Meriter

1. Daniel Annerstedt, f. 25 febr. 1721 i Femsjö socken av Jönköpings län, d 12 maj 1771. Föräldrar: kyrkoherden i Femsjö Petrus Johannis Annerstadius och Brita Nsestadia. Genomgick Växjö skola och gymnasium; inskrevs som student i Uppsala 22 aug. 1741; disp. dec. 1751 och 15 maj 1752; fil. magister 15 juni 1752. Docent i svenska litteraturen mot fakultetens avstyrkande men på J. Ihres förord maj 1754; teol. kand. 22 okt. 1760; adjunkt i pastoralteologi 11 dec. s. å.; kyrkoherde i Börje 18febr. 1761; (titulär) prost 15 juni s. å.; v. kontraktsprost 1765; riksdagsman 1769–70; teol. professor 17 sept. 1770.

Gift 12 juli 1761 med Ebba Kristina Humble, f. 1733, d 6 nov. 1796, dotter till biskopen i Växjö Gustav Adolf Humble.

Biografi

A. var en på sin tid ganska ryktbar man. Hans begåvning var säkerligen betydande — han säges ha haft »eldigt snille och makalöst minne» —, men han gjorde föga bruk därav för vetenskapen. Gärna dvaldes han i glada samkväm, där han lyste med sina kvickheter, som emellertid ofta fingo karaktären av grovkornigt skämt eller vassa sarkasmer. Han var en skicklig intrigör och en giftig polemiker. Anhängare av hattpartiet med rojalistisk anstrykning, sökte han uttryck för sina politiska åskådningar även i tillfällighetsverser, vilkas udd delvis gått förlorad för eftervärlden; att de en gång råkat sitt mål, synes framgå av den beundran, samtiden ägnade dem, liksom av de motskrifter, de framkallade. — Närmast tyckes A:s begåvning ha hänvisat honom till språkvetenskapen. Han ägde en för samtiden enastående kunskap i moderna främmande språk, och inom språkvetenskapen falla hans få akademiska arbeten. Att A. blev teolog, hade näppeligen sin grund i något djupare intresse för teologin eller dess föremål. Som teolog har han veterligen ej presterat mer än en kritik av 1765–67 års provpsalmbok, en kritik, som säges genom sin skärpa och kvickhet ha avgjort förslagets öde (Beckman). Hans utnämning till teologie professor kan icke motiveras med några hans teologiska meriter eller över huvud med hans vetenskapliga förtjänster utan måste betraktas som politisk belöning för visat nit om hattarnas och hovets sak vid 1769–70 års riksdag. — En mindre samling brev från A. till släktingar finnes i Uppsala universitetsbibliotek.

Författare

G. Walli

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Obitum . . . reverendissimi d:ni Andrea; Kalsenii . . . dioeceseos Arosiensis episcopi. . . planxit musa uxräyhuTTue Danielis Annerstedt. Västerås [1751]. 4: o (5) bl. [Innehåller verser på åtta språk.] — Observationum philologicarum in linguam Suiogothicam, ex. occasione vocum difficiliorum libri hymnorum Suecani, specimen I—III. Upps. 1751, 52. 4: o (12), 50 s. (Diss., spec. I—II prass. J. Ihre,'III resp. J. Colliander.) — Bröllops-skrift öfwer boktryckaren wid Kongl. academien i Upsala . . . Lorentz Magnus Höjer och .. . jgfr Regina Brigitta Lode på förenings dagen d. 20 febr. 1752. Upps. [1752]. 4: o 1 bl. (Undert. D. A.) — Brud-skrift öfwer pastorn wid Kongl. Helsinge-regementet... herr Lars Hedman och dygd-ädla jungfrun, jfr. Elisabeth Haellström, lämnad wid bröllops-dagen d. 22 maji 1753 af brudgummens lands-man och wän. Upps.. [1753]. 4: o 2 bl. — [Minnesverser] (Sven Bajlter, Rosor ibland törne, eller the trogne mitt. uti försök och be-dröfwelse åskådade, tå för thetta probstinnan. . . fru Catharina Elisabet Cavallia ... til sit hwilo-rum uti Urshults kyrkio then 15 maji år 1753 . .. beledsagades och .begrofs, Sthm 1754, s. [47—48]). — Då hans Kongl. Maj: ts och Swea rikes högstbetrodde man och råd .. . herr Arvid Posse til sin graf och hwilo-rum beledsagades d. 5 febr. 1754. Sthm 1754. 4: o 2 bl. (Undert.) — Graf-skrift öfwer philosophiaj candidaten . . . Samuel Krok, död d. 12 dec. 1754, uti Upsala dom-kyrka begrafwen d. 17 therpåföljande. Upps. [1754] 4: o 2 bl. — Bröllops-skrift öfwer S. M. adjuncten. . . m. Bengt Vernelin och . . . jf. Brita Stina Bolin, som uti christeligt ägta förbund sammanträdde i Femsjö prästegård d. 10 dec. 1754. Sthm 1755. 4:ol 2 bl. — Grafskrift Öfwer philosophiae magistern . . . Clas Arvedsson, som jordfästades i Upsala domkyrka d. 10 apr. 1755. 4:o 2 bl. (Undert.) —(En ärlig mann. Sthrh 1755. 4:o 10 bl. (Anon.) [Följdskrifter (samtliga anon.; N:o 1 och 3 av J. Elers,, 2 och' 4 av A.): Swar på skaldedikten En ärlig man kSallad. Sthm 1755. 4:o 8 bl. — Genswar uppå swaret angående en ärlig man. Sthm 1755. 4: o 12 bl. — Negotiorum gestio eller återswar uppå genswaret angående en ärlig man. Sthm 1755. 4: o 8 bl. — Vocis imago eller swär uppå återswaret angående en ärlig man. Sthm 1755. 4: o 10 bl.] — Den okände masquen. Sthm 1755. ,4: o 9 bl. (Anon.) — Le songe-creux, ou réponse de Zéline au sujet de 1'incoanu du bal. Sthm 1755. 8 bl. (Anon.) i— Frihetens tempel. Skalde-dikt i twänne sånger. 1—2. Sthm 1756. 4: o 23, 20 s. (Anon.) — Dödsens rike i en sång, då . . . Swea rikes ärche-biskop . .. herr doct. Henric Benzelius til sit hwilo-rum beledsagades i Upsala domkyrka d. 14 juni 1758. Sthm 1758. 4: o 5 bl. (Tillägnan undert.) — Då wälborne herr Lars Albrecht Benzelstierna jord-fästes i Upsala domkyrka d. 6 dec. 1759. Upps. [1759]. 4: o 2 bl. (Undert.) — Lyck-önskan till . . . biskop . . . Eric Lamberg vid invignings acten i Upsala d. 21 sept. 1760. Upps. [1760]. 4: o 2 bl. — öfwer commi-nistern wid Börje-församling. . . Olof Mårten Grundel,, hwars andelösa lekamen til sitt hwilo-rum i Börje kyrka beledsagades d. 25 juni 1761, grafskrift. Upps. [1761]. 4:o 2 bl. — In'XXIV diem januarii natalem auspicatissimum . . . principis Gustavi... adclamatio votiva musarum novem. Upps. 1765. 4: o 5 bl. [Innehåller verser på 9 språk.] — Swar på anmärck-ningarne rörande primarie theologiaa profession och domprobste émbetet i Upsala. Sthm 1766. 4: o 4 bl. (Anon.; tills, med Eman. Ekman.) [Utgjorde ett inlägg i den befordrings- och rangstrid, som uppstått mellan professorerna L. Hydrén och G. Matthesius, och framkallades närmast äv de 'Anmärkningar rörande primarie theologise profession och domprobste-ämbetet i Upsala', som den förres son, E. Hydrén, anon. utgav 1766. I den fortsatta polemiken framkommo, likaledes anon., ytterligare följ. inlägg av A. och E.: Anmärkningar wid dom-probsten Hydréns hos Hans Kongl. Maj: t begärta ordförande-rätt, sedan riksens höglofl. ständer förunnat doct. Mathesius uti alt förträde framför doct. Hydrén. Sthm 1766. 4: o 2 bl. — Anmärkningar wid apologien af doct. Hydréns domprobste-förfrågan om ordförandet i consistorio eccle-siastico, sedan doct. Matthesius blifwit domprobst. Sthm 1766. 4:o 2 bl. — Enligt J. Apelblad skulle från A. och E. härröra även: Korta påminnelser rörande primarie theologias profession i Upsala. Sthm 1766. 4: o 2 bl. (Av annan källa, N. v. Oelreichs censorslistor, tillskriven G. Matthesius.) — Jmfr L. Bygden, Sv. anon.- och pseudon.-lex., 1, sp. 80, 81, 83, 403,850; 2, sp. 516.] — Utdrag af herr Carl Wadenstiernas wälmenta anmärkningar öfwer brefwet til en wän, til närmare uplysning delt i 2: ne delar och med lika wälmenta noter uplagt af En laglydig antipode. Sthm 1767. 4: o 40 s. (Anon.) [Utgör en av följdskrifterna i den polemik, som uppstod med anledning av C. G. Löwenhielms likaledes anon. utgivna Bref til en wän, rörande allmänna författningarne emot öfwerflöds-warors bruk m. m., Sthm 1767, och föranleddes närmast av Carl Wadenstiernas skrift: Wälmente anmärkningar wid en nyligen utkommen skrift, kallad Bref til en. wän.. ., Sthm 1767.] — Dissertatio philologica parallelismum inter linguam Hebrasam et Sviogothicam sistens. P. I—II. Upps. 1767, 68. 4:o 24 s. — Til hennes höggrefliga nåde, fru grefwinnan .. . N. N. swar på berättelsen om dess förolyckade bi. Rimwis framstäldt (anon.; i [Eva Ch. Funck, f. Frölich,] Den utflugne bi-swärmen eller högwälborha fru grefwinnan.. . N. N:s berättelse til herr... N. N. om en laf honom gifwen, men år 1768 förolyckad bi-stock eller bi-kupa jämte herr... N. N: s swar på samma berättelse. Sthm 1768. 4: o 4 bl.).

Handskrift: Påminnelser wid prof-psalmboken (prästeståndets arkiv, I. 14, N:o 18, RA).

Källor och litteratur

Källor: S. L. Gahm-Persson, Biograph. samlingar, Lärda Smolandi, Vol. 1 (handskr., UB, sign. X. 215) [innehåller avskrifter dels av två biografier över A., skrivna 1791 och 1792 av assessorn och hovmedicus S. A. Hedin, dels av åtskilliga offentl. handl. rör. A:s befordringar]; J. Apelblad, Anonymi et pseudonymi Svedas, T. III (handskr., UB, sign. U. 234); C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 3: 1—2 (1913, 14); J. W. Beckman, Den nya sw. psalmboken (1845); L. Bygden, Sv. anonym-och pseudonymlexikon, 1—2 (1898—1915); C. A. Cornelius, Några bidrag till Upsala theologiska fakultets historia, 3 (1875); P. G. Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894). — Se i övrigt: Biograf, lexikon, 1 (1874), där anekdoter ur Hedins ovannämnda biografier återges.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Daniel Annerstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18723, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18723
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Daniel Annerstedt, urn:sbl:18723, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli), hämtad 2024-05-09.