Carl Fredric Aschling

Född:1751-07-18 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
Död:1820-07-05 – Stockholms stad, Stockholms län

Landshövding, Amiral, Artilleriofficer


Band 02 (1920), sida 349.

Meriter

Aschling, Carl Fredric, f. 18 juli 1751 i Stockholm, d. 5 juli 1820 i Härnösand. Föräldrar: hovrättsrådet Jonas Aschling och Anna Margareta Gröning. Student i Uppsala 20 sept. 1759; gjorde upprepade resor med handelsfartyg 1765—72; volontär 1768; lärstyrman vid galärflottan 25 juli 1769; medelstyrman 31 dec. 1770; undergick löjtnantsexamen 1771; löjtnant vid galärflottan 8 apr. 1772; sjöartillerilöjtnant 20 juni 1774; major och artillerikapten vid arméns flotta 29 apr. 1778; överstelöjtnant och tygmästare 9 febr. 1791; överste i armén 16 nov. 1799, i arméns flotta 18 dec. 1801; ledamot av lantartillerikommitten 19 jan. 1803; besiktningsman av kanoner och ammunitionssorter för flottorna 9 maj 1805; sekundchef för Stockholms eskader 27 dec. 1806; konteramiral 9 nov. 1808; adlad '29 juni 1809; landshövding i Gottlands län 19 juni 1812; entledigad 11 mars 1817; landshövding i Västernorrlands län 3 juni s. å. LÖS 1775 (sekr. 1776); ledamot av patriotiska sällskapet 1784 samt av krigsmannasällskapet 1796 och samfundet pro fide et christi-anismo 1800; RSO 1798; KSO 1811; HedLKrVA 1813; ordförande i Västernorrlands läns och hedersledamot av Jämtlands läns hushållningssällskap.

Gift 1784 med Karolina Margareta Wier, d. 20 jan. 1809, dotter till bryggaråldermannen och ryttmästaren i borgerskapets kavalleri i Stockholm Karl Johan Wier.

Biografi

Såsom artillerist intog A. en framskjuten ställning. Aren 1773—86 meddelade han undervisning i »sjöartilleriet», inrättade 1774 ett laboratorium samt införde kanonexercis för Stockholmseskaderns artilleriofficerare. Han var konstruktör och besiktningsman för kanontillverkningen vid Åkers och Stavsjö bruk 1776—77 samt sysselsatte sig åren 1779—83 med artilleri-försök. Ett förslag till kanoner jämte redogörelse för skjutförsök från 1775 ingavs av A. 1803 till följd av K. brev 15 dec. 1802. Enligt uppdrag genom K. brev 9 mars 1805 utarbetade han en »Praktisk afhandling i sjö-artilleriet». I kriget 1788—90 deltog A., under året 1788 såsom tygmästare och divisionschef samt ledde s. å. galärflottans utredning beträffande artilleriet. 1789 förde han befälet över flottan vid Helsingfors. A. påyrkade redan 1788 för skärgårdsflottan större fartyg med starkare artilleri, men han lyckades då ej vinna gehör. Följande år framlade han emellertid sina synpunkter för Ehrensvärd och erhöll även gillande av Gustav III samt sändes till Karlskrona för att i samråd med Chapman utarbeta förslag till ny fartygstyp. Av denna, hemmematypen, byggdes under vintern 1789—90 flera fartyg såsom Styrbjörn, Starkotter, Hjalmar; de visade sig i Svensksundslaget vara till gagn. Efter slaget, vari A. ej deltog, erhöll han befäl över svenska brigaden av skärgårdsflottan, vars uppläggande han även efter freden fick ombesörja. I sin egenskap av sekundchef för Stockholmseskadern av arméns flotta sorterade han under många olika myndigheter och chefer och kunde ej undgå att röna olägenheter av deras stridande synpunkter, vilket torde hå bidragit till hans önskan att erhålla annan tjänst. — Såsom landshövding visade A. prov på stor duglighet. Han stod i livlig förbindelse med befolkningen i sina län och arbetade för dess höjande i olika avseenden; särskilt ivrade han för ökad sparsamhet. På Gottland, där han jämväl var militärbefälhavare, vidtog han bl. a. 1812—14 åtgärder till nationalbeväringens vidmakthållande. En bild av hans livliga verksamhet för länets jordbruk, boskapsskötsel, skogsvård och flerfaldiga andra angelägenheter ge hans skrivelser, relationer och kungörelser, som vid hans avgång från länet i utdrag offentliggjordes genom trycket. År 1816 sökte han, ehuru förgäves, transport till Västmanland. Kort därpå invecklades han i en obehaglig affär. Utsatt för de styrandes misstankar på grund av ett par personers- tilltag att i Visby på Karlsdagen dricka »Gustav V:s» skål, entledigades han och kallades till Stockholm för att rättfärdiga sig. Han lyckades dock förklara sig och utnämndes därpå till landshövding i Västernorrlands län. Från hans förvaltning här bör kanske nämnas hans originella förslag att i sparsamhetens intresse införa en särskild högtidsdräkt för allmogen. År 1819 höll han landsting i de olika fögderierna, varvid frågor rörande skjutsinrättning, båtsmansrekrytering och sockenmagasin behandlades. Likaså tog han livlig del i hushållningssällskapens verksamhet. Nya stadgar för Västernorrlands läns hushållningssällskap utarbetades under hans tid. I länet efterlämnade han minnet av en skicklig, med stor arbetskraft och ej ringa bildning utrustad man. Sitt ideal skall han ha funnit i Benjamin Franklin, med vilken han ock trodde sig äga en viss yttre likhet. Genom en efterbildning av den store amerikanarens berömda gravskrift över sig själv erinrar hans minnesvård på Härnösands kyrkogård på en gång om denna hans beundran och om det vapen, han först ägnade sina krafter. Här är nedlagd, heter det, A: s »jordiska lekamen, som lik en utskjuten och förrostad kanon utan möda blivit sprängd, men den store mästaren vill i sinom tid omgjuta densamma i en skapnad och av ett ämne, som evigheterna ej skola förvandla».

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Jämnförelse emellan gamla och nya sorten sjö-canoner (Örlogs-manna-sällsk. handl., H. 1, Sthm 1787, s. 45—68 + 1 tab)- — Praktisk afhandling i sjö-artilleriet, lämpad till arméns flottas behof. Sthm 1806. (10), 125, (10) s. — Bihang till praktiska afhandlingen i sjö-artilleriet, eller stycke-kommendörers skyldigheter. Sthm 1807. 28 s. 2: a uppl Sthm 1813. 28 s.

Handskrift: Självbiografi t. o. m. år 1817 med senare tillägg (KB).

Källor och litteratur

Källor: A:s ovannämnda självbiografi; militaria: ansökn. och meritförteckn. (flottan) samt överamiral K. A. Ehrensvärd till K. M: t 1789, allt i RA; Skrifvelser, relationer och kungörelser, afgifne och utfärdade af Konungens befallningshafvande i Gottlands län från år 1812, samlade af E. G. Lindvall (1817); Nils Arfwidsson, Nord och söder, 1 (1842), s. 22; Hj. Heden, Västernorrlands läns Kungl. hushållningssällskap 1805—1904 (1905). — Se i övrigt: Åminnelsetal i KrVA 1 dec. 1820 av C. af Klint.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredric Aschling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18870, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18870
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredric Aschling, urn:sbl:18870, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se