902. 192 s. — En intressant katekesdiskussion i Uppsala (Verdandi, Arg. 20, 1902, s. 74—81). — »Etisk-religiös uppfostran» (ibid., Årg. 21, 1903, s. 210—215). — Hvad vi vilja. »Sveriges framtids» program. Upps. 1903. 16 s. — Bilder ur religionshistorien till läsning för skola och hem. Sthm 1905. (4), 115 s. — Kortfattad lärobok i kyrkohistoria. Sthm (tr. Upps.) 1905. 155 s. — »Heliga tal» och »olyckstal» (Nord. tidskr., 1905, s. 493—509). — Grundlinjer till den nutida bibelforskningens betydelse. Sthm 1906. 2 s. (Folkbildningsförb. föreläsningsbyrå, Sthm.) — Babyloniska inslag i den judiska messiasbilden (Nord. tidskr., 1906, s. 139—152). — Världsåldrarna enligt semitisk föreställning (ibid., s. 562—572). — Översikt av Israels folks historia samt Jesu liv och verksamhet. Lärobok i kristendom för fjärde och femte klasserna i realskolan. Sthm 1906. (2), 60 s. — Utvecklingsläran och moralen. Sthm 1907. (2) s. (Folkbildningsförb. föreläsningsbyrå. Grundlinjer, 2.) — Marduk och Jahve (Nord. tidskr., 1908, s. 102—112). — Semitisk soldyrkan (ibid., 1909, s. 1—16, pl. 1). — Semitisk måndyrkan (ibid., s. 391—406). — Messiasidéens utveckling i Gamla testamentet. Upps. 1910. 4: o 13 s. (Redogörelse f. h. allm. lärov. i Upps. 1909—10.) — Sjudagsveckans ursprung (Nord. tidskr., 1910, s. 533—544). — Mycket land — litet folk. Intryck från en vistelse i Västerbotten och Lappland sommaren 1910 (Sv. turistfören. årsskr., 1912, s. 269—282). — Föreningen »Studenter och arbetare» (Tidskr. f. det sv. folk-bildningsarb., Årg. 2, 1913, s. 152—158; även i.Till Frans von Schéele på hans sextioårsdag, Sthm 1913, s. 20—26). — Talet tretton (Nord. tidskr., 1913, s. 501—510; ref. av E. Böklen, Die »Ungliickszahl Dreizehn» und ihre mytische Bedeutung, Leipz. 1913). — Vidskepelse och religiositet från psykologisk synpunkt med särskild hänsyn till B. Gadelius »Tro och öfver-tro» (Psyke, Årg. 9, 1914, s. 93—116; även sep. Upps. 1914. 24 s.). — Smärre artiklar i Pedag. tidskrift (1893, 1902), Tidskr. f. 'd. sv. folkbildningsarb. (1912), Läsning f. hemmet, Sv. läraretidn. jämte1 andra tidskrifter o. tidningar.

Översatt: J. H. Barrows, Världens första allmänna religionsmöte... i Chikago... 1893. Bd 1—2. Sthm 1894. VIII, 632; VIII, 631 s. — C. H. Spurgeon, Davids skattkammare. Bd 1, 6. Sthm T896, 98. (4), 565; 563 s.

Utgivit: Sveriges framtid. Upps. 1895—98. — »Johar» eller »Helsning» från Santalistan. Missionstidning... Arg. 1. Upps. 1888.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 5 juli 1901 (meritförteckn.), RA; E. Kölgren C. G. Tengström, Läroverks- och seminariematrikel 1914—15 (1915); Redogörelse för Uppsala högre allmänna läroverk 1890-91.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Ludvig Bergström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18684, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Levin.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18684
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Ludvig Bergström, urn:sbl:18684, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Levin.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se