S Erik Aurelius

Född:1874-05-12 – Åsbo församling, Östergötlands län
Död:1935-09-05 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län (avled i Vikingstad)

Präst, Teolog


Band 02 (1920), sida 456.

Meriter

Sven Erik Aurelius, f. 12 maj 1874 i Åsbo församling. Föräldrar: kyrkoherden Nils Bernhard Aurelius och Sigrid Elisabet Matilda Petersson. Avlade mogenhetsexamen vid Linköpings h. allmänna läroverk 21 maj 1892; student i Uppsala 9 sept. s. å.; fil. kand. 15 sept. 1894; teol. fil. kand. 14 dec. s. å.; avlade teoretisk teologisk examen 30 jan. 1897; studerade vid Leipzigs universitet apr.–aug. s. å.; teol. lic. 30 mars 1905; prästvigd i Linköping 1 sept. 1907; företog som innehavare av riksstatens större utrikes resestipendium en resa till Orienten 21 jan.–9 aug. 1910 och deltog därvid i tyska arkeologiska institutets vetenskapliga kurs i Jerusalem och dess resor i Palestina. Docent i exegetik vid Uppsala universitet 7 juni 1907; tf. regementspastor vid Upplands artilleriregemente 1 juni 1908 samt regementspastor därstädes 18 sept. s. å.; förordnad att upprätthålla professur i exegetik vid Uppsala universitet 16 sept. 1908–19 maj 1909 och nov. 1909 samt i exegetisk teologi med undervisnings- och examensskyldighet i nya testamentets exegetik vid Lunds universitet 1 aug. 1910; professor i samma ämne därstädes samt kyrkoherde i Husie 26 jan. 1912; kyrkoherde i Hällestad, Dalby och Bonderup, 1 maj s. å.; inspektor vid Landskrona folkskoleseminarium 12 apr. 1916. Teol. doktor 31 maj 1912.

Gift 20 juni 1912 med Julia Louise Elisabet Marx, f. 21 okt. 1886, dotter till baurat Johannes Samuel Marx i Hugel, Rheinland.

Biografi

A:s' forskningar kännetecknas, vare sig de falla inom gamla eller nya testamentets område, av en klar historisk-kritisk blick, ett starkt utpräglat verklighetssinne och en utmärkt framställningskonst. Han tillhör den typ av nutida exegeter, som förenar en fullt modern, kritisk ståndpunkt med stor respekt för traditionen och för vilken E. Stave i Uppsala och Fr. Buhl i Köpenhamn äro framträdande representanter. Såsom vetenskapsman röjer A. vidsynthet, parad med god förmåga att göra sina kunskaper inom exegetikens gränsvetenskaper, såsom religionshistorien och Palestinaforskningen, fruktbärande för sina speciella forskningsområden. Vissa av hans arbeten grunda sig på direkta studier på Palestinas egen mark.

Författare

J. Lindblom.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Apostolatet (Kyrkl. tidskr., Arg. 5, 1899, s. 391—408). — Adalbert, ärkebiskop af Hamburg-Bremen (Kyrkohist. årsskr., Arg. 1, 1900, s. 205—224). — [Rec. av] W. Robertson Smith, Lectures on the religion of the semites (Bibelforskaren, Arg. 20, 1903, s. 282—290). — [Rec, av] B. Stade, Biblische Theologie des Alten Testaments (Bibelforskaren, Årg. 22, 1905, s. 285—291). — Föreställningar i Israel om de döda och tillståndet efter döden. En studie till gamla testamentets kanoniska skrifter. Upps. 1907. XV, 221, (1) s. (Akad. avh. f. docentur.) — Något om Predikarens bok (Julbok, utg. af E. Stave, Årg. 2, 1907, s. 171—203). — Till belysning af kulturförhållandena på urkristendomens tid. 1—2 (Bibelforskaren, Årg. 25, 1908, s. 387—403; 26, 1909, s. 427—443). — Elden. Blad ur reseboken (Vår lösen, Arg. 1, 1910, s. 364—368). — Dalakolonien i Jerusalem (Svensk tidskr., Arg. 1, 1911, s. 478—490). — Från Getsemane till Golgata. Hist.-exeget. undersökning. Lund 1911. XI, 363, (1) s,, 33 pl. — En af hufvud-källorna för synoptikernas Jesusbild, Installationsföreläsning (Bibelforskaren, Arg. 29, 1912, s. 116—133). — I psalmboksfrågan. [Yttrande i Lunds domkapitel] (Kristendomen och vår tid, Årg. 8, 1913, s. 135—139). — Palestinabilder. Upps. 1913. 291 s., 12 pl. — I psalmboksfrågan. Yttrande i Lunds domkapitel (Kyrkl. tidskr., Årg. 21, 1915, s. 334—358; även sep. Upps. 1915. 26 s.). — Kyrkomusik-kommitténs Passionale (Kristendomen och vår tid, Årg. 10, 1915, s. 216—223). — Ett svenskt arbete i nytestamentlig inledningsvetenskap [Ad. Kolmodin, Inledning till Nya testamentets skrifter, D. 1—2, Sthm 1915] (Bibelforskaren, Årg. 33, 1916, s. 145—161; 34, 1917, s. 233—252). — Guds rike. och världskriget (Lunds stifts julbok 1915, s. 59—74). -r- Passionsharmonien (Kristendomen och vår tid, Årg. 11, 1916, s. 220—226). — Svenska uppgifter (Hälsning från Katrineberg, 1916, s. 15— 20). — [Rec. av] Lyder Brun, Jesu evangelium '(Norsk theol. tidsskr., Aarg. 18, 1917, s. 143—162; även i sammandrag i Kristendomen och vår tid, Årg. 12, 1917, s. 245—253). — Barnet i krubban — Kristus, Guds son (»Var hälsad, sköna morgonstund». Jultankar af präster i Lunds stift, Årg. 5, 1917, s. 22—31). — Gustaf Adolfs-minnet (Evang. veckoblad, 1917, s. 372— 375). — Jesu liknelser och rabbinernas (Kristendomen och vår tid, Arg. 13, 1918, s. 59—74). — Profeten Elia. Sthm 1918. 44 s., 4 pl. (Handledning vid bibelstudium, utg. av Samf. Pro fide et christianismo.) — Gräber im Lande der Bibel. Lund 1918. 12 s., 8 pl. —• Yttrande i katekesfrågan (Yttranden i katekesfrågan af Lunds domkapitel m. fl., Lund 1918, s. 1—5, 40—47). — Jesu Messias-medvetande. Lund 1918. 33 s. (LUÅ, N. F., Avd. 1, Bd 14:3.) — Guds godhet och rättfärdighet i Jesu förkunnelse. Upps. 1918. 40 s. (Sveriges kristl. studentrörelses skriftserie, 84.) — Ny Palestina-litteratur [1. G. Dalman, Orter och vägar i Jesu lif; 2. E. Stave, Israels land och dess historia intill Jesu och apostlarnas dagar] (Bibelforskaren, Årg. 35,1918, s. 43—53). — Ett norskt arbete om Jesu förkunnelse [Lyder Brun, Jesu evangelium] (Bibelforskaren, Årg. 35, 1918, s. 54—69). — Gåva och uppgift (Sv. kyrkans missionstidn., 1918, N:o 13—14). — Psalmboksförslaget [Yttrande i Lunds domkapitel] (Sv. kyrkotidn. 1918, N :o 24). — Jesu tanke om sitt lidande och sin död. Föredrag vid prestmöte i Lund (Handl. rör. prestmötet i Lund 9, 10 och 11 sept. 1919). — Recensioner och artiklar i Bibelforskaren, Lunds missionstidn. (1916), Uppåt! (1916— 1917), Kyrkohist. årsskr. (1918),-Sv. Jerusalemsfören. tidskr. (1918), Sydsv. dagbladet Snällposten, Sv. dagbladet m. fl. — Minnesdikter (Bertha Aurelius, i Febe, Årg. 32, 1918; Vid J. Th. Julins grav, Östgöta correspon-denten 28 ausr. 1919).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Erik Aurelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18920, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Lindblom.), hämtad 2019-07-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18920
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Erik Aurelius, urn:sbl:18920, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Lindblom.), hämtad 2019-07-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se