Meriter

Annorelius, Johannes, son till länsmannen Karl Nilsson i Årsta, Tierps socken. Student i Uppsala 20 mars 1705. Reste utrikes och övergick i Flandern till katolska läran; kapucinermunk med namnet frater Stanislaus; präst och lärare (professeur) i teologi i Aire-sur-Lys.

Biografi

Av A: s hand äga vi sexton stycken beaktansvärda brev (eller brevfragment) till brodern Julius Annorelius, först student, sedan collega scholæ i Uppsala. De äro skrivna dels på latin, dels på franska och utmärka sig för en prydlig och lättläst handstil; det äldsta brevet är daterat 8 maj 1722, det sista 21 mars 1738 (avtryckt, ehuru ej tadelfritt, hos Fant). Genom sina brev, som till största delen ha karaktären av försvarsskrifter för katolicismen, vill A. för sin broder rättfärdiga sin övergång till den romerska kyrkan och på samma gång övertala honom att själv följa hans exempel. De utmärka sig för klarhet och skarpsinne och vittna om både intelligens och lärdom hos författaren. Understundom svälla de ut till sannskyldiga teologiska avhandlingar, i vilka punkt efter punkt av den katolska läran genomgås alldeles såsom i ett kompendium i katolsk dogmatik. Försvaret för katolicismen går hand i hand med delvis skarpa angrepp på protestantismen och Luther i traditionell katolsk stil. Icke heller Filip av Hessens äktenskapshistoria saknas. Ett särskilt intresse ådrager sig en ingående kritik av Sam. Pufendorfs »De monarchia pontificis Romani» i ett av breven. Själv tillmätte A. sina epistlar sådant värde, att han 1738 något självmedvetet yttrar: »Certes, je croy, que si j'en eusse donné autant au grand Turque, il se seroit converti, et tout son Empire avec luy». Till att förklara den svenske studentens övergång till katolicismen räcka knappast de ytterst dogmatiska resonemang, med vilka A. för sig och andra motiverar detta steg. Av visst intresse för denna fråga är dock ett yttrande i ett brev av 1736, varav vi veta, att A:s' moders släkt härstammade från Flandern och var katolsk. Morfadern och dennes far voro emellertid protestanter. Själv räknar A. det som en underbar försynens ledning, att han efter en resa, fylld av vedervärdigheter, till sist hamnade i sina förfäders land Flandern och där fick upptagas i deras kyrka. Rörande uttryck möta vi då och då för de känslor, han alltjämt hyste för sina anförvanter och vänner i hembygden, vilkas frälsning låg honom på det varmaste om hjärtat.

Författare

J. Lindblom.

Källor och litteratur

Källor: Upplands nations matrikel; mantalslängd för Tierp, landsarkivet i Uppsala; bouppteckning efter collega scholae Julius Annorelius 11 okt. 1766, Uppsala universitets arkiv; A:s brev till dens. (sign. G. 3), UB; E. M. Fant, Specimen academicum de apostatis Svecanis (1741).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes Annorelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18728, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Lindblom.), hämtad 2024-10-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18728
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes Annorelius, urn:sbl:18728, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Lindblom.), hämtad 2024-10-31.