Meriter

Backman, Anders, f. 22 juni 1858 i byn Önsta i Oviken. Föräldrar: odalstorparen och soldaten Olof Backman och Kerstin Hägglund. Avflyttade från Oviken till grannsocknen Myssjö 1872, där fadern köpt ett större torp, och erhöll där folkskoleundervisning 1873; genomgick den fyra månader långa kursen i länets småskoleseminarium 1875 och avlade avgångsexamen 20 maj s. å. Småskolelärare i ambulerande småskolan i östra Myssjö 1875–83; lärare vid baptistförsamlingens vardagsskola i västra Myssjö 1883–85; baptistpredikant från 1886; reste i denna egenskap i Jämtland och Härjedalen, bl. a. som lappmissionär, samt verkade även i Blekinge; köpte 1889 gården Backen i Kövra i Myssjö; har vid sidan av arbetet som resepredikant, vilket dock med åren och särskilt efter hans andra giftermål inskränkts, och vid sidan av jordbruket verkat tidvis som predikant i baptistförsamlingen i Myssjö och såsom dess pastor från 1904 samt som färdledare för turister och skriftställare.

Gift 1) 6 juli 1888 med Märta Jonsdotter, f. 7 aug. 1867, d 5 juni 1891, dotter till bonden och snickaren Jon Olofsson i Hede i Härjedalen; 2) 14 nov, 1904 med Anna Margareta Elisabet Bergvall, f. 10 okt. 1856, dotter till grosshandlaren Hakvin Bergvall i Ragunda, i hennes andra gifte.

Biografi

B. utbildades till småskolelärare, emedan föräldrarna ansågo honom för svag att bli jordbrukare. De kunskaper, han mottagit i folkskola och småskolelärarseminarium, utvidgade han under sin lärarverksamhet genom flitiga självstudier. Sedan han ryckts med av en väckelse, som gick fram i Jämtland, samlade han under sin verksamhet som resepredikant en rik erfarenhet om allmogens och lapparnas liv i detta landskap och Härjedalen. Under 1880-talet började han skriva »bygdebrev» i Jämtlands tidning m. fl. ortstidningar, och härav framväxte så småningom ett författarskap, som till huvudsaklig del består av folklivsskildringar. B. har, som han säger i förordet till en av sina första böcker, blott haft att »taga upp verklighetsbilder och sammanföra dem på diktens ledtråd». När han alltså stundom romantiserar (Ljusnedals-Jakko, Vid fjällbandet, I Lugnberga), är hans arbete dock och vill vara mera kulturskildring än roman. Stil och komposition kunna stundom förråda, att författaren ej är en yrkesförfattare, men de röja tillika en ursprunglighet, som i förening med B:s intima förtrogenhet med den skildrade verkligheten ger hans framställning ett särskilt intresse. I andra av hans böcker möter man folklivet utan någon som helst omklädnad. Så särskilt i boken »Oviks- och Myssjögubbar», en samling små stundom obetydliga men alltid verklighetstrogna karaktärsteckningar och anekdoter ur folkets liv, skrivna på riksspråk med inslag av dialekt. Delvis av samma slags innehåll, delvis också bestående av sägner och dylika mer traditionella folkminnen är B:s »Jämtmålsberättelse», genomgående skrivna på jämtmål, som av författaren behandlas med god stilkänsla, ehuru med en viss frihet så till vida som han i sitt sydjämtska modersmål, vilket bildar grundvalen och huvudparten i hans språkform, upptagit ord och former från andra håll, särskilt från Mattmar och Åre. Teckningen av väckelsepredikanten Anders Bogren ger i form av små tillfällighetsbilder en karaktäristisk tidstyp.

Författare

H. Geijer.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Jämtmålsberättelser, samlade och utgifna af Anders Jämte. 1*. Östersund 1892. 32 )s. — Ljusnedals-Jakko. Kulturskildring från Härjedalen af Anders Jämte. Östersund J1893. 12: o 168 s., 1 pl. 2: a uppl. Sthm 1899. 8: o 205 s., 1 pl. Ny uppl. Visby 1901. 8: o 146 s. [Även i norsk och tysk översättning.] — Vid fjällbandet. Ett stycke ideelt nybyggare-lif. Sundsvall 1930. 176 s., 1 pl. — Minnen och äfventvr. Berättelser. Sthm 1902. 128 s., ,1 pl. — Oviks- och Myssjögubbar från 1800-talet. Östersund 1904. St. 8: o 55 s. Ny, omarbetad och mycket utvidgad uppl. (varur dock ett par av den första upplagans stycken uteslutits). Östersund 1919. 206 s. — Bakom( förlåten. Ett blad ur själslifvets mystär. Örnsköldsvik 1905. 16: o 15 s. — Ett minnesblad vid Myssjö baptistförsamlings 50-års högtid 3 okt. 1909. Af A. J. Östersund 1909. 56 s. — I Lugnberga när den nya rörelsen skulle införas. Frireligiös tidsbild af vAnders Jämte. Upps. 1911. 153 s. — En märklig .väckelsepredikant. Beskrivning om Anders Bogren i Ockelbo och hans livsgärning. Sthm 1913. i94 s., 1 pl. — Uppsatser i kalendrarna Jämten, Betlehem och Linnea, Sv. turistfören. årsskr. (1909) samt i tidningar och tidskrifter.

Utgivit: Jämten. Litterär kalender för patur och folklif förr och nu i Jämtland och Härjedalen. 3—6. 1906—12. (3—5 tills, med Erik Olsson.)

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Backman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18964, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Geijer.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18964
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Backman, urn:sbl:18964, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Geijer.), hämtad 2024-04-26.