Kurt M Atterberg

Född:1887-12-12 – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1974 – Stockholms stad, Stockholms län

Kompositör, Dirigent


Band 02 (1920), sida 416.

Meriter

2. Kurt Magnus Atterberg, den föregåendes brorson, f. 12 dec. 1887 i Göteborg. Föräldrar: civilingenjören Anders Johan Atterberg och Elvira Uddman. Avlade studentexamen vid realläroverket i Göteborg 7 juni 1907; elev vid tekniska högskolan s. å. samt vid musikkonservatoriet i Stockholm, där han studerade komposition för professor A. Hallen, ht. 1910 och vt. 1911; utexaminerad från tekniska högskolan 19 dec. 1912. Innehar sedan 1911 statens tonsättarstipendium; ingenjör vid patent- och registreringsverket 1912; tillika kapellmästare vid dramatiska teatern i Stockholm 1916; musikanmälare i Stockholmstidningen 1919.

Gift 2 okt. 1915 med pianisten Ella Peterson, f. 23 febr. 1890 i Öxnered, dotter till egendomsägaren Alfred Peterson.

Biografi

A. äger omfattande, till en början huvudsakligen på autodidaktisk väg förvärvade kunskaper i musikens teori. Sedan 1908 har han skapat ett flertal med stort bifall mottagna tonsättningar för orkester. Därjämte har han, efter debut i Göteborgs orkesterförening 1912, dirigerat orkesterkonserter, bl. a. i Stockholm, Malmö och Berlin, samt har även såsom ledare för dramatiska teaterns kapell framträtt som utövande konstnär i Stockholm. Hans egna större kompositioner ha framförts vid de av honom själv dirigerade konserterna, varjämte de kommit till utförande flerstädes i in- och utlandet. En bemärkt insats i Stockholms musikrepertoar har han under år 1919 gjort genom sina stora, i rask följd framförda tonsättningar »Förspel till T. Hedbergs drama Perseus och vidundret» (premiär 21 febr. 1919), kantaten »Järnbärar-land» (vid bergshögskolans hundraårsjubileum 12 sept. 1919) och operan »Harvard Harpolekare», till vilken han jämväl skrivit texten (premiär 29 sept. 1919). Av hans kompositioner äro endast ett fåtal tryckta.

Författare

C.F. Hennerberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Kompositioner: Rapsodi för piano och orkester (öp. 1, komp. 1908). — Adagio och scherzo för stråkkvartett (Op. 2, komp. 1908). — Symfoni N :o 1; H-moll (Op. 3, komp. 1909— 10). — Konsertouverture, A-moll (Op. 4, komp. 1911). — Sym- fonisk dikt för bariton och orkester (Op. 5, komp. 1911). — Symfoni. N:o 2, F-dur för orkester (Op. 6, komp. 1912.. Sthm,. tr. Leipzig [1916]). — Violinkonsert (Op. 7, komp. 1913). — Requiem för kör och orkester (Op. 8, komp. 1914). — Pantomimbaletten Per Svinaherde (Op. 9, komp. 1915; delvis tr. under titel: Ur pantomimbaletten Per Svinaherde. Sthm, tr. Köpenhamn [1915]). — Symfoni N: o 3, Västkustbilder (Op. 10, komp. 1916). — 'Stråkkvartett (Op. 11, komp. 1916). —Operan Harvard Harpölekare (Op. 12, komp. 1917—18). — Förspel till T. Hedbergs drama Perseus och vidundret (Op. 13, komp. 1918). — Symfoni N :o 4 G-moll (Op. 14, komp. 1918). — Höstballader för piano (Op. 15, komp. 1919).

Dessutom kompositioner utan opustal, såsom scenmusik till E. Didrings drama »Jefta» (komp. 1913) och till J. Bauers sagospel »Mats och Petter» (komp. 1914; delvis tr. -,under titel: En .visa och fem pianostycken efter musiken till sagospelet Mats och Petter av John Bauer, Sthm, tr. Köpenhamn [1916]) samt kantaten »Järnbärarland», musik till ord av H. Tiger-schiöld (komp. 1919).

Källor och litteratur

Källor: Artiklar i Musifc, Tidsskr. for Tonekunst 1918 och Ariel, tidskr. for musikalisk Tconst 1919; skriftliga uppgifter ,av A. samt utdrag ur recen* sioner i MA bibliotek; T. Norlind, Allm. musiklexikon, 1 (1912—16).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kurt M Atterberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18907, Svenskt biografiskt lexikon (art av C.F. Hennerberg.), hämtad 2018-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18907
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kurt M Atterberg, urn:sbl:18907, Svenskt biografiskt lexikon (art av C.F. Hennerberg.), hämtad 2018-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se