Oscar A Arpi

Född:1824-02-08 – Börstils församling, Uppsala län
Död:1890-09-25 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Gymnasielärare, Dirigent


Band 02 (1920), sida 272.

Meriter

Arpi, OscarAdalrik, f. 8 febr. 1824 i Börstil, d 25 sept. 1890 i Uppsala. Föräldrar: med doktorn och kyrkoherden Jakob Emanuel Arpi och Johanna af Bjerkén. Student i Uppsala 13 juni 1842; disp. 23 nov. 1850 (De elocutione L. Annsei Senecae, p. VIII, pres. A. F. Rosengren); fil. kand. 10 taiaj 1854; disp. 17 maj s. å. (Michaelis Pselli in Platonis de animi procreatione praecepta commentarius, p. II; pres. K. G. Linder); fil. magister 9 juni s. å. Uppsala studentkårs sånganförare ht. 1852—vt. 1871; v. kollega 1855, musiklärare s. å. och adjunkt 27 dec. 1858, allt vid Uppsala katedralskola; erhöll på egen begäran avsked från musiklärartjänsten fr. o. m.. början av jan. 1876. RNO 1867; LMA 1868. - Ogift.

Biografi

A. förvärvade sig ett aktat namn som skolman och var särskilt berömd för sin förmåga att trumfa in den latinska grammatiken. Med »exempellös viljekraft och sydländsk livfullhet» behärskade han sin klass och skall ha kunnat suggerera den till »verkliga trollkonster», trots att hans lärarverksamhet försvårades av ett suddigt uttal. »Jag förstod inte ett ord av vad han sade», berättar Wennerberg, »men det rann latin ur pojkarna». Hans minne lever dock framför allt i hans egenskap av studentsånganförare; som sådan är han Uppsalasångens berömdaste namn. Han valdes våren 1852 till sånganförare för kören inom den trupp Uppsalastudenter, som samma sommar ämnade gästa sina kamrater vid universitetet i Kristiania. Detta val var så mycket märkligare, som Uppsala studentkårs sånganförare director musices J. A. Josephson var antecknad som deltagare i mötet och även deltog i detsamma. Vid början av påföljande hösttermin trädde Josephson definitivt tillbaka som studentkårens sånganförare, och A. valdes att intaga hans plats. Då A. tillträdde ledarskapet inom Uppsalasången, var redan dess storhet grundlagd av en rad utmärkta dirigenter, och den förfogade över en rikhaltig repertoar av körsånger, till stor del komponerade enkom för densamma. Men sin högsta fulländning vann Uppsalasången under A:s ledning, och dess repertoar blev även av honom mer än fördubblad. Under de nitton år, han verkade som ledare, instuderade han och framförde å konsert mer än hundra nya sånger. Vilket kraftprov detta var, förstår man bättre, då man vet, att instuderingen skedde utan något som helst understödjande instrument, och om man dessutom betänker, att utförandet alltid betygas hava varit fulländat. Före A: s tid hade studentkonserter förekommit endast av mera tillfälliga anledningar; nu blev det regel, att årliga konserter höllos till förmån för en studentkårens egen byggnad, och på "detta sätt sammanbragte Uppsala- sången under A: s ledning åt kåren ett kapital på närmare 100,000 kr., varjämte betydliga summor på enahanda sätt samlades för flera andra ideella ändamål. I aug. 1867 företog A. med en elitkör på hundra man en sångarfärd till Paris för att deltaga i en internationell tävlan mellan manssångföreningar. Uppsalasångarna erövrade därvid under stormande ovationer från åhörarnas och t. o. m. från prisdomarnas sida det högsta priset, »prix d'excellence unique», och blevo inbjudna att konsertera på stora operan, ett uppträdande, som blev en succés pyramidal: musikkritiken betygade bl. a., att stora operans kör odisputabelt var Uppsalakören underlägsen.

Vad som framför allt gjorde A. till den lysande dirigent, han var, var — utom hans naturliga musikaliska begåvning — hans enastående förmåga att »ta» studenterna. Härom yttrar tidningen Fyris i en nekrolog 26 sept. 1890: »Den sinnets rörlighet och eld, som kännetecknade A., var för anföraren ett gott medel att elektrisera den skara, som ställt sig under hans spira. Härtill kom en särskild för honom utmärkande förmåga att uppfånga de individuella sidorna hos envar i hans omgivning, vilken förmåga gjorde hans härskarmäkt — låt oss kalla det så — över sångarskarorna, den ena studentgenerationen efter den andra, större. Därför var ock den sammanhållning, som under A:s ledning besjälade sångarna, av en sällspord art; därför mäktade körerna under hans spira åstadkomma sådana prestationer, präglade av ungdomligt liv, eldig hänförelse och väldig storslagenhet, att de nödvändigt togo åhörarskarorna med storm». A: s makt över de frivilliga sångarskarorna var den absolute envåldshärskarens och dessas lystring lika absolut. Hans uppfattning av de olika repertoarnumren var i flera avseenden individuell, hans tempi kritiserades av fackmännen, men hans sätt att uppfatta och utföra sångerna har blivit traditionellt inom Uppsalasången och därmed också inom annan svensk manskörsång. Hans förmåga av individualisering och karaktärisering (t. ex. av klockringningen i Kjerulfs »Brudefaerden») har av ingen överträffats, men allmänt betygas, att hans allra största styrka låg i utförandet av de stora fosterländska kraftnumren, där han alltjämt torde stå oupphunnen. — En gravvård över A., prydd med en av Th. Lundberg modellerad porträttbyst, avtäcktes på Uppsala kyrkogård 2 okt. 1894.

Författare

G. Kallstenius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Aftonbladet 16 aug. 1867; Fyris 26 sept. 1890; Upsala 2 okt. 1894; Börstils sockens födelse- och dopbok; redogörelser för Upsala katedralskola läsåret 1875—76 ocjh för Upsala högre allm. läroverk läsåret 1890 —91; S. Almquist, Om Gunnar Wennerberg, hans tid och hans gärning (1917), s. 155 anm.; Måns Hultin, Upsalasångarnes pariserfärd, skildrad af Måns Månsson (1868); Gottfrid Kallstenius, Blad ur Uppsalasångens historia (1913); K. A. Lindgren, M,usikaliska studier (1896); T. Norlind, Allm. musiklexikon, 1 (1916); N. P. Ödman, Ungdoms- ocji reseminnen (1881).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar A Arpi, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18840, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Kallstenius.), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18840
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar A Arpi, urn:sbl:18840, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Kallstenius.), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se