Aleph Anrep

Född:1845-03-12 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1911-12-26 – Stockholms stad, Stockholms län

Uppfinnare


Band 02 (1920), sida 59.

Meriter

3. Aleph Anrep, f. 12 mars 1845 i Stockholm, d 26 dec. 1911. Föräldrar: ryttmästaren Henrik Herman Anrep och Brita Kristina Eklund. Student i Uppsala 7 dec. 1863. Underlöjtnant vid Svea livgarde 9 maj 1865; transporterad till Bohusläns regemente 30 maj s. å.; började tillika arbeta för torvindustrin som konstruktör av torvmaskiner 1868; löjtnant i Bohusläns regemente 5 juli 1872; erhöll avsked från regementet 2 aug. s. å. och ur krigstjänsten 26 febr. 1877; järnkontorets torvingenjör 2 febr. 1876— 31 okt. 1880; företog studieresor till Tyskland och Ryssland; var åren 1881-1900 verksam som torvingenjör i Ryssland; erhöll livstidspension av kejsar Alexander 1897 samt extra pension för tre år av kejsar Nikolaus vid dennes besök i Hälsingborg 1909; grundlade 1902 och förestod t. o. m. 1907 års utgång en statsunderstödd torvskola, förlagd först till Emmaljunga och från 1905 till Markaryd; var sedan han lämnat skolan bosatt i Hälsingborg. A: s maskiner segrade i den internationella torvmaskinstävlan å Bisse-reva torvmossar vid Nizjnij- Novgorodbanan 1883, erhöllo stora guldmedaljen vid utställningen i Nizjnij-Novgorod 1897 samt bästa vitsordet vid den ay staten anordnade torvmaskinstävlingen å Stavsjö mosse 1903, varjämte han vid utställningen i Gävle 1901 utmärktes med Oskar II: s hederspris »för framgångsrika strävanden till torvindustrins befrämjande»; ett honom år 1910 av svenska staten beviljat anslag å 16,000 kr. för en sinnrik torvgrävningsmaskin avböjde han däremot. Vid Rigas 700-åriga jubileum 1902 belönades en av A. konstruerad livräddningsbåt med guldmedalj.

Gift 10 dec. 1872—5 febr. 1889 med Hildegard Margareta Jones, f. 13 aug. 1844, d 2 nov. 1889, dotter till grosshandlaren Ludvig Jones.

Biografi

A. var en rikt begåvad, skarpt och klart tänkande man med utpräglade konstruktionsanlag. Han förlade sin verksamhet till Ryssland, emedan han ej fann torvindustrin tillräckligt uppskattad i Sverige, och hans arbete i det nya landet kan anses som grundläggande för det stora uppsvinget i torvindustrin därstädes på 1880- och 1890-talet. I Sverige innehades hans torvmaskinpatent av Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna samt fr. o. m. år 1904 av Åbjörn Anderssons mekaniska verkstad i Svedala. År 1896 träffades A. av ett ryggmärgslidande, som under fem års tid höll honom fjättrad vid sjuksängen och som även för återstoden av hans liv gjorde honom partiellt lam. Endast med stort besvär och under svårt kroppsligt lidande kunde han i sin rullstol låta forsla sig omkring till torvmossarna för att åse, hur hans maskiner arbetade. Under de sista åren i Ryssland förlorade A. sin förut samlade stora förmögenhet, bl. a. genom långvariga, dyrbara processer, som han förde med ryska maskinfabriker, vilka kringgått hans torvmaskinpatent. Utblottad på allt, utom sin okuvliga energi, återkom han till hemlandet och verkade sedan där för bränn-torvindustrins utveckling, ej minst genom fortsatta konstruktioner av maskiner med biapparater. Ehuru han hade att glädja sig åt att hans uppfinningar här, liksom i våra grannland och även i Kanada vunno det största erkännande, gjorde omständigheterna, att han de sista åren var försänkt i stor fattigdom, men han bar manligt såväl de största umbäranden som sina alltjämt fortfarande svåra kroppsliga lidanden. — Ehuru A. som ofta utpräglade personligheter ej saknade fel, måste dock alla, som verkligen lärde känna honom, i honom se den sanningsälskande, rättrådige gentlemannen. Och svensk teknik har han gjort känd och aktad i stora delar av världen.

Författare

E. Wallgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Personliga erinringar; nekrolog i Tekn. tidskr., Årg. 42, 1912.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Aleph Anrep, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18730, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Wallgren.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18730
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Aleph Anrep, urn:sbl:18730, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Wallgren.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se