J G Christian Barthel

Född:1873-02-05 – Sundsvalls Gustav Adolfs församling, Västernorrlands län
Död:1954 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Mejerikemist


Band 02 (1920), sida 762.

Meriter

Barthel, Johan Gottfrid Christian, f. 5 febr. 1873 i Sundsvall. Föräldrar: skräddarmästaren Heinrich Christian Wilhelm Barthel från Schwarzburg-Sondershausen och Johanna Wallin. Elev i Sundsvalls h. allmänna läroverk 1882—84; idkade därefter privata studier i Stockholm; genomgick ingenjör Hj. Berwalds privata lärokurs 1890—92; arbetade på handelskemisten Karl Setterbergs laboratorium juli—aug. 1891; inskrevs vid tekniska högskolan 14 sept. 1892 och genomgick dess fackskola för kemisk teknologi; utexaminerad 10 juni 1895; studerade bakteriologi vid Institut national agronomique och vid Institut Pasteur i Paris, under professor P. E. Duclaux 1895— 97; genomgick högre mejeriinstitutet vid Alnarp 1 nov. 1897—21 okt. 1898; arbetade vid professor O. Hammarstens laboratorium i Uppsala nov.—dec. 1898; har företagit upprepade studieresor bl. a. till forsögslaboratoriet i Köpenhamn för att hos professor M. V. S. Storch studera mikrofotografi samt till Frankrike, Belgien, Tyskland, Österrike, Holland och Schweiz. Erhöll med 1899 års ingång uppdrag att inreda och förestå det för huvudsakligen mejerikemiska och mejeribakteriologiska försök avsedda laboratorium, som aktiebolaget Separator anordnade vid sitt försöksmejeri å Hamra gård, Tumba, och förestod denna anläggning under åtta år; medlem av juryn vid mejeriutställningen i Bryssel 1904; av lantbruksstyrelsen utsedd sakkunnig för revision av förordningen angående kontroll å handeln med margarin 1905, 21 juni —17 sept. 1910, 21 dec. 1911—23 juli 1913 och 7—10 aug. 1914; överassistent vid centralanstaltens för försöks väsendet på jordbruksområdet avdelning för husdjursskötsel och mejerihantering med uppgift att leda arbetena vid det då under denna avdelning hörande bakteriologiska laboratoriet 31 dec. 1906 och föreståndare för detsamma vid dess ombildning till självständig avdelning inom anstalten 8 dec. 1911; speciallärare i jäsningslära vid tekniska högskolan från 1 dec. 1907; av Göteborgs stadsfullmäktige utsedd sakkunnig för yttrande rörande föreslagen mjölkstadga för Göteborgs stad 24 nov. 1913—11 jan. 1914; erhöll professors titel 1 jan. 1914; företog 1916 på regeringsuppdrag en resa till Tyskland tillsammans med professor K. Kullgren för att studera tillverkningen av foderjäst; ledamot av fodermedelskommittén 6 juli 1917; av lantbruksstyrelsen utsedd sakkunnig för revision av föreskrifter rörande analys av ost s. å. (bet. avg. 3 sept.). Ledamot av Bureau permanent de la federation internationale de laiterie sedan dess grundande och av dess Commission d'études (sekreterare i dess svenska nationalkommitté sedan dennas bildande 12 dec. 1904); Sveriges ombud vid samtliga hittills hållna internationella mejerikongresser; generalsekreterare vid femte internationella mejérikongressén i Stockholm 1911. LLA 1905; RVO 1911; erhöll vid tjuguförsta allmänna svenska lantbruksmötet i Örebro s. å. hederspris för mejerivetenskaplig verksamhet; innehar utländskt hederstecken och är ledamot av ett flertal in- och utländska sällskap.

Gift 10 okt. 1902 med Alice Alberta Björkman, f. 18 sept. 1881, dotter till grosshandlaren Karl Johan Albert Björkman.

Biografi

B: s arbeten under de åtta år, han förestod laboratoriet vid Separators försöksmejeri å Hamra gård, voro till en del ägnade åt bakteriologiska frågor, såsom mjölkens normala bakterieflora, som gjordes till föremål för undersökningar, varigenom dess beskaffenhet och beroende av vissa yttre omständigheter först utreddes, mjölksyrebakteriernas förekomst utom mjölken samt luftningens inflytande å mjölksyrejäsningen. Samtidigt fullföljde han även mjölkkemiska forskningar, berörande leukocyternas roll såsom bärare av vissa mjölkens enzym: peroxidas och katalas, fettbestämningsmetoder, fettkulornas söndersplittring vid kraftig bearbetning av mjölken och den praktiska betydelsen härav, påvisandet av vattentillsats till mjölk genom fryspunktsbestämning samt användbarheten av olika metoder för utrönande av smörförfalskning. Vid centralanstaltens bakteriologiska avdelning har han upptagit såväl mejeribakteriologiska som gödsel- och jordbakteriologiska frågor till behandling. Särskilt beaktansvärda äro hans arbeten om reduktasprovet samt om laktokockernas kaseinspjälkande förmåga och därav beroende inverkan på ostmognaden. På det jordbakteriologiska området har B. ägnat sig åt beredning av baljväxtbakterie-(nitragin-)kulturer, vilka han renodlar i steriliserad jord, samt ordnat tillhandahållandet för praktiskt bruk av detta viktiga medel att höja baljväxternas avkastning. Likaså har han ingående sysslat med de frågor, som stå i samband med salpeterbildningen i åkerjorden. B. är hittills den ende i Sverige, som i större utsträckning bearbetat dessa vetenskapsområden. Hans arbeten äro utmärkta av mycket god teknisk planläggning och omsorgsfullt utförande.

Författare

H. Juhlin Dannfelt.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om alkoholjäsning i mjölk (Nord. mejeri-tidn., Arg. 11, 1896, s. 124—125). — Några egendomliga mjölksjukdomar (ibid., s. 195).

— Fosfaterna i mjölken (ibid., s. 331). ¦— Mjölkens förruttnelse (ibid., s. 460— 461, 471—472). — Des taches jauhes sur du fromage de Port-du-Salut (La laiterie, 1897). — Några undersökningar rörande separatorslam (Nord. mejeri-tidn., Arg. 12, 1897, s. 495—496, 507; sep. även i engelsk ' övers. Sthm 1898. 12: o 18 s.). — De hvita blodkropparne i mjölken och den Storch'ska reaktionen på pasteuriserad mjölk (ibid., Årg. 14, 1899, s. 215). .— Gräddens fetthalt och smörutbytet (ibid., s. 463—464). — Kortfattad handbok i mejeri-bakteriologi. Sthm 1900. (8), 109 s. (Även i tysk uppl., Leipzig 1901, samt i ungersk och holländsk uppl.; särskilda artiklar ur handboken tidigare publ. i Nord. mejeri-tidn.,. Arg. 15, 1900, s. 235—236 o. 249 samt 353—355 o. 381).

— Om galaktas och dess betydelse för den praktiska mejerihandteringan (Nord. mejeri-tidn.,. Årg. 15, 1900, s. 359—360; föredrag). — Einige Ver-suche iiber die Bildung von Essigsäure in Milch durch Milchsäurebakterien ¦ Centralbl. f. Bakteriol., etc, Abt. 2, Bd 6, 1900, s. 417—420). — Oro mejeriaffallet och särskildt en jämförelse mellan separerad och handskummad skummjölk (Nord. mejeri-tidn., Årg. 16, 1901, s. 279, 291—292; föredrag).

— Beitrag zur Frage des Einflusses hoher Temperaturen auf Tuberkelbacillen in der Milch (Centralbl. f. Bakteriol., etc, Abt. 1, Bd 30, 1901, s. 429— 433; tills, med O. Stenström). — Sur la composition de la boue de centrifuge (Revue générale du lait, T. 1, 1902; sep. 3 s). — Undersökningar öfver mikroorganismerna i ladugårdsluften, i den nymjölkade mjölken och i kons jufver (Nord. mejeri-tidn., Årg. 17, 1902, s. 387—388, 403—404, 415—416).

— Om användbarheten af Wollnys refraktometriska fettbestämningsmetod vid skummjölk (ibid., Årg. 18, 1903, s. 71). — Sterilisering af mjölk medelst vätesuperoxid (ibid., s. 139—141). — Om en hittills ej förklarad orsak till dålig utskumning (ibid., s. 235—236). — Le filtre å lait de M. J. Ulander (Revue générale du lait, T. 2, 1903; sep. 4 s.). •— Öfver orsakerna till otillfredsställande renskumning (Nord. mejeri-tidn., Årg. 18, 1903, s. 403—404).

— Kunna extraktionsmetoderna gifva vilseledande resultat vid fettbestäm-ning i skummjölk? (ibid., s. 471—472). — La pasteurisation en Suéde. Rapport au 1: er congrés internat. de laiterie, Bruxelles 1903. — Om mekanisk sönder-delning af fettkulorna i mjölken och betydelsen härav vid fettbestämning i mjölk (Sv. kem. tidskr., Årg. 15, 1903, s. 175—181; i delvis ändrad form i LA Handl. o. tidskr., Arg. 43, 1904, s. 401—408). — Fettkulornas sönder-splittring i' mjölken (Nord. mejeri-tidn., Arg. 19, 1904, s. 331—332). — Tuberkelbacillernas motståndskraft mot upphettning i mjölk (LA Handl. o. tidskr., Årg. 43, 1904, s. 409—413). — Veterinär-bakteriologiska och mikrofotografiska studier. Reseberättelser af O. Stenström och Chr. Barthel. Sthm 1904. 76 s. (Meddel. fr. K. landtbruksstyrelsen, 1904, N:o 8; B: s berättelse: Mikrofotografiska studier, upptar s. 63—76; utdrag därur i Nord. mejeri-tidn., Årg. 19, 1904, s. 542—543.) — Weitere Beiträge zur Frage des Einflusses hoher Temperaturen auf Tuberkelbacillen in der Milch (Centralbl. f. Bakteriol., etc, Abt. 1, Bd 37, 1904, s. 459—463; tills, med O. Stenström). — Influence de 1'aération dans la fermentation lactique (Revue générale du lait, T. 3, 1904; sep. 12 s.). — Om pasteurisering (Nord. mejeri-tidn., Årg. 20, 1905, s. 261—262, 289—290; föredrag). — Bestämning af mjölkens fryspunkt såsom medel att påvisa vattentillsats (LA Handl. o. tidskr., Årg. 44, 1905, s. 316—322). — Bidrag till kännedomen om mjölksyrebakteriernas förekomst och utbredning utom mjölken (ibid., s. 403—421). — La traite mécanique au point de vue bactériologique. Rapport au 2: e congrés internat. de laiterie, Paris 1905. — Sur la valeur de la methode de Röse-Gottlieb pour le lait écrémé. Rapport au 2: e congrés internat. de laiterie, Paris. 1905. — Om smörförfalskning och moderna metoder för dess påvisande. Sthm 1906. 4:o 5 s. (Föredrag vid 4: e allm. sv. teknikermötet i Norrköping 1906.) — Kunna mjölksyrebakterierna utöfva en konserverande inverkan på ladugårdsskötseln? (Landtmannen, 1906, s. 69—73). — 'Mjölkhygien' (Nord. mejeri-tidn., Årg. 21, 1906, s. 85—86; ref. av föredrag).

— Om jufrets och mjölkens bakteriologiska förhållanden (LA Handl. o. tidskr., Årg. 45, 1906, s. 48—56; även i Nord. mejeri-tidn., Årg. 21, 1906, s. 179—180, 195—196). — Die Methoden zur Untersuchung von Milch und Molkereiprodukten. Leipzig 1907. 271 s. 2:e Aufl. Leipzig 1911. VIII, 309 s. 3:e Aufl. Berlin 1920. VIII, 296 s. (Även på engelska, London 1910.)

— Hvad veta vi för närvarande om komjölkens enzymer? (Sv. kem. tidskr., Årg. 19, 1907, s. 109—114; föredrag). — Smörkontrollstationerna i Holland (ibid., s. 127—131). — Mikroorganismernas betydelse för kväfvets cirkulation i naturen (LA Handl. o. tidskr., Arg. 46, 1907, s. 324—334). — Redukras-profvets användbarhet vid bedömande af mjölkens hygieniska beskaffenhet (ibid., s. 425—444; Meddel. n:o 2 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet). — Bestämning av vattenhalten i smör vid mejerierna. Sthm 1908. 7 s. (Flygblad n:o 2 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet; anon.) — Die Silberzahl-methode von Wijsman und Reijst (Zeitschr. f. Unters. d. Nahrungs- u. Genussmittel, Bd 15, 1908, s. 487 o. följ.). — Några af komjölkens enzymreaktioner och deras betydelse för den hygieniska mjölkkontrollen (Hygiasa, Bd 70, 1908, D. 1, s. 569—579). — Reduktasprofvet —• en enkel metod att i mejerierna bedöma mjölkens allmänna beskaffenhet ur hygienisk synpunkt. Sthm 1908. 3 s. (Flygblad n:o 7 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet.) — Om olika bedömning af mjölkens-allmänna beskaffenhet (Sv. mejeri-tidn., 1909, s. 10—11, 17—18, 26—27, 33—34). —¦ Hvilka praktiska resultat har mejerihandteringen under de senare åren kunnat tillgodogöra sig af den bakteriologiska forskningen på detta område? (LA Handl. o. tidskr., Arg. 48, 1909, s. 100—110). — Jordbakteriologiska undersökningar. 1 (ibid., s. 228—256, 1 pl.; Meddel. n:o 11 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet). — Influence de l'ali-mentation des vaches au point de vue des qualités bactériologiques du lait et des produits laitiers. Rapport au 4:e congrés internat. de laiterie, Budapest 1909. — Fjärde internationella mejerikongressen i Budapest (LA Handl. o. tidskr., Arg. 48, 1909, s. 351—355). — Obligat anaeroba bakterier i mjölk och mejeriprodukter. 1. Obligat anaeroba bakterier i mjölk (LA Handl. o. tidskr., Årg. 49, 1910, s. 15—66, 2 pl.; även sep. såsom Meddel. n:o 20 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1909. 54 s., 2 pl.). — Die Reduktaseprobe (Milch-zeitung, 1910, N:o 3). — Lait. Proposition å la commission Internationale d'unification des méthodes d'ana-lyse des denrées alimentaires (Bulletin n:o 4 de la commission, 1910, s. 35— 39). — Mjölkhygieniska undersökningsmetoder (Klason-festskrift, Sthm 1910, s. 525—546). — Nyare undersökningsmetoder för påvisande af inblandning af främmande fettarter, särskildt af växtfett, i smör (Sv. kem. tidskr., Årg. 22, 1910, s. 106—110). — Tvenne fall af slemmig mjölk (LA Handl. o. tidskr., Årg. 49, 1910, s. 516—519). —¦ Reduktasprofvet jämfördt med andra mjölk-hygieniska undersökningsmetoder (LA Handl. o. tidskr., Årg. 50, 1911, s. 97—-131; även sep. såsom Meddel. n:o 35 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1910. 39 s.). — Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Bakteriologiska laboratoriet. Vägledning för besökande vid laboratoriets' utställning under 21 allm. svenska landtbruksmötet i Örebro 1911. Sthm 1911. 8 s. — Försök rörande tuberkelbacillernas motståndskraft mot upphettning i vassle (LA Handl. o. tidskr., Årg. 50, 1911, s. 652—672; även sep. såsom Meddel. n:o 49 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1911. 23 s.; tills, med O. Stenström). — En biologisk metod för konservering af stallgödsel (LA Handl. o. tidskr., Årg. 51, 1912, s. 206—-212; även sep. såsom Meddel. n:o 57 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1912. 18 s.; tills, med S. Rhodin).

— Pasteuriseringens inflytande, på mjölken (Nord. mejeri-tidn., Årg. 27, 1912, s. 147—-148; föredrag). — Studier öfver långstafformiga mjölksyrebakterier. (Laktobaciller.) (LA Handl. o. tidskr., Arg. 51, 1912, s. 559—584, 2 pl.; även sep. såsom' Meddel. n: o "68 'fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1912. 27, (1) s., 2 pl.) — Om internationella mjölkbedöm-ningsmetoder (LA Handl. o. tidskr., Årg. 51, 1912, s. 596—610;' tills, med Orla-Jensen). — Renmjölk och renost (Skand. veter.-tidskr., Årg. 3, 1913, s. 101—107; även på tyska i Zeitschr. f. Unters. d. Nahrungs- u. Genussmittel, Bd 26, 1913; tills, med A. M. Bergman). — Metoder för undersökning af smör i afseende på inblandning af främmande fettarter, särskildt kokosfett (LA Handl. o. tidskr., Årg. 52, 1913, s. 534—568; även sep. såsom Meddel. n:o 84 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1913. 37 s.; tills, med Kl. Sondén). — Organiska ämnens inverkan på nitrifikätionen och denitrifikationen i åkerjord (LA Handl. o. tidskr., Årg. 52, 1913, s. 599— 632; även sep. såsom Meddel. n: o 83 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1913. 36 s.). — Jordbakteriologiens betydelse för jordbruket (Sv. kem. tidskr., Arg. 26, 1914, s. 20—28, 58—60). — Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Bakteriologiska avdelningen. Vägledning för besökande vid avdelningens utställning å Baltiska utställningen i Malmö 1914. Sthm 1914. 8 s. (Även utg. på tyska.) — Kulturer av baljväxtbakterier till svenska jordbrukare. Sthm 1914. 4 s. (Flygblad n:o 41 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet.) — Försök med kulturer av baljväxtbakterier för blå lupin och blå lucern (LA Handl. o. tidskr., Årg. 53, 1914, s. 251—280, 2 pl.; även sep. såsom Meddel. n:o 95 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1914. 32 s., 2 pl.; tills, med S. Rhodin.) — Le röle de Streptococcus lacticus dans la maturation des fromages. Rapport au 6: e congres internat. de laiterie, Bern 1914. — Den kaseinspaltande förmågan hos mjölksyrebakterier tillhörande gruppen Streptococcus lactis (LA Handl. o. tidskr., Årg. 53, 1914, s. 393— 405, 1 pl.; även sep. såsom Meddel. n:o 97 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1914. 15 s., 1 pl.). — Om vatten- och fettbe-stämning i ost (LA Handl. o. tidskr., Årg. 53, 1914, s. 422—434; även sep. såsom Meddel. n:o 99 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1914. 15 s.). — Eine Abänderung des Eichloff'schen Kölbchens fiir Bestimmung des Fettes im Käse (Milchwirtsch. Zentralbl., Jahrg. 43, 1914, s. 529—530). — Mikroorganismemas betydelse för växternas näringsupp-tagahde (Pop. naturvet. revy, Årg. 5, 1915, s. 73—83). — Nyare undersökningar rörande baljväxtbakterier (LA Handl. o. tidskr., Årg. 54, 1915, s. 345—354). — Långtidspasteurisering av mjölk (LA Handl. o. tidskr., Arg. 54, 1915, s. 610—648; även sep. såsom Meddel. n:o 117 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1915. 41 s.). — Långtidspasteuri-seringens inverkan på tuberkelbacillerna i mjölk (LA Handl. o. tidskr., Årg. 54, 1915, s. 649—661; även sep. såsom Meddel. n:o 118 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1915. 15 s.; tills, med O. Stenström). — Mikroorganismerna i lantbrukets och industriens tjänst. Populär framställning. Sthm 1916. VIII, 281 s. — Om orsaken till avfärgningen av metylenblått vid reduktasprovet. Förelöp. meddel. (Skand. veter.-tidskr., Årg. 6, 1916, s. 155—157). — Fortsatta undersökningar rörande reduktasprovet samt jämförelse med några andra nyare mjölkhygieniska undersökningsmetoder (LA Handl. o. tidskr., Årg. 56, 1917, s. 85—114; även sep. såsom Meddel. n:o 141 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1917. 32 s.). — Die Geisseln der Bacterium radicicola (Zeitschr. f. Gährungsphysiol., Bd 6, 1917, s. 13 o. följ.). — Bidrag till frågan om stallgödselkvävets hitri-fikation i åkerjorden. 1—2 (LA Handl. o. tidskr., Årg. 56, 1917, s. 402— 412; 57, 1918, s. 353—367; även sep. såsom Meddel. n:o 150 & 172 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1917—18. 13, 17 s.; 2 tills, med N. Bengtsson). — Om äggvitebildningen i djurorganismen (Sv. kem. tidskr., Årg. 30, 1918, s. 15—21, 33—35). — Kulturer av jäsningsorganismer i steriliserad jord (Kungl. tekniska högskolan. Skrifter utg. med anledn. av inflyttningen i de år 1917 färdiga nybyggnaderna, Sthm 1918, s. 157— 169, 1 pl.; även på tyska i Centrälbl. f. Bakteriol., etc, Abt. 2, Bd 48, 1918). — Mikroorganismerna — jordbrukets oumbärliga hjälpare (Svenskt land, Årg. 2, 1918, s. 219—221). — Fortsatta försök rörande den kaseinspjälkande förmågan hos till gruppen Streptococcus lactis hörande mjölksyrebakterier (LA Handl. o. tidskr., Årg. 57, 1918, s. 331—352; även sep. såsom Meddel. n:o 171 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1918. 24 s.; tills, med E. Sandberg). — Cultures de bac-téries sur terre stérilisée. Sthm 1919. 13 s. (Meddel. fr. VA Nobelinstitut, Bd 5, N:o 20.) — Försök med D:r A. Kiihns U-kulturer (LA Handl. o. tidskr., Årg. 58, 1919, s. 85—95; även sep. såsom Meddel. n:o 184 fr. Centralanst. f. försöksväs. på jordbruksområdet. Sthm 1919. 13 s.). — Nekrologer i LA Handl. o. tidskr. (E. C. Hansen, 1909; C. G. P. de Laval, 1913, M. V. S. Storch, 1918) samt smärre meddel. och referat i Sv. kem. tidskr. (1898), Sv. veter.-tidskr. (1905), LA Handl. o. tidskr. (1910 o. följ.) m. fl.; många av B: s uppsatser äro även publ. på franskaj i Revue générale du lait (1901—12) samt i Centrälbl. f. Bakterioloeie.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J G Christian Barthel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19081, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Juhlin Dannfelt.), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19081
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J G Christian Barthel, urn:sbl:19081, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Juhlin Dannfelt.), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se