J E Maximilian Axelson

Född:1823-06-24 – Horns församling (R-län), Skaraborgs län
Död:1884-10-11 – Lösens församling, Blekinge län (i Gullbärna)

Journalist, Tdiningsredaktör


Band 02 (1920), sida 510.

Meriter

Axelson, Johan Eugéne Maximilian, f. 24 juni 1823 i Horns socken, Skara stift, d 11 okt. 1884 i Gullbärna, Blekinge. Föräldrar: kaptenen vid Skaraborgs regemente Nils Gustav Axelson och Maria Charlotta Kjellin. Student i Lund 2 febr. 1842 och i Uppsala 17 mars 1843. Bosatte sig i början av 1850-talet i Stockholm, där han dels tjänstgjorde som e. o. kammarskrivare och e. o. kanslist i poststyrelsen, dels ägnade sig åt privat lärarverksamhet; medarbetare i Allmänna tidningen 1853; redaktör för Tidning för Fahlu län och stad jan.—sept. 1856, för Allmänna Öresunds-posten okt. 1856—sept. 1857, för Illustreradt nyaste söndagsmagasin 1857—58; bosatte sig i slutet av 1850-talet i Göteborg och blev där lärare vid sjömannasällskapets skola och Göthildaskolan; medarbetare i Göteborgs handels- och sjöfartstidning 1860—64 och författade där bl. a. reseskildringar och följetonger; grundlade 1865 och redigerade till juni 1869 tidningen Förposten, som till en början var specialorgan för Majorna; flyttade till Stockholm 1870 och medverkade där i Dagstelegrafen och Fäderneslandet samt framför allt i Svenska medborgaren, vars nominelle chef var folkskalden Per Thomasson; flyttade till Blekinge, där han jan.—aug. 1874 var redaktör för Nyare Blekingsposten och sedan medarbetare i Karlskrona weckoblad.

Gift 1) 28 juli 1859 med Hilda Matilda Hellberg, f. 29 mars 1839, d 24 okt. 1870, dotter till hattmakaren Andreas Hellberg i Göteborg; 2) 20 nov. 1873 med Oda Törnebladh, f. 18 juni 1843 i Lösen, d 17 jan. 1912 i Rödeby, dotter till kaptenen Karl Erik Törnebladh.

Biografi

Redan under studentåren gjorde sig A. bemärkt som lycklig tillfällighetsdiktare och försökte snart sin poetiska förmåga även på mer krävande uppgifter. Han vann 1851 svenska akademins andra pris för den episka dikten »Saimi», en i finska folkvisans stil hållen berättelse, och förvärvade året därpå samma belöning för det elegiska kvädet »Nödens barn», som av Atterbom karaktäriserades som »rörande skönt» och av Bernhard v. Beskow förklarades »röja en poetisk natursångare, vars enkla, djupt rörande klagan går ur folkets bröst». De berättigade förhoppningar, som dessa A: s förstlingsverk väckte, blevo dock icke helt infriade av hans senare ganska rikhaltiga lyriska produktion. Han blev allenast en bland de epigoner, på vilka det poetiskt torftiga tidsskedet 1850—70 är så rikt. Hans i tidningar, tidskrifter och kalendrar ymnigt kringströdda dikter, .av vilka ett samlat urval utkom 1863, sakna dock icke intresse ur tidssynpunkt, enär de karaktäristiskt återspegla känslo- och tankeströmningar hos den av 1848 års idéer präglade liberalism, som han även i sin publicistiska verksamhet propagerade. Åt det för hans samtida meningsfränder utmärkande rysshatet gav han oförblommerat uttryck (särskilt i en dikt efter Sevastopols fall), utdömande all försiktig neutralitet från svensk sida såsom ovärdig, och med förkärlek strängade han sin lyra för den skandinaviska rörelsen, med vilken han kommit i intim kontakt både under studentåren och i sin närmaste frändekrets; hans äldre broder Oskar Axelson (f. 1819, d. 1891 som kustchef i Hälsingborg) hade med mycken utmärkelse som frivillig deltagit i 1848 års dansk-tyska krig. A. framträdde även som prosaberättare i tidens borgerligt-romantiserande stil och vann en viss popularitet med sina alster på detta område (»Rosen i Filipstad», »Grufarbetarne», »Sekter Lundbergs bröllop» m. fl.), vilka kunna vara rätt underhållande men äro av ganska blygsamt litterärt värde. Detsamma gäller hans sceniska försök. Till de märkligare frukterna av hans författarskap höra däremot hans på vakna och friska verklighetsintryck grundade färdmans-skildringar »Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar» (1852) och »Vesterdalarne» (1855). I det förra arbetet har han inflätat ett utkast till folkmålsordbok, som visserligen saknar vetenskapligt värde men dock innebär ett beaktansvärt uppslag. — A:s hela levnad var en oavlåtlig kamp mot armod och bekymmer, som verkade hämmande på hans litterära utveckling. Sina lyckligaste år torde han ha upplevt i Göteborg, där han tillhörde Viktor Rydbergs närmare vänkrets. En minnestecknare ägnade honom vid hans död följande eftermäle: »Den frestelse, för vilken man sett så mången fattig skriftställare falla, frestelsen att lega sin penna och sin talang åt skandalskriveriet, fick aldrig någon makt med Axelson. Fattig var han, och han led tidtals rent av nöd, men sin heder sålde han aldrig».

Författare

E. N. Söderberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Minnen från skoltiden. Jönköping 1841. 12: o 24 s. (Anon.) — Vårfesten i Upsala 1847. Skildrad af en ii densamma deltagande student. Upps. 1847. 12: o 79 s. (Anon.) — Rosen i Filipstad. En berättelse af Heraud. Upps. 1847. 12: o 273 s. Annan uppl. (Läse-bibliothek i Finland, [1 :]6.) Borgå 1848. 275 s. — Skandinavisk vårsång år 1848. Af Heraud. Upps. 1848. 8 s. — Romantiska berättelser från Småland. Sthm 1852. 12: o 215 s. — Gruf-arbetarne. Romantisk skildring ur werm-länningarnes folklif. D. 1—2. Sthm 1852. 12: o 228, 202 s. — Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar. Sthm 1852. 160 s., 4 pl. ¦— Berättelser ur arbetsklassens lif. 1*. Vägen till rikedom eller en natt på Catharina kyrkogård. Sthm 1853. 63 s. — Rankhyttan och Ornäs. Fosterländska bilder. Falun 1853. 12: o 12 s. — Swenska röfwarehöfdingen Iwar Munk. En historia från Käglan. Sthm 1853. 87 s. 2: a uppl. Sthm 1859. 77 s. (Anon.) — Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Under vandringar derstädes tecknade. Sthm 1855. 182, (2) s. — Ett afskedsord till Norges ungdom. D. 17 juni 1856. Sthm 1856. 6 s. — Säthersdalen och Siljan. Vandringar. Gtbg 1856. 16: o 71 s. — Hon må vara hvem hon vill. Berättelse ur Stockholmslifvet. Sthm 1857. 88 s. — Evas bröllop. Novell. Sthm 1858. 64 s. — Likmaskeraden. Berättelse ur Stockholmslifvet. Gtbg 1859. 109 s. 2: a uppl. (Sv. novell-bibliotek, Arg. 1, 1881, H. 1—4.) Sthm 1877. 90 s. — Sådan kan kärleken vara. Berättelse ur Göteborgslifvet. Gtbg 1860. 172 s. — Vandringar i Göteborg och dess omnejd. 1—2. Gtbg 1861, 62. 16: o 56, 62 s. — Dikter. Sthm 1863. 12: o 285 s. •— Ungdomssvärmerier. Berättelse. Gtbg 1863. 76 s. — Hans Våghals. Historisk romantisk skildring från Gustaf Wasas dagar. Gtbg 1863. 208 s. [Även i dansk uppl. Köpenhamn 1866.] — Bältespän-narne och de nordiska kämpalekarne. Sthm 1864. 30 s. ¦— Sång på femtionde årsdagen af Sveriges och Norges" förening. D. 4 nov. 1864. Gtbg 1864. (4) s. •— Beskrifning öfver södra stambanan mellan Malmö och Falköping. Topografisk historisk skildring. Jönköping 1865. 36 s. [Även i dansk uppl. Köpenhamn 1866.] — Två löjtnanter. Noveller. Dels bearbetn., dels orig. Sthm [tr. Köping] 1869. 180 s. — Stockholmsbilder. 1*. En syflickas äfventyr på Djurgården. Novell. Sthm 1870. 12: o 84 s. — Sveriges industriella etablissementer. Tecknade och litografierade af G. Pabst, beskrifna af M. Axelson. Ser. 1—2. Sthm 1870, 79. 4: o 96, (4), 92 s.; 97 pl. — Två berättelser. Sthm 1871. 71 s. — Det stora riksspektaklet. Sorgligt lustspel i åtskilliga akter med körer och kupletter samt prolog och epilog (Fäderneslandet, 1871, N:o 75—78, 80—82). — Stockholms vagabonder. Skildringar efter naturen. 1*. Fyra hörn. Sthm [tr. Köping] 1872. 12: o 95 s. — Sekter Lundbergs bröllop. Berättelse ur folklifvet. Sthm 1874. 16: o 58 s. 2: a uppl. Sthm 1894. 16: o 62 s. (Öreskrifter för folket, N: o 54.) — Karameller och deviser. Kamrarnes män vördsamt tillegnade af . x . ... n. Sthm 1877. 36 s. — August Blanche eller hvar och en har sin vana. Lustspel med sång i två akter (Blekings posten, 1877, N:o 81—88).

Ang. A:s verksamhet i pressen se texten samt B. Lundstedt, Sveriges period, litteratur, 1—3 (1895—1902).

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av pastorsämbetet i Rödeby; nekrologer i Aftonbladet och Karlskrona weckoblad; G. Ljunggren, Sv. akademiens historia 1786—1886, 2 (1886); A. Noreen, Vårt språk, 1 (1903—07); C. Sjöström, Vest-göta nation i Lund 1683—1910 (1911); K. Warburg, Viktor Rydberg (1900).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J E Maximilian Axelson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18950, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. N. Söderberg.), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18950
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J E Maximilian Axelson, urn:sbl:18950, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. N. Söderberg.), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se