K Valfrid Spångberg

Född:1871-10-12 – Kattnäs församling, Södermanlands län
Död:1946-05-09 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Tidningsredaktör, Journalist


Band 33 (2007-2011), sida 85.

Meriter

Spångberg, Karl Valfrid, f 12 okt 1871 i Kattnäs, Söd, d 9 maj 1946 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: hemmansägaren och kyrkvärden Karl Gustaf S o Lovisa Charlotta Andersdtr. Mogenhetsex vid H a l i Nyköping 19 maj 91, inskr vid UU 10 sept 91, medarb i Östergötlands dagbl 93-94, redaktionssekr vid Småland 94-95, korrespondent för sv o ud tidn:ar från 95, anställd vid Aftonbladet (AB) 96-05, med-stiftare av Sv journalistfören 01, ordf i sthlmskretsen 02-08, led av centralstyr 02-08, ordf där 06-08, allt i Sv journalistfören, led av styr för Sv publicisternas pensionskassa 02-09 o 17-33, sekr 02-07, vice ordf där 23-33, anställd vid S-T 05-06, red av Sv folket 06-09, av Afton-Tidningen 09-12, medarb där 12-20, v ordf i PK 22-23. - Iqml 44.

G 2 nov 1899 i Sthlm, Ad Fredr, m skådespelerskan Jenny Kristina Vilhelmina (Ina) Bock, fil sept 1876 där, Jak o Joh, d 9 april 1958 där, Gust Vasa, dtr till konst-förvanten Johan Ludvig B o Johanna (Jenny) Vilhelmina Jansson.

Biografi

Valfrid S växte upp i ett sörmländskt bondehem och genomgick läroverket i Nyköping, där han genom påverkan från besökande agitatorer och prenumeration på Socialdemokraten och Arbetet orienterade sig i socialistisk riktning. Han lämnade redan under gymnasietiden bidrag till förstnämnda tidning och till ortspressen. Under hans enda studieår i Uppsala satte umgänget med kretsen kring studentföreningen Verdandi, särskilt Hjalmar Ohr-vall, djupare spår än studierna. Ungdomsårens socialism övergick till en radikal liberalism som inte uteslöt politisk samverkan med socialdemokraterna.

Från början inställd på journalistbanan sände S korrespondenser från Uppsala till liberala huvudstadstidningar, framför allt DN. På grund av en lindrig tuberkulos hade han därefter under några år endast korta anställningar i landsortspressen. Tiden som redaktionssekreterare under den stridbare liberalen Otto v Zweigbergk i tidningen Småland fick dock betydelse för S:s framtida verksamhet i yrket. Han debuterade samtidigt som tidningsutgivare med ett nyhets- och annonsblad för trädgårdsodlare. Det gav ett överskott som finansierade en lång resa till sanatorier i Schweiz och till Italien, vilken gjorde honom fri från sjukdomen.

Vid hemkomsten anställdes S i AB med uppgift att sköta grannlandsavdelningen och riksdagsreferatet - det senare en viktig uppgift. Under sina år där kom han småningom i politisk motsatsställning till den alltmer högerorienterade huvudredaktören Harald Sohlman (bd 32, s 625). Han fick dock uppdraget att på plats bevaka Ungerns 1000-årsjubileum 1896. Under en tid som korrespondent i Hfors gjorde S en uppmärksammad intervju med generalguvernören Bobrikoff och skrev en artikelserie om förryskningssträvandena i Finland. Materialet gavs ut som bok i Sverige och smugglades sedan med falskt omslag in i grannlandet. S kompenserade sig annars med korrespondenser i radikal anda till olika tidningar, även finländska och norska, samt med politiskt skriftställarskap där han specialiserade sig på korta personporträtt av samtida politiker. Dessa gavs sedan ut i samlingsvolymer. Såväl i dem som i några politiska skrifter förordade han allmän rösträtt samt granskade kritiskt riksdagshögerns verksamhet. Uppdraget att författa en Verdandiskrift om den liberale portalgestalten S A Hedin (bd 18) ledde till samarbete med denne om utgivningen av hans tal och skrifter.

Ett mått på S:s rykte som radikal är att han både 1900 och 1908 erbjöds att bli redaktör för Arbetet i Malmö. Särskilt under det politiskt heta året 1905 deltog han livligt i debatten med inlägg i såväl artikel- som bokform, riktade mot hö- gerns program i unions- och rösträttsfrågorna. Då det genom ett postalt misstag avslöjades att S via sina kontakter i landsortspressen ville åstadkomma påtryckningar på riksdagsledamöter i unionsfrågan - enligt motståndarna var målet "en förfalskad folkmening" - blev han avskedad. Han fann dock omgående plats som politisk skribent i den liberala S-T. S var en tid också aktiv i Frisinnade landsföreningen och medverkade exempelvis med flera broschyrer i dess Meddelanden och i valhandboken 1914 med en artikel om högerns politik. Han strävade dock aldrig efter någon politisk position. S var däremot aktiv i försöken att höja journalistyrkets status; han deltog i Sv journalistföreningens bildande, verkade som dess ordförande och var 1908-09 också redaktör för dess tidning Journalisten. Vidare var han under en period PK:s vice ordförande.

Inom Verdandi och andra samstämmiga kretsar hade man sedan länge umgåtts med planer på en radikalliberal dagstidning med riksomfattande spridning. Alltsedan 1901 var S engagerad i flera misslyckade projekt. Kontroverserna med AB:s ledning befäste honom i tanken att den enda säkra plattformen för hans politiska ambidoner var en egen tidning. När David Bergström (bd 3) 1905 lämnade redaktör-skåpet för den med AB associerade Dagen, var ett av skälen att han och S tagit tidningsplanen om hand. Men trots att det inledningsvis såg ljust ut skar sig samarbetet. När S-T:s ledning sedan ogillade S:s försök att radikalisera tidningens traditionellt försiktiga politiska hållning beslöt han och hans vidtalade finansiärer och meningsfränder att på egen hand driva planen vidare. Men i och med den första Staaffska regeringens avgång efter misslyckandet i rösträttsfrågan i maj 1906 hade tillfället gått dem förbi. S beslöt då att satsa på en halweckotidning, Svenska folket, som i nov 1906 började utkomma i Sthlm men av besparingsskäl efter sju månader måste flyttas till Linköping.

Storstrejken 1909 orsakade slitningar inom det liberala partiet beroende på att synen på arbetsmarknadens parter skiftade mellan grupperingarna. Det blev på nytt läge för en radikalliberal tidning som kunde arbeta för samverkan mellan vänsterpartierna. Med stöd av det bl a i strejken hårt ansatta och ännu i hög grad liberalt orienterade typografförbundet lyckades S den här gången fullfölja planen. Svenska folket transformerades till den dagliga Afton-Tidningen som började utkomma i Sthlm i dec 1909 med S som huvudredaktör. Men trots att bladet fick draghjälp av en rad lysande medarbetare bar det sig aldrig ekonomiskt. Den liberala partiledningen såg med ovilja på att den radikala flygeln fått ett eget organ som proklamerade sig som fritt forum. Andra läsare stöttes bort av den i tidningen publicerade och av Strindberg initierade strid som bär hans namn samt av den för tiden utmanande, av anglosaxiska förebilder influerade, rubriksättningen; S hade Manchester Guardian som förebild.

I stället för att driva den politik tidningen grundats för att befrämja fick S ägna sig åt företagets ekonomiska bekymmer. 1912 måste han ge upp och överlämna ledningen till nya ägare men fortsatte som politisk medarbetare ända fram till tidningens nedläggning åtta år senare. Det var han som under första världskriget stod för bladets ententevänliga hållning. Efter att som innehavare av ett journalistiskt statsstipendium 1915 ha rest i Tyskland och Frankrike angrep S i en anonym skrift den tyskorienterade aktivism som hade stöd i kretsarna kring Gustav V. En av hans efterträdare som chefredaktör - den blivande statsministern C G Ekman (bd 13) - gav honom i efterhand högt betyg för hans opartiska och vederhäftiga prövning även av meningsmotståndares argument.

Efter tiden på Afton-Tidningen hade S ingen fast anställning och återupptog verksamheten som fri skriftställare. Han försörjde sig på författarskap och korrespondensartiklar. De sistnämnda, "Politiska brev", prenumererades av såväl liberala som socialdemokratiska landsortstidningar, varav flera använde dem som ledare. Enligt S:s egen beräkning nådde han som mest 200 000 tidningsläsare, ett antal som ingen tidning via sin upplaga på den tiden kunde överträffa. Han har med viss rätt betecknats som en "enmans opinionsfabrik". S omtalas också med välvilja i memoarer av ledande företrädare för arbetarrörelsen och med erkänsla av sina liberala meningsfränder. Under andra världskriget hörde han till dem som i kretsen kring tidningen Trots Allt! agerade i antinazistisk anda. Han verkade också för införandet av etiska regler inom journalistiken.

S:s omfattande politiska författarskap upptar vid sidan av bl a ännu en biografi över S A Hedin också dylika om Karl Staaff, Harald Wieselgren och Hjalmar Ohrvall. Han publicerade flera nya samlingar av porträttskisser av sv och utländska politiker samt två delvis överlappande memoarböcker.

Författare

Jarl Torbacke



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s efterlämnade saml (brev, memoarutkast m m) i KB. - Brev från S i GUB (bl a till G Steffen, F Ström o H Hedlund), KB (bl a Ull Lotten v Bahr, A Ruhe o A Strindberg), LUB, RA (bl a till P Rösiö), UUB (bl a till Axel Johansson o många till D Bergström o H A Öhr-wall) samt i Bonniers arkiv, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Europas kineser. Sthlm: Folkupplysningsföretagets förl, 1897. 12 s. (Svenska folkets åreskrifter, 12). - Statskuppen i Finland 1899. Några anteckningar. Med flere porträtt [Omsl: Med 36 porträtt och afbildning av Alexanderstoden i Helsingfors]. Sthlm: Bonnier, 1899. 216, [1] s, fotogr. ([Omsl:] Ur det moderna samhällslifvet, 19). [Baserad på artiklar tryckta i Aftonbladet våren 1899.] 2. tillökade uppl: Sthlm: Bonnier, 1899. 230 s, fotogr. [Finns även som variant med extra titelblad med falsk titel: Ur dagboken. Några anteckningar från en resa till Orienten af C. V. S. Denna variant har endast den falska titeln på omsl. Enligt KB:s katalog har denna version med falsk titel tryckts för att undgå censuren i Finland.] Övers: Valuokaappaus Suomessa vuonna 1899. Muutamia muistiinpanoja. Useilla kuvilla varu-stettu. Suomennos. [Omsl:] Lehtiäjatkuvasta rikosro-maanista. Tukholmassa: Tekijän kustannuksella, 1899. 243 s, fotogr. - Författningsstriden i Finland. Sthlm: Bonnier, 1900. 27 s. (Studentföreningen Ver-danclis småskrifter, 93). - Adolf Hedin. Väktaren och förgångsmannen. En politisk studie. Sthlm: Bonnier, 1901. 100, [2] s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 100). 2., omarb uppl: Sthlm: Bonnier, 1912. 114, [2] s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 100). - Politiska fysionomier. Tecknade för valmännen. Sthlm: Ljus, 1902. [4], 248 s. Fyra avsnitt ur boken även anon utg som särtr: Politiska fysionomier. Stockholmsbänkens grannskap. Sthlm 1902. 8 s; Politiska fysionomier. Smålänningarna. Sthlm 1902. 24 s; Politiska fysionomier. Skåningarna. Sthlm 1902. 32 s; Politiska fysionomier. Sörmlänningarna. Sthlm 1902. 16 s.-Städerna vid skiljevägen. [Rubr.] Sthlm 1902. 4 s. (Frisinnade landsföreningens meddelanden, 8). [Anon.] - Demokratins konsolidering. Vänstern och arbetarrörelsen. Föredrag i Frisinnade klubben i Stockholm den 15 oktober 1903. Sthlm: Bonnier, 1903. 28 s. ([Omsl:] Ur det moderna samhällslivet, 25). - Annexet. Sthlm: Ljus, 1905. 72 s. [Om Första-kammar-annexet i AK.] - E. G. Boström ull Östanå. Sthlm: Ljus, 1905. 69, [1] s. ([Omsl:] Svenska stridsskrifter, 7). - Första kammarens nykterhetspolitik och andra-kammar-valen. Ur: "Första-kammar-gärningar". Med ett tillägg af författaren. Sthlm 1905 (O Eklunds boktr). 14 s. [Omtr av kap Nykterhet med måtta ur Förstakammargärningar s 158-166, med tillägget Hur nykterhetsfrågan löstes 1905, s 12-14.] - Första kammarens rösträttspolitik och andra-kammar-valen. Ur "Första-kammar-gärningar". Sthlm: Ljus, 1905. 20 s. ([Omsl:] Svenska stridsskrifter, 10). [Omtr av kap Första kammarens nutida stridslinjer. II, Rösträttspolitik ur Förstakammargärningar s 213-234.] -Första kammarens skattepolitik och andra-kammar-valen. Hvad småbönderna ha att vänta. Ur "Första-kammar-gärningar". Sthlm: Ljus, 1905. 16 s. ([Omsl:] Svenska stridsskrifter, 9). [Omtr av kap En liten skattereform ur Förstakammargärningar s 74-92.] -Förstakammargärningar. 1867-1904. Sthlm: Ljus, 1905. [4], 234 s. - Försvarsnit eller militarism? En riktpunkt vid andra-kammar-valen. Ur "Första-kammar-gärningar". Sthlm: Ljus, 1905. 14 s. ([Omsl:] Svenska stridsskrifter, 8). [Omtr av kap Försvarsnit eller militarism? ur Förstakammargärningar s 181-194.] -Hvad Liberala samlingspartiet uträttat. [Rubr.] Sthlm 1905 (Aftonbladets tr). 4 s. (Frisinnade landsföreningens meddelanden, 27 = 1905:8). [Anon.] - De "moderata reformvännernas" reformarbete. [Rubr.] Sdilm 1905 (Aftonbladets tr). 4 s. (Frisinnade landsförening- ens meddelanden, 28 = 1905:9). [Anon.] - Första kammaren i Sverige och andra länder. Sthlm: Bonnier, 1906. 74 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 142). - Vänster och höger vid 1909 års riksdag. [Rubr.] Sthlm 1909 (O Eklund). 7 s. (Frisinnade landsföreningens meddelanden, 76 = 1909:6). [Anon.] - Angreppet på utrikesministern. Sthlm [1913] (O Eklund). Fol. [1] bl. [Anon.] - Krigslagstiftningens ci-vilisering. Sthlm [1913] (O Eklund). Fol. [1] bl. [Anon.] - Hur kriget verkat. Intryck från en resa i Tyskland, Schweiz och Frankrike hösten 1915. Sthlm: B. Wahlström, 1915. 95, [1] s. - Sveriges neutralitetspolitik. I världskrigets belysning. Sthlm: B. Wahlström, 1916.149, [1] s. [Anon. 2. uppl s å.] - Stora män och mindre. [1. samlingen. Med 22 porträtt.] Sdilm: Lundberg & Olzon, 1917. 235, [2] s, fotogr; 2. samlingen. Med 34 porträtt. Sthlm: Svenska Förlaget, 1921. 256 s, fotogr; 3. samlingen. Med 42 porträtt. Sthlm: Åhlén & Åkerlund, 1924. 237 s, fotogr. - Adolf Hedin i liv och gärning. Upps o Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1925. 290 s, fotogr. - Liberalismen i svensk politik. Sthlm: Bonnier, 1927. I—II. (97 + 122 s, fotogr). (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 310-311). - Karl Staaff. Sthlm: Bonnier, 1928. I—II. (119 + 108 s, fotogr). (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 318-319). - Hjalmar Öhrvall. Sthlm: Bonnier, 1929. 131 s, fotogr. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 333). - Duktigt folk. Sthlm: AJohnson, 1930. 244 s. [67 biografier, majoriteten behandlar svenskar.] - När tiden byter skinn. Sthlm: Bonnier, 1932. 229, [2] s. [Personliga hågkomster.] - Från Arvid Posse till Per Albin Hansson. Svenska statsministrar, riksdagsmän och publicister. Sthlm: O. Eklund, 1936. 383 s, fotogr. 2. uppl: Sthlm: O. Eklund, 1937. 384 s, fotogr. - Banbrytare, hövdingar, tyranner. Sthlm: O. Eklund, 1939. 355 s, fotogr. - Mina femti journalistår. Sthlm: O.Eklund, 1941. 283 s, fotogr.

Tryckta arbeten (bidrag): Den industriella konstitu-tionalismen (Social tidskrift, årg 3, 1903, s 266-270). - Sveriges politiske Partier (Det ny Aarhundrede. Aarg 1, 1903/1904, 2. Bind, Khvn 1904, s 212-227, fotogr). - Sågverksindustrialismen i Norrland. Några anteckningar ur Norrlandskommitténs betänkande (OoB, årg 14, 1905, s 37-43, fotogr). - Brev fra Sverige. Den svenske Gennembrudsregering (Det ny Aarhundrede, Aarg 3, 1905/1906, Bind 1, Khvn 1906, s 440-444). - Brev fra Sverrig (ibid, Bind 2, Khvn 1906, s 51-55). Regeringsskiftet i Sverige (ibid, s 305-307). - Sociala lifsverk. Borgmästaren Carl Lindhagen (Social tidskrift, 6, 1906, s 268-271). - Reformering av pressen (Carl Lindhagen tillägnas denna bok som en hyllning på sextio-årsdagen 17/12 1920, Sthlm: SvAn-delsförl, 1920, s 177-181). - Alfred Petersson i Påboda (Nordens årsbok, 1921, s 213-216). [Dödsruna.] - Knut Wicksell. Till hans sjuttioårsdag den 10 december. För Tiden av V S (Tiden, årg 13, 1921, s [327]-333). - En karaktärsstudie (Carl Ekman tillägnas denna bok som en hyllning på femtio-årsdagen 5/10 1922, [Utg: C Schelin m fl], Sthlm: National-templarordens förl, 1922, s 43-46). - Publicistklubben 1874-1924 (Publicistklubben, Sthlm: PK:s förl, 1924, s [37J-282, ill, fotogr). - Knut Wicksell och Ver-dandi (Verdandi genom femtio år. Ur den svenska radikalismens historia, [Red: A Björnberg], Sthlm: Ge-ber, 1932, s [208]-219). - Adolf Hedin, en demokrat före demokratin (Studiekamraten, årg 16, 1934, s 127-131). - Adolf Hedin (Meddelanden från PK, nr 10, 1935, s 38-47, fotogr). - Harald Wieselgren. Några minnesord på 100-årsdagen den 2 november 1935 (ibid, nr 12, 1936, s 42-56, ill, fotogr). Omtr: Harald Wieselgren, 1835 2/11 1935. Några minnesord på 100-årsdagen. [Sthlm]: PK, [1936], 15, [1] s, fotogr.-P. K. förr och nu, glimtar ur klubbens liv. Kåserande anföranden vid Publicistklubbens sammanträde den 28 februari 1942 . . . (ibid, nr 33. PK:s årsbok, 1943, s 41-62; tills med E Pallin m fl). - Tidningar i krig och fred (ibid, 1945, nr 3. PK:s årsbok 1945, s 39-48). -Carl Lindhagens livsgärning (Studiekamraten, årg 28, 1946, s 80-84). - Signerade bidrag (i vissa fall under sign V-d S.) bl a i Aftonbladet 1896-1900 (därav 14 artiklar mars-juni 99 om förhållandena i Finland), Arbetet 1896-97, 1902, 05, 07, SvD 1899, 1935, Socialdemokraten 1902-06, UNT 1902, 04-06, 34.

Utgivit: A Hedin, Tal och skrifter. Sthlm: Bonnier, 1904-1915. [I]—II. ([7], 639 + [8], 612 s). - Nya äktenskapslagen. Med förklaringar enligt lagberedningen. Sthlm: B. Wahlström, 1915.63, [1] s. [2. uppl 1916. V S:s förord, s. [3]-[5]. Förklaringar enligt lagberedningen, s 49-63 (referat av lagberedningens kommentarer till lagen, bör kunna tillskrivas V S).]

Redigerat: Trädgårdstidningen, Nyhets- och annonsblad för Sveriges [2-: Skandinaviens och Finlands] trädgårdsodlare, 1894/95-1896, årg 3-4. Jönköping 1894-96, Sthlm 1897-98. [Även ansvarig utg. Red t o m 1898, nr 15, ansvarig utg tom 1898, nr 34. Fackred fr o m 1898, nr 16: A Holzhausen.]; Svenska folket, nov 1906-dec 1909; Journalisten, Svenska journalistföreningens fackorgan, 1908-1909; Afton-Tidningen, dec 1909-nov 1912.

Källor och litteratur

Källor o litt: Aftonbladet: en sv hist, ed G Fredriksson (1980); GBilling, Anteckn:ar från riksdagar o kyrkomöten 1893-1906, ed C Hallendorff (1928); K O Bonnier, Bonniers, 4 (1931); L Drangel, Den kämpande demokratin: en studie i antinazistisk opini-onsrörelse 1934-1945 (1976); E Eriksson (Erix), Mellan två epoker (1951); G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); G Herr-ström, 1927 års skolreform (1966); B Hultén, Kulturtidskrifter på 30-talet (1977); Z Höglund, Minnen i fackelsken, 1 (1951); G Ingmar, Monopol på nyheter (1973); HJohnsson, Äldre herre med cigarr (1954); L Kihlberg, DN o demokratins genombrott, 1 (1960); dens, Karl Staaff, 1 (1962); J Lindgren, Per Albin Hansson i sv demokrati, 1 (1950); C Lindhagen, Memoarer, 3 (1939); I Ljungquist, Ur DN:s hist, 1-3 (1952-54); G Lundström, När tidningarna blev moderna: om sv journalistik 1898-1969 (2004); B Meidal, Från profet till folktribun: Strindberg o Strindbergsfejden 1910-12 (1982); T Nerman, Hjalmar Branting, kulturpublicisten (1958); E Palmstier- na, Ettbrytn:skede (1951); P&s porträttmatr 1936, ed W v Sydow (1935); H-K Rönblom, Frisinnade landsfö-ren 1902-1927 (1929); F Ström, I stormig tid (1942); G Sundell, Ord o öden i ett tidn:hus: ur S-T:s hist 1889-1959 (1959); I Sundvik, 100 år för ordets frihet (1974); J Torbacke, Ellen Key o Afton-Tidn (Hist studier tillägn Folke Lindberg, 1963); dens, Journalistik på osäkra villkor (1966); dens, Det betvingade ordet (1976); E Vedung, Unionsdebatten 1905 (1971); Vi som var med! . , . 23 journalistveteraner berättar (1976); J Widén, Dagboksanteckn:ar 1901-1913 (SkSH 10, 1984).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Valfrid Spångberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20019, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Torbacke), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20019
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Valfrid Spångberg, urn:sbl:20019, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Torbacke), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se