N S (Sam) Stadener (Svensson)

Född:1872-03-30 – Asarums församling, Blekinge län
Död:1937-08-06 – Malmö stad, Skåne län (enl db för Växjö landsförsamling)

Präst, Kommunalpolitiker, Biskop, Folkskollärare, Ecklesiastikminister


Band 33 (2007-2011), sida 115.

Meriter

Stadener (före trol 1899 Svensson), Nils Samuel (Sam), f 30 mars 1872 i Asarum, Blek, d 6 aug 1937 i Malmö (enl db för Växjö landsförs). Föräldrar: folkskolläraren Nils Svensson o Anna Cajsa Lidh. Mogenhetsex vid H a l i Lund 8 juni 89, inskr vid LU 27 aug 89, teol fil ex 8 nov 90, teor teol ex 31 jan 93, prakt teol ex 14 dec 93, TK 3 sept 98, allt vid LU, v ordf i LU:s studentkår vt-ht 98, folkskollärareex vid Lunds folkskolläraresem 4 juni 94, folkskoleinspektör i Helsingborg 21 sept 98 (tilltr 1 jan 99)-01, i Torna, Bara o Harjagers kontrakt, Skåne, 05-10, prästv 11 jan 00, tf pastor vid sv förs i Paris o tf sjömanspräst i Calais, Dunkerque och Bou-logne 1 aug 01, ord pastor 16 dec 01-05, ord sjömanspräst 31 dec 01-05, kyrkoadjunkt i S:t Pauli förs, Malmö, 1 maj 05-09, reg:pastor vid Kronprinsens husarreg 12 april (tilltr 1 maj) 07-09, led avstadsfullm i Malmö 07-09, kh i Ystads stadsförs 3 nov (tilltr 1 dec) 09-24, tillika i Öja annexförs 09-1 maj 19, led av stadsfullm i Ystad 11-14, av FK 12-17 (v ordf i FK:s första tillf utsk 12-13, led av KU 14A-17), led av domkapitelskomm nov 14-dec 18, av evangeliebokskommitterade jan 19-okt 20, av evangeliebokskomm dec 20-dec 22, kh i S:t Peters klosters o Norra Nöbbelövs förs:ar, Skåne, 21 juli 23 (tilltr 1 maj 24) -30 okt 28, vald led av kyrkomötet 25-26, led av kyrkohandboksrevisionen nov 25-aug 26, av centralstyr för Allm sv prästfören (ASP) 25, v ordf 26-28, ordf där 28-30 o 33-37, led av stadsfullm i Lund 27, biskop i Strängnäs stift 7 okt 27 (tilltr 1 nov 28), i Växjö stift från 2 dec 32 (tilltr 1 mars 33), ordf i Sv landskomm av Lutherska världskonventet från 29, statsråd o chef för ED 7 juni 30-24 sept 32, v ordf i Protestantiska världsförb från 30, ensamutredare av Lilla bönboken från juni 37. - Teol hedersdr vid LU 18 sept 23.

G 26 juni 1900 i Växjö m Hedvig (Hedda) Maria af Klinteberg, f 17 maj 1869 i Ör, Kron, d 18 okt 1936 i Växjö landsförs, dtr till översten Knut Alfred af K (bd 21, s 360) o Fredrika Catharina Ottiliana Aschan.

Biografi

Sam S växte upp i ett folkskollärarhem präglat av gammelluthersk fromhet. Efter mogenhetsexamen i Lund utbildade han sig till både folkskollärare och präst. Han gjorde sig tidigt känd som en praktiskt sinnad och handlingskraftig kyrkoman med dubbla verksamhetsfält, kyrkans och politikens. Vid sidan av sin gärning som församlingspräst i Malmö resp Ystad var han kommunalpolitiskt engagerad. I Malmö blev han invald i stadsfullmäktige på en borgerlig lista och i Ystad för det liberala partiet. 1911 valdes han in i FKför liberalerna.

I en tid då det nära förhållandet mellan kyrka och stat alltmer ifrågasattes från politiskt håll framträdde S med en stark vilja att försvara den religiösa enhetskultur som statskyrkosystemet innebar. Han var en flitig kyrkopolitisk debattör och producerade en lång rad skrifter och inlägg i dags- och fackpress. Den debatt- och verksamhetsiver som kännetecknade S tog sig bl a uttryck i hans medverkan vid tillkomsten av det kulturprotestantiskt orienterade Lunds teologiska sällskap 1907.

S var mån om det lutherska arvets bevarande, men hans tankegångar i övrigt på det teologiska området var skiftande och svårtolkade och hans position därför svår att bestämma. Han var djupt rotad i luthersk bekännelsetrohet men samtidigt öppen för den liberalteologiska strömningen. Det disparata åsiktsmönster som S uppvisade torde kunna förklaras av att hans frisinnade politiska åskådning avspeglade sig på det religiösa området.

S räknade med folkets välvilja gentemot statskyrkan. Ett stärkande av samhörighetskänslan mellan präst och folk var ett ledmotiv i hans kyrkopolitiska gärning. I en motion till 1912 års riksdag sökte S reglera villkoren för de växande frikyrkoförsamlingarna, som formellt tillhörde statskyrkan. För att motverka en utveckling mot desorganisation inom sv kyrkoliv önskade han ge friförsamlingarna en erkänd och legaliserad ställning inom statskyrkan. Genom legaliseringen skulle församlingsföreståndarna ges rätt att förrätta dop och jordfästningar. Folkkyrkan borde enligt S ge utrymme åt olika tros-riktningar, och han såg samarbetet som ett led i dess demokratiska utveckling. Tanken på ett organisatoriskt samarbete rönte dock motstånd hos det frikyrkliga ledarskiktet och i riksdagen, varför motionen föll.

S:s demokratiska förhållningssätt framgick även av hans program för kyrkopolitik, som han presenterade i skriften Kyrkopolitiska riktlinjer (1913). Hans grundläggande tes var att kyrkopolitiken måste stå under ett lekmannainflytande och att religiösa angelägenheter vilade säkrast i folkrepresentationens händer. Riksdagen och staten var följaktligen kyrkopolitikens handhavare och inte kyrkomötet, där lek-mannainflytandet enligt Ses synsätt var alltför begränsat.

S anslöt sig reservationslöst till statskyrkosystemet men reviderade sin uppfattning något efter 1920 under intryck av den debatt om skilsmässa I mellan stat och kyrka som den politiska vänstern initierade. Han tonade med tiden ned sin tro på nationens religiösa enhet och förutsåg att sekulariseringen och den moderna statens expansion kunde leda till kyrkans skiljande från staten. I frågan |Om folkskolans kristendomsundervisning accepterade S ett avskaffande av den konfessionellt bestämda skolundervisningen och förespråkade införandet av en modern lärobok i religionsämnet.

Parallellt med sina praktiskt teologiska insatser, bl a inom ASP, utgav S tre betydande och gammellutherskt präglade predikosamlingar, som speglade hans kyrkliga konservatism. I dem fanns ingen plats för samhällsfrågor. Hans ideal var att predikan skulle avsätta human bildning hos församlingen och prästen sålunda vara en folkbildare. Predikan skulle ge åhörarna en förnimmelse av Guds storhet och närhet. Med sin omvittnat mäktiga stämma och resliga yttre var han själv en myndighetsgestalt i predikstolen.

S nådde en inflytelserik position i sv kyrkoliv under 1920-talet. Hans namn figurerade i biskopsvalen i både Lund och Linköping innan han 1927 utsågs till biskop i Strängnäs. Med sin kunnighet och organisatoriska skicklighet föresatte han sig att upprätthålla biskopsämbetets auktoritet efter sin ålderstigne företrädare, något som medförde slitningar med domkapitel och präster. I minnesorden om S möter bilden av en sammansatt person. Han kunde vara folklig, naturlig, flärdfri och omtänksam men beskrivs också som en bred och bitter personlighet med tendenser till maktfullkomlighet. S hade en stor arbetsförmåga och kunde vara pådrivande gentemot sin omgivning. Han satte sig noga in i enskilda ärenden och visade ett särskilt intresse för kyrkliga byggnadsrestaureringar. S reste mycket ute i församlingarna och besökte ofta skolor och ålderdomshem.


Efter tre år som stiftschef i Strängnäs åtog sig S ecklesiastikministerportföljen i C G Ekmans (bd 13) andra ministär. Under hans statsrådstid infördes en historiskt betydelsefull prästerlig boställsordning, som innebar att förvaltningen av den kyrkliga jorden lades på pastoraten och inte övergick till staten. Prästboställen bestod dels av prästgårdar, dels av de till dessa hörande jordbruken (löneboställen). Genom utarrendering av de senare skapades medel till prästlöner enligt 1910 års lönelag. 1930 års socialiseringsutredning föreslog att förvaltningen av kyrkojorden skulle övergå till Domänverket. I denna föreslagna centralisering såg S en risk för ett statligt övertagande av den kyrkliga jorden. Övertygad om att församlingarnas självstyrelse och rörelsefrihet var av godo för kyrkolivet i stort genomförde han reformen som lade kyrkojordsförvaltningen i kyrkokommunernas händer. 1932 års boställsordning innebar en decentralisering av den kyrkliga fastighetsförvaltningen, och att den kyrkliga äganderätten till jorden fastställdes.

I ärkebiskopsvalet 1931, efter Nathan Söderbloms frånfälle, fördes S fram som ASP:s kandidat, men han blev sedan inte någon av de tre slutliga kandidaterna. Däremot efterträdde han Söderblom som ordförande i Sv landskommittén av Lutherska världkonventet. S hade en exklusiv syn på lutherdomen i förhållande till andra konfessioner, och efter Söderbloms död övergick hans tidigare öppna inställning till den ekumeniska rörelsen i ett alltmer kritiskt synsätt. I sitt herdabrev som nytillträdd biskop i Växjö 1933 svängde han om helt och uttryckte misstro mot ekumeniken och dess utjämnande av kyrkornas karaktärer.

S:s biskopstid i Växjö kom att färgas av den politiska utvecklingen i Tyskland. Han var tysklandsvän och involverades i debatten om den sv kyrkans förhållande till den tyska kyrkan och den nazistiska regimen. En svårighet för kyrkans folk i Sverige var att avgöra vad som var Guds vilja och kyrkans bästa i det samtidshistoriska händelseförloppet. Efter det nazistiska maktövertagandet gjorde S en för den lutherska kyrkans vidkommande positiv tolkning av det politiska skeendet. Han kom härmed på kant med den antinazistiska opinionen när han uttalade sig till förmån för den hitlertrogne riksbiskopen Ludwig Muller och den naziinfluerade rörelsen Deutsche Christen. I nov 1933 beslöt samtliga biskopar i Norden, med undantag för S, att bojkotta Mullers installation som riksbiskop. Det var först efter påtryckningar från den sv regeringen som han förmåddes att stanna hemma. Två år senare hindrade S lundateologen Anders Nygren (bd 27) från att hålla ett föredrag i Växjö om den religiösa situationen i Tyskland. Nygren var väl insatt i den tyska kyrkosituationen och försökte varna kyrkan för nazismen.

En son till S var läroverkslektorn Nils S (1902-79), från 1938 gift med Gurli Ingegerd (Borre-) S (1903-68), f Pettersson. Efter debut som barn- och ungdomsförfattare utgav Ingegerd S en rad uppmärksammade samtidsromaner i romantisk utformning och med kvinnors problem och möjligheter som tema. I den prisbelönta Kvarnlyckan (1944) skildrade hon danska flyktingars liv, medan hon i Triangeldrama (1945) framträdde som försvarsadvokat för förskolebarnen i triangeln mor, barn och yrkesarbete. Liknande motiv behandlas i diktsamlingen Den stora moderns grotta (1948), en hymn till moderskapets mysterium. Under pseudonymerna Helena Poloni och Lillevi Gavell gav hon sig också i kast med kriminalgenren, där Mord i barm (1956) och Många tungor små ... (1960) ansetts vara de mest lyckade bidragen. Några av S:s tidigare skildringar, som ofta var fartfyllda och färgstarka och med skarpt iakttagna detaljer, vann en stor läsekrets. Liksom sin make konverterade S till katolicismen och hon medverkade i samlingsvolymen Varför jag blev katolik (1955).

Författare

Lars Gunnarsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Sam S:s stora arkiv (bl a ms till predikn:ar, korrespondens o klipp) i LUB; två vol handkar från Växjötiden i VLA. - Brev från S i GUB (bl a ull O Hippel o Sigurd Hansson), LUB (bl a till G Billing, O Eklund, O Holmström, E Newman o G Virdestam samt många Ull M Pfannenstill o E Rodhe), RA, UUB (bl a till J A Eklund, S Fries o E Linderholm samt många till G Ekström o N Söderblom) o i LSB (bl a till S M Dahl-quist).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Hvilken ställning bör prästen intaga till våra dagars folkbildningsarbete? Inledningsföredrag vid den nionde Allmänna svensklutherska präst-konferensen i Stockholm. (Separat ur präst-konferensens förhandlingar.) Sthlm 1906 (Nya Tryckeri-ab). 12 s. [Även tr i: Förhandlingar vid den nionde Allmänna svensk-lutherska prästkonferensen i Stockholm den 4-6 sept. 1906, Utgifna enligt konferensens beslut, Sthlm 1906 (Nya Tryckeri-ab), s 149-158 (åtföljs i denna version av inlägg bl a om S S:s föredrag, s 158-169).] — Hur vi skulle älska Sverige. Ur predikan på botdagen 1907. Malmö: Envalls bokh., 1907. 14 s. - Guds rike. [Omsl: Konfirmandbok]. Malmö 1907 (Stenström & Barthelsons boktr). 104 s. [Anon. "Tryckt som manuskript." Bearb uppl:] Konfirmandbok. Ystad 1915 (Bengtssons boktr). 96 s. [Anon. "(Tryckt som manuskript)". Bearb uppl:] Ystad 1918 (Bengtssons boktr). 198 s. [Föret. Tr som manuskript. Bearb uppl:] Konfirmandbok till deras tjänst som konfirmeras inom den svenska kyrkan. Utg avS S. Sthlm: Diakonistyr., 204, [4] s. 2. uppl, genomsedd o förkortad. Sthlm: Diakonistyr., 1922.186, [4] s. [3.-18. uppl, 1922-49.] - Vid sorggudstjänsten den 22 december 1907 med anledning af Hans Maj:t konung Oscar II:s död den 8 december 1907. Malmö: Envalls bokh., 1908. 13, [1] s. [2. uppl s å.] - Konungens folk. Ur predikan på adventsöndagen 1909 i Malmö S:t Petri kyrka. Malmö: Envalls bokh., 1909. 8:o. 16 s. - Återseende. Ur predikan på tredje söndagen efter påsk 1909 i Malmö S:t Petri kyrka. Malmö: Envalls bokh., 1909. 14, [1] s. - Tre predikningar. Stillheten vid Jesu bord. Mörkret på korset. Rummet, där Herren var lagd. Malmö: Envalls bokh., 1912. 8:0. 31 s. - Kyrkopolitiska riktlinjer. [Rubr: Ett utvidgadt föredrag i Lunds teologiska sällskap den 26 juni 1912.] (Särtryck ur Kristendomen och vår tid, 1913). Lund: Lindstedts univ.-bokh., 1913. [2], 32 s. [Även tr i: Kristendomen och vår tid, årg 8, 1913, s 51-82.] - Tal och predikningar vid reformationens fyrahundraårsminne. Syndernas förlåtelse. Frigörelse. Offer. Malmö: Envalls bokh., 1917. 42 s. - Rättfärdighetens portar. Tal vid gudstjänsten i Kungl. Slottskyrkan i Stockholm med anledning av riksdagens öppnande den 16jan. 1918. Malmö: Envalls bokh., 1918. 19, [2] s. - Tvenne föredrag med anledning av skånska pastoratskommitténs betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift. Avgivet den 24 april 1922. [Rubr: Stiftsmötet i Lund 5-6 september 1922.] Lund: Håkan Ohlsson, 1922. 59 s. [S S:s föredrag, s 31-59. Innehåller också ett föredrag av H T Ohlsson.] - Vid änkefru Helena Sofia Laurells jordfästning i S:t Petri kyrka i Malmö den 28 juni 1922. Malmö 1922 (C A Andersson & c:s boktr). 8:0. [4] s. [Undert.] - Vid kyrkans port. Till alla och särskilt till dem, som vilja bliva präster eller som redan äro det eller som borde vara det. Sthlm: Diakonistyr., 1924.159, [1] s, ill. [2. uppl 1931, 153, [1] s, ill.] - Evangeliepostilla jämte bön på julafton och passionsbetraktelser. Sthlm: Diakonistyr., 1925-26. D 1-4. (232 + 246 + 269 + 294 s). [2. uppl, Sthlm 1928-31, D 1-4, (228 + 244 + 260 + 280 s).] - Högmässopostilla, i vilken nyttjas de stycken ur evangelium som utgöra de första nya högmässotexterna, jämte bön påjulafton och passionsbetraktelser. [Omsl: Högmässopostilla. Första nya högmässotexterna.] Sthlm: Diakonistyr., 1926-27. D 1-4. (226 + 245 + 255 + 275 s). - Skriftermål och skriftetal. Ett inlägg i frågan om svenska kyrkans gudstjänst. Föredrag vid Allmänna svenska prästföreningens möte i Örebro 1926. Lund: Gleerup, 1926. 31, [1] s. [Tidigare version av föredraget: Skriftermål och skriftetal (Förhandlingar vid Allmänna svenska prästföreningens sjunde [=åttonde] årsmöte i Örebro den 17-19 augusti 1926. [Omsl: Örebromötet 1926], Utg av P Pehrsson, Sthlm: Diakonistyr., 1927, s 69-74). Åtföljs av diskussion kring föredraget, s 74-76.] — Andra hög-mässopostillan, i vilken nyttjas de stycken ur evangelium, som utgöra de andra nya högmässotexterna, jämte bön på julafton och passionsbetraktelser. [Omsl: Andra högmässopostillan. Andra nya högmässotexterna.] Sthlm: Diakonistyr., 1927-28. D 1-4. (232 + 255 + 264 + 269 s). - Herdabrev till Strängnäs stift. Sthlm: Diakonistyr., 1927. 146, [2] s. [2.-4. uppl s å.] - Skolhuset. Upps 1927 (Almqvist & Wiksell boktr). 39 s, fotogr. [Tr i 15 ex. Förkortad version utan fotogr: Upps 1927 (Almqvist & Wiksell boktr). 16 s. Tr i 148 ex. Ömtr med ett urval av fotogr i Växjö stifts hembygdskalender, årg 25, 1934, s 33-41 samt i Sam. Stadener. Mannen och gärningen, [Utg: G Stenvall o J Wahlgren], Lund: Gleerup, 1937, s 7-16, fotogr.] - Från Mullhyttan till Botkyrka. Åtskilligt från mitt första år i Strängnäs stift. [Predikningar.] Sthlm: Diakonistyr., 1928. 264 s. - Om tron. Predikan vid avske- det från S:t Peters Kloster och Norra Nöbbelöv på 21 söndagen efter trefaldighet den 28 oktober 1928. Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1928. 24 s. - Sju dagars andakt. En liten bok att brukas av den som har blivit konfirmerad nyligen. Sthlm: Sv Sällskapet för nykterhet o folkuppfostran, 1930. 30, [1] s. [Anon. Ny, utökad uppl:] Sthlm: Diakonistyr., 1930. 46, [2] s, ill. [3.-12. uppl, 1933-60.] Övers: My confirmation. De-votional readings for the newly confirmed. Rock Island, 111.: Augustana Book Concern, 1947. 51 s, ill. - Om Guds röst och förmågan att höra Gud tala. Föredrag vid Svenska bibelsällskapets årshögtid i Stockholms S:t Jacob den 22 mars 1931. Katrineholm 1931 (Anderssons boktr). 13 s. [Även tr i: Berättelse och redovisning av Svenska bibelsällskapets styrelse för år 1930. [Omsl: Svenska bibelsällskapets etthundrasextonde årsberättelse, för år 1930, jämte Högtidstal vid Svenska bibelsällskapets högtidsgudtjänst i S:t Jacobs kyrka den 22 mars 1931 av ... S S.] Katrineholm 1931 (Anderssons boktr), s [15]-25.] - Deutsche Ubersetzung der Predigt des Bischofs D. Sam. Stadener in der Gustav-Adolf-Kapelle bei Lützen am 6 November 1932 bei der Dreihundert-Jahrfeier zum Gedächtnis an Gustav Adolfs Tod. [Leipzig 1932]. 8:o. [4] s. - Grusswort des Vorsitzenden des schwedischen Reichs-Ausschusses ... S. Stadener, bei der Eröff-nungsfeier der 5. Generalversammlung des interna-tionalen Verbandes zur Verteidigung und Förderung des Protestantismus am 11. September 1932 in der Storkyrkan zu Stockholm. [Rubr.] Sthlm 1932 (Cent-raltr). 4:o. [2] s. - Herdabrev till Växjö stift. Lund: Gleerup, 1933. 140, [2] s. - Vid himmelens port. En årgång predikningar. [Efter författarens död samlade o utg av G Stadener-Olofsson o G Rudborg.] Sthlm: Diakonistyr., 1937. 560, [1] s, 1 pl-bl. -1 syndares ställe. Passionsbetraktelser. [Efter författarens död utg av G Stadener-Olofsson o G Rudborg.] Sthlm: Diakonistyr., 1938. 111 s. [Ny, rev uppl:] I syndares ställe. Betraktelser att läsa under passionstiden. Skellefteå: Artos, 1990. 80 s. - Biskop Sam. Stadeners tal vid invigningen av Klosters kyrka i Eskilstuna, Kristi himmelsfärdsdag den 9 maj 1929 [Omsl. Rubr: Helgedomens hemlighet.] Eskilstuna 1954 (Gappe & Sporre). 7, [1] s. Tryckta arbeten (bidrag): Se bibliografin i Lunds hm, 2:4, s 444-446. Rättelser o kompletteringar till denna: Ur kvartseklets krönika (Vid svenska kyrkans i Paris minnesfest. 3 november 1878-3 november 1903. [Utg af] kyrkorådet i Svenska församlingen i Paris, Sthlm 1903 (Iduns kungl. hofboktr), s 45-89). - Efterskrift (ibid, s 110-113). - Högmässopredikan allhelgonadagen den 1 november 1903 i Svenska kyrkan i Paris (Från svenska kyrkans i Paris minnesfest. Tal och predikningar, Af J A Ekman ... och S S, Lund: Gleerup, 1904, s [19]-28). - [Diskussionsinlägg] (Kyrkligt-teo-logiska mötet i Örebro 1910, Utg af S A Fries. 4, Religionsundervisningen, Sthlm: Bonnier, 1911, s 26-31, 1 religiösa och kyrkliga frågor, 44). - Skånes kyrkovärdar (Skåne. Årsbok, 1924, s 230-271). [Innehåll: I, Ämbetet (s [230]-238); II, De som varit med längst (s 239-243); III, Matrikel (s 244-271).] Tillägg till bibliografin i Lunds lim: Konsten och folkbildningsarbetet (Svensk läraretidning, årg 20, 1901, s 383-384). [Utdrag av artikel i Helsingborgs dagblad, 30 maj 1901.] - Bör en konfessionslös kristendomsundervisning införas? (Statskyrka och religionsundervisning inför 1918 års riksdag. Föredrag vid Lunds teologiska sällskaps årsmöte i september 1918, Utg af redaktionen för Kristendomen och vår tid, Lund: Berlingska boktr., 1919, s [24]-43). [Även tr i Kristendomen och vår tid, årg 13, 1918, s 295-314.] - Evangelisk samling (Ur svenskt kyrkoliv. Förhandlingar och föredrag vid Allmänna svenska prästföreningens sjunde allmänna möte i Norrköping den 25-27 september 1923, Utg av P Pebrsson, Sthlm: Diakonistyr., 1924, s [99]-106). - Predikan på första prästmötesdagen (Handlingar rörande prästmötet i Lund, den 31 augusti samt 1 och 2 september 1926, Lund: Håkan Ohlsson, 1926, Predikningar och skriftetal, s [3]—12). - Alla kyrkofurstars senior. Något om den egyptiska kyrkan (Julhelg för svenska hem, 1926, s 17-22). - Högmässopredikan vid Nordiska Prästmötet i Hiller0d den 7. sept 1927 (Det andet Nordiske Praastem0de paa Fredriksborgs slot i Hiller0d 7.-9. september 1927, K0benhavn 1928, s [28]-37). [Predikan har rubr: Om ångesten för Gud.] - [Förord] (R Kullenberg, Jesus som själasörjare. Avskedspredikan vid högmässan 2 sönd. efter tref. den 13 juni 1915 i Hälsingborg S:ta Maria kyrka, Hälsingborg: Killbergs bokh., 1928, s 7-8). - Den andre Adam (Till hembygden, årg 25,1928, s [18]-20). [Julbetraktelser.] - Min tacksamhetsskuld till Emil Stoltz (En julbok till församlingarna i Göteborgs stift, årg 3,1929,s [113]-124). - Äta frukost på kredit. [Novell] (Julhelg för svenska hem, 1929, s 41-44). - [Välkomstanförande] (Det kyrkliga läget. Efterskörd från Allmänna svenska prästföreningens 25-årsjubileum i Uppsala den 18-20 september 1928, N Söderblom, S S ... m fl. Sthlm: Diakonistyr., 1929, s 22-28). - [Predikan vid vesper, 19 sept] (ibid, s 174-179). - Mötets avslutning. [Tal] (ibid, s 213-216). - Genom mörker till ljus (Till hembygden, 26, 1929, s [210]-218). - Huru andens verk genom sakramenten försiggår i själen. Tal på rikssalen i Gripsholms slott (Huru andens verk försiggår. Strängnäs stifts prästkonvent i Mariefred 1929, Sthlm: Diakonistyr., 1930, s 169-189). - Biskopens avslutningstal (ibid, s [205]-208). - I två avseenden är det romerska tillvägagångssättet skadligt (Katolicismen och de "blandade" äktenskapen. Artiklar i Karlstads-Tidningen med anledning av en i Svenska Dagbladet insänd artikel om katolska äktenskap i Sverige, uttalanden av Gregor Wäschle, Hjalmar Holmquist, Elis Malmeström, Sam Stadener och O. Bergquist, A. Runestam samt Nathan Söderblom, Karlstad: Karlstad-Tidningen, 1930, s 44-45). - Religiös koncentration. Föredrag vid 16:e allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1931 (Svensk kyrkotidning, årg 27, 1931, s 209-213). - Hur Lilla Bönboken kom till. Ett tioårsminne (Till hembygden, 28,1931, s [33]-41). -Tredje söndagen efter trettondagen (Aftonsångspostilla uti vilken behandlas andra årgångens aftonsångtexter. Under medverkan av präster i svenska kyrkan, Utg av A Malmberg o G Rosendahl, Lund: Gleerup, 1933, s 101-110). [Predikan har rubr: Nådens ordning.] -Femte söndagen efter trefaldighet (ibid, s 333-344). [Predikan har rubr: Ett apostoliskt försvar.] - Biskopshuset i Strängnäs. Ett farväl (Sörmlandsbygden, årg 2, 1933, s 5-8). - Kraften ovanifrån. Predikan vid in-ledningsgudtjänsten (Vårt lutherska arv. Predikningar och föredrag vid kyrkliga mötet i Växjö den 12 och 13 sept. 1933, Växjö 1933, (Smålandspostens boktr), s [7]—15). - Jesu lindakläder. [Julbetraktelse] (Växjö stifts hembygdskalender, årg 24, 1933, s [3]-6). - Tal av biskopen, teol. dr. Sam Stadener, Växjö (Det fjärde Nordiska prästmötet i Helsingfors, den 19-21 juni 1933, Hfors 1934, s 3-5). - Avslutningsanförande (ibid, s [102]-103). - Präst och allmoge (Saxons bok på 75-årsdagen, [Red avj G Andersson o KJonson], Sthlm 1934, s 204-207). - Kyrka och kyrkorätt. Inledningsföredrag vid prästmötet (Växjö stifts präsmö-teshandlingar 1934, Växjö 1934 (Smålandspostens boktr), s [267]-278). [Sign: H. H. Biskopen. Handlingarna innehåller även inlednings- och avslutningsanföranden, tal o ämbetsberättelse av S S.] - Kampen om kyrkan. [Predikan vid högmässogudstjänst] (Kampen om kyrkan. Förhandlingar vid Allmänna svenska prästföreningens möte i Kalmar den 9-12 september 1935, Utg av P Pehrsson, Sthlm: Diakonistyr., 1936, s 15-22). - [Hälsningsanförande] (ibid, s 25-28). - Mötets avslutning (ibid, s 95-97). - Troslivets vård. Föredrag vid suftsmötet i Norsjö (Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten. Luleå stifts julbok, årg 24, 1937, s 17-34, fotogr). [Omtr i: Växjö stifts hembygdskalender, 29, 1938, s [42]-56, fotogr.] - Predikan vid högtidsgudstjänsten i Visby Domkyrka (Kyrkans självbesinning. Från förhandlingarna vid femte Nordiska prästmötet i Visby den 1-3 september 1936, Sthlm: Diakonistyr., 1937, s [10]-18). [Predikan har rubr: Gamla märken och nya tider.] - [Hälsningsanföranden] (ibid, s 23-26, 27-30, 37-38). - [Avslutningsanföranden] (ibid, s [172]-175, 176-177). - Bidrag i Församlingsbladet. Evangeliskt veckoblad 1929-32, 1935-36 (11 bidrag); Kristendomen och vår ud 1906, 1911-13, 1915,1918-20, 1922,1924-26,1928, 1932 (23 bidrag; vissa av dem omtr i andra publ o nämnda ovan).

Redigerat. En liten bönbok (Den svenska evangelieboken. Jämte En liten bönbok. Förslag enligt Kungl. Maj:ts nådiga uppdrag utgivet av den år 1919 i ärendet tillsatta kommittén. Sthlm: Diakonistyr., 1920, s 465-657). [Anon. Enl Lunds hm, s 445, har S S red denna samt förf icke signerade böner. Separat utg:] En liten bönbok. Ur svenska evangelieboken. [Sthlm:] Sällskapet pro fide & christianismo, 1924. 221 s. [Anon.] - Den svenska bönboken. Fortsättning av En liten bönbok. Den dagliga bönen och nattvardsböner. Lund: Gleerup, 1933. [2], 844, [1] s, ill. [Efterordet undert S S. 2-6 uppl s å, ny tr 1946.]

Källor och litteratur

Källor o litt: U Claesson, Folkhemmets kyrka: Harald Hallen o folkkyrkans genombrott (2004); L Gunnarsson, Kyrkan, nazismen o demokratin (1995); B H[ildebran]d, rec av Lysander, De bortgångnas minne . . . (PHT 1938, s 182); A Lysander, De bortgångnes minne 1932-1938: minnestal över präster i Lunds stift (1938); C Nilsson, S S som kyrkopolitiker (1964); SMoK; S S: mannen o gärningen, ed G Stenvall oj Wahlgren (1937); G Stenvall, S S (Lunds hm, 2:4, 1952); P Stählberg, S S i Växjö stift (1938); J O Svensson, Parentation över ...SS (1942); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 3 (1986); Växjö hm. - Ingegerd S: Herrar Wahlström & Widstrand: brev till förlaget 1884-1984, ed A Gedin (1984); NE; SFL; Svlitt:lex (1964); Sv uppslagsbok, 27 (1953). - Nekner över S i DN o SvD 20 febr 1968.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N S (Sam) Stadener (Svensson), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20025, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Gunnarsson), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20025
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N S (Sam) Stadener (Svensson), urn:sbl:20025, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Gunnarsson), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se