Meriter

Bassi, Giovanna Margareta, f. 13 juni 1765 i Paris av italienska föräldrar, d 16 juni 1834 på Högtorps sätesgård i Salems socken. Elev av den berömde d'Auberval i Paris. Premiärdansös 1783–94 vid K. teatern i Stockholm, där hon efterträdde madame Dutillet, som 1783 drog sig tillbaka.

Gift 1794 med possessionaten Per Henrik Schön, f. 6 maj 1765, d 13 dec. 1821.

Biografi

G. B. var enligt Johan Henrik Kellgrens omdöme obestridligen den fullkomligaste dansös, som svenska teatern dittills haft. »Hon var skön, ehuru starkt brunett», skriver Malla Montgomery. »De regelbundna, vackra dragen, hennes ädla fysionomi, hennes svartlockiga hår och hennes alldeles utmärkta växt, lika smidig och ledig som stolt och fullkomlig, gjorde henne till en av de vackraste kvinnor. Härtill förenade hon ovanligt behag med mycken nobless i hela sitt sätt att vara. Länge hade hon varit baron Munck tillgiven och hade en dotter mamsell Jeanette, nu sju år gammal, som hade särdeles mycket tycke av den unge kungen Gustav Adolf.» I anslutning till sistnämnda notis har det antagits, att denna G. B: s dotter varit förebild till Tintomara i K. J. L. Almquists »Drottningens juvelsmycke». — G. B. dansade bl. a. i operorna »Andromaque», »Armide» och »Frigga» samt i »Gustaf Adolf och Ebba Brahe» såsom Pallas i tredje aktens balett och utförde titelrollen i »La rosiére de Salenci», pantomimbalett i tre akter. Sista gången, hon uppträdde på scenen, var i »De två savoyarderne» 23 juni 1794.

Författare

N. Personne.

Källor och litteratur

Källor: Salems husförhörs-bok; 1780-talets teateralmanac-kor; samtida teaterpjästryck; F. A. Dahlgren, Anteckningar ont Stockholms theatrar (1866); Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer, utg. af Malla Grandin-son, 1 (1908); O. Holmberg, En Almqvistfigur i verkligheten (Sv. dagbladet 28 mars 1919); H. Olsson, C. J. L. Almquist, Drottningens juvelsmycke (Samlaren, 1919); N. Personne, Sv. teatern från Gustaf III: s död till Karl XIV Johans ankomst till Sverige 1792—1810 (1914).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Giovanna M Bassi, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19084, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7103:N. Personne].), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19084
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Giovanna M Bassi, urn:sbl:19084, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7103:N. Personne].), hämtad 2024-04-25.