Carl Axel Arrhenius

Född:1757-03-29 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1824-11-20

Kemist, Artilleriofficer


Band 02 (1920), sida 280.

Meriter

2. CarlAxel Arrhenius, f. 29 mars 1757 i Stockholm, d 20 nov. 1824. Föräldrar: protokollssekreteraren i K. m:ts kansli Jakob Larsson Arrhenius och Brita Sofia Georgii. Åtnjöt undervisning i hemmet och i kadettskolan; kadett 29 sept. 1769; furir 5 sept. 1770; sergeant 3 juli 1771; underlöjtnant vid artilleriet 17 febr. 1773; adjutant vid krigskollegiets fälttygmästarkontor 1776 —81; löjtnant 28 nov. 1782; deltog med utmärkelse i Gustav III: s ryska krig; kapten 23 aug. 1790; beordrad att biträda vid uppsikten över ammunitions- och gevärsförråden samt krutproberingen 1791; major 18 sept. 1797; fälttygmästare och överstelöjtnant vid Svea artilleri 30 juni 1801; ledamot av den för enhetligare behandling av ärendena under krigstiden 29 maj 1809 tillförordnade krigsförvaltningen; erhöll överinseendet över kruttillverkningen och krutproberingen i riket 1816; genom tjänstebyte överstelöjtnant i Vendes artilleriregemente 21 maj 1822; överstelöjtnant vid samma regemente 23 dec. s. å. RSO 1789; LKrVA 1799; LVA 1817.

Gift 10 juni 1796 med Gustava von Bilang, f. 20 nov. 1773, d 30 aug. 1843, dotter till kaptenen Jakob Johan von Bilang.

Biografi

Redan tidigt började A. arbeta å K. myntets laboratorium under B. R. Geijers och P. Hjelms ledning för att i egenskap av artillerist öka sina kemiska kunskaper och verkställa undersökningar av krut. Dessa studier uppväckte ett hela livet igenom varande intresse för kemi och mineralogi, varmed han på lediga stunder ständigt sysslade och varvid tillträdet till bergskollegiets mineralsamling blev honom av stor nytta. Han lyckades 1787 vid Ytterby fältspatbrott upptäcka ett nytt mineral, ytterbit (ytter-it), sedermera av Klaproth benämnt gadolinit, vilket kommit att spela en viss roll i kemins historia som utgångsmaterial för framställning av de sällsynta jordarterna. J. Gadolin upptäckte i (detta mineral 1794 yttrium och K. G. Mosander 1842 erbium, båda dittills okända grundämnen. År 1787 medföljde A. Anders Sparrman och K. B. Wadström på dessas resa till Senegålkusten men återvände snart hem. Under denna resa lade han grunden till sina för dåtida förhållanden omfattande samlingar av mineral och snäckor; en mindre samling mineral från Senegalkusten, åtföljda av en av A. egenhändigt skriven förteckning, finnes nu i riksmuseet. Hemresan ställdes över Paris, varest nu som bäst striden stod mellan Lavoisier och hans anhängare samt den gamla flogistiska skolan om tolkningen av förbränningsprocessen och andra kemins grundproblem. A. blev satt i tillfälle att åhöra diskussionerna i franska vetenskapsakademin härom och gjorde personlig bekantskap med Lavoisier, Fourcroy, Cl. Berthollet och Guyton de Morveau, bland vilka speciellt den sistnämnde, som haft relationer med Sverige sedan Törbern Bergmans dagar, visade A. stor välvilja. A. blev snart övertygad om de nya lärornas riktighet, och vid återkomsten till Sverige blev han deras ivrige förfäktare. Först med Berzelius bröt emellertid den moderna åskådningen igenom här hemma, och A. blev dennes trogne anhängare och arbetade tidvis på hans laboratorium, där han sysslade dels med mineralanalyser, dels med undersökningar över krut. — A. efterlämnade vid sin död »betydliga manuskripter av kemiskt-mineralogiskt innehåll», vilka dock ej synas ha kommit till någon offentlig samling.

Författare

Sv. Oden.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök till salpeters proberande på halt af koksalt (VA Handl., T. 6, 1785, s. 61—67). — Tal, hållit i sällskapets stora sammankomst, då herr öfverste löjtnanten... Arrhenius nedlade sitt embete som sällskapets ordförande, år 1803 (Sv. krigsmanna sällsk. handl., 1803, s. 179— 189). — Undersökning af en brun granat ifrån Finbo vid Falun (Afhandl. i fysik, kemi och mineralogi, utg. af W. Hisinger, J. Berzelius m. fl., D. 6, 1818, s. 217—221; tillägg av Berzelius, ibid., s. 221—222). — Tankar om orsaken till krutets verkan (KrVA Handl., 1818—1821, s. 27—40): — Om kruts tillverkning och probering. Sthm 1823. (6), 118 s.

Översatt: Försök att utstaka krutets styrka, af gr. Benjamin Rumford. Utdragne ur dess afhändling af William Nicholson (Sv. krigsmanna sällsk. handl., 1800, s. 99—153). — Om en koibränningsugn, af generalen Sokolnicki (ibid., 1804, s. 1—50).

Källor och litteratur

Källor: Militaria: meritlistor N:o 4, RA; biographica och mönsterrullan, krigsarkivet; levnadsteckning i VA Handl. 1824 Silfwerstoloe. Åminnelsetal i KrVA 28 maj 1827 (1827).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Axel Arrhenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18844, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Oden.), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18844
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Axel Arrhenius, urn:sbl:18844, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Oden.), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se