Rudolf Annerstedt

Född:1801-08-27 – Tensta församling, Uppsala län
Död:1876-06-07 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Skolman


Band 02 (1920), sida 34.

Meriter

2. Rudolf Annerstedt, f. 27 aug. 1801 i Tensta församling, d 7 juni 1876 i Uppsala. Föräldrar: sekreteraren Samuel Annerstedt och Charlotta Ulrika Cederström. Student i Uppsala 29 sept. 1818; disp. 8 febr. 1826 (De Cosmo de Medicis, pres. E. G. Geijer) och 5 maj 1827 (Scholia selecta in Esai, p. XV, pres. G. Knös); fil. magister 16 juni 1827. Adjunkt vid Uppsala katedralskola 22 juli 1829 samt v. rektor (förste adjunkt) därstädes 23 juni 1832; tjänstgjorde som rektor vid samma läroverk från 13 sept. 1845 (erhöll förordnanden 10 sept. 1845, 28 jan. 1846 och 29 apr. s. å. samt befullmäktigades som ord. rektor på livstid 1 okt. 1858); lektor i teologi och kyrkohistoria vid Uppsala h. elementarläroverk 24 nov. 1858; erhöll 5 okt. 1866 avsked från rektorstjänsten efter åtnjuten tjänstledighet fr. o. m. 3 juli s. å. samt 23 okt. 1872 avsked från lektorstjänsten. RNO 1861.

Gift 15 aug. 1834 med Karolina Tersmeden, f. 26 jan. 1803, d 17 nov. 1859, dotter till ryttmästaren Herman Adolf Tersmeden.

Biografi

A:s livsgärning fylldes väsentligen av hans verksamhet som rektor vid Uppsala katedralskola, för vilken läroanstalt hans rektorstid betecknar ett verkligt genombrott och i sitt slag en storhetstid. Framför allt räknas det A. till förtjänst, att han tog itu med gammalt självsvåld, som där liksom ofta vid andra läroanstalter sedan äldre tider inrotat sig. »Början av hans regemente kännetecknades av en ovanlig stränghet, som kändes tryckande, nästan inkvisitorisk. Men sedan en del inrotade olater försvunnit och disciplinen i skolan blivit ordnat fastställd, gick det hela som ett urverk, och det fanns knappt någon, som ej ansåg reformen nyttig och nödvändig och det nya tillståndet som en välsignelse för skolan, i synnerhet som den stränge rektorn visade sig såsom enskild man uppfylld av verklig välvilja mot alla de goda elementen bland lärjungarna» (K. R. Nyblom). Vid hans avgång från lärartjänsten betygades, »att det förtroende, som läroverket åtnjöt, till stor del var beroende på hans personlighet, vars kraftiga ande tryckte på detsamma sin prägel av allvar, plikttrohet och ordning». Till sin pedagogiska åskådning var A. strängt konservativ. Vid 1849 års lärarmöte bekämpade han sammanslagningen av den gamla lärda latinskolan med apologistskolan, den framväxande realskolan. I sin undervisning strävade han att förverkliga den »gamla» skolans pedagogiska ideal: säkerheten, fastheten, redan i kunskapstillägnelsen. »En gång till, säkert och redigt,» var hans ofta hörda maning vid innötandet — gärna utantill — av innehållet i de teologiska läroböckerna. Hans omutliga krav på ordning och sträng disciplin bragte honom under hans senare rektorstid »i mer eller mindre mån i kollision med den nyare tidens friare eller, såsom han helt visst uppfattade det, lösare pedagogiska åsikter». Men han bevarades i tacksamt minne av sina lärjungar, »för vilka hans stränghet mot gossarna står för de mognade männen i glansen av det mest kärleksfulla och välgörande ordningssinne. Över A:s personlighet och yttre uppträdande låg något imponerande aristokratiskt.

Författare

K. Nordlund.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Bland i Uppsala universitetsbibliotek förvarade brev av A. märkes ett till P. G. Boivie, innehållande redogörelse för de preussiska skolorna.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: [Historiska underrättelser angående Uppsala katedralskolas utveckling 1829—59] (Redogörelse för Upsala kathedral-skola, 1859, s. 1—9).

Utgivit: Redogörelser för Upsala kathedral-skola [högre elementarläroverk] 1859—66.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 5 okt. 1866, RA; Redogörelse för Upsala h. elem.-läroverk 1872—73; nekrolog i Upsala-posten 7 juni 1876; S. Almquist, Om Gunnar Wennerberg, hans tid och hans gärning (1917); C. R. Nyblom, En sjuttioårings minneni, 1 (1908; särsk. s. 123 o. 159).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rudolf Annerstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18725, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Nordlund.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18725
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rudolf Annerstedt, urn:sbl:18725, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Nordlund.), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se