Erik Stave (Erikson)

Född:1857-06-10 – Gustafs församling, Dalarnas län
Död:1932-04-30 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Präst, Teolog


Band 33 (2007-2011), sida 164.

Meriter

Stave (till 1884 Erikson), Erik, f 10 juni 1857 i Gustafs, Dalarna, d 30 april 1932 i Uppsala. Föräldrar: hemmansägaren Lekatt Erik Eriksson o Christina Persdtr. Brädgårdsarb i Linköping 72-75, elev vid Fjellstedtska skolan, Uppsala, 75, mogenhetsex vid H a l i Uppsala 24 maj 80, inskr vid UU 13 sept 80, FK 12 sept 84, TK 17 maj 89, doc i exegetik 18 dec 89, allt vid UU, prästv 31 maj 90, tf prof vid UU periodvis 93-99, e o prof i exegetik där o kh i (Uppsala-) Näs prebendepastorat, Upps, 20 mars 99, ord 6 nov 00-10 juni (K M:ts beslut 30 juni) 22, red för Bibelforskaren 01-23, TD vid UU 24 maj 07, led av allm kyrkomötet 08-20, förste teol prof vid UU o domprost i Uppsala samt kh i Vaksala prebendepastorat, Upps, 14 april 17 (tilltr 1 maj 18)-22.-LHVU01.

G 30 aug 1892 i Norrtälje m Alma Elisabeth Hallberg, f 3 aug 1854 i Vellinge, Skåne, d 8 sept 1940 i Funbo, Upps (enl db för Uppsala, Domk), dtr till kronolänsmannen Johan Fredrik (Fritz) H o Elisabeth (Betty) Charlotta Trägårdh, samt tidigare g Kinnman.

Biografi

S var en av portalgestalterna för den hi-storisk-kritiska bibelsynens genombrott i Sverige, i synnerhet i Uppsala. Hos honom förenades en öppenhet för kontinentens nya forskningsresultat med en vilja att slå vakt om Bibeln som ett kristet uppenbarelsedokument, något som fick stor betydelse för utvecklingen under 1900-talets första decennier.

Uppvuxen under enkla förhållanden i Dalarna fick S möjlighet att studera i Uppsala och blev 1889 docent i exegetik för O F Myrberg (bd 26, s 139). Den senare hade i viss mån öppnat dörren för de nya signalerna från främst Tyskland, men stod - liksom sin efterträdare Waldemar Rudin (bd 30) - i allt väsentligt kvar vid en äldre ståndpunkt. S påverkades från början starkt av Myrberg och var också, i likhet med flera teologer i Uppsala vid denna tid, influerad av Pontus Wikner.

En resa till Tyskland och Palestina 1890-91 blev avgörande för S:s utveckling i en mer radikal riktning. I Leipzig lärde han känna professor Frants Buhl, senare verksam i Khvn, den lärare som kom att betyda mest för honom. Denne introducerade S i den moderna bibelkritikens åsikter, men i en nyanserad form. Den tyske exegeten Julius Wellhausen var då det stora namnet, och S förblev allt framgent en principiell anhängare dll denne. Intresset för Palestina bevarade han livet ut, och förutom att ge ut en reseskildring medverkade han vid grundandet av Sv Jerusalemsföreningen 1900. Vid återkomsten till Sverige såg S som sin uppgift att göra bibelkritiken eller, som han hellre uttryckte det, den historiska bibelsynen allmänt känd. Hans första insats var en kommentar till Daniels bok, ett specimen i konkurrensen om den e o professuren efter Rudin, som efterträtt Myrberg som ordinarie professor i Uppsala. I förordet klargör S sin position. Många kristna, skriver han, är rädda för att bli fråntagna sin tro på Bibeln som Guds ord. Men denna tro kan ändå inte stödjas med några yttre argument, utan endast genom personlig erfarenhet. Uppfattningen om bibelordets form och yttre sida kan och måste därför ständigt revideras. För synen på Daniels bok fick en sådan ståndpunkt konsekvenser - den hade tillkommit flera sekler efter den tid den behandlar och kunde därför inte tillmätas något historiskt värde.

Vid denna tid publicerade S också sitt främsta vetenskapliga arbete, Uber den Einfluss des Parsismus auf das Judentum (1898). Kort därefter blev han e o professor och 1900 ordinarie professor efter Rudin. Vid det sjätte nordiska studentmötet i Läckö följande år talade S om bibelkritikens inflytande på det kristliga troslivet, ett föredrag som gjorde honom dll en rubrikernas man då han anklagades för att utså tvivel på Bibelns gudomliga sanning i unga sinnen. I debatten deltog bl a P P Waldenström, som 1902 gav ut broschyren Låt oss behålla vår gamla Bibel. Från mera progressivt håll gjordes flera inlägg av Nathan Söderblom, som emellertid påpekade vissa brister även i S:s argumentation. Denne hade inte beaktat Nya testamentet, inte heller mer principiellt berört frågan om tron i relation till historiska fakta och yttre auktoritet. Tron kunde förvisso inte undvara den historiska uppenbarelsen i Kristus, men seriös historisk forskning måste vara beredd att böja sig för allt den finner vara sannolikt. Tron var således historiskt sårbar och stödde sig alltid mot någon yttre auktoritet, den kunde sedan heta påven, Waldenström eller den pietistiska traditionen.

I Uppsala verkade även Söderbloms nära vän och S:s medsökande till professuren i exegetik, Samuel Fries (bd 16), för en historisk-kritisk bibelsyn. Denne var emellertid sangviniker och hypotesbyggare, medan den eftertänksamme S genom sin starkare kontakt med folkfromheten kunde anpassa sin argumentation därefter. Sin kamp för den nya bibelsynen gav han aldrig upp. "Hugg fick han, och hugg gav han" (Linder). I grunden var dock S i teologiskt hänseende ganska konservativ.

Det vore fel att karakterisera S som en osjälvständig reflex av Wellhausen i Buhls mildrade version. S arbetade självständigt med de bibliska texterna och profilerade sig mot läromästaren på ett par centrala punkter. Han ställde sig dock liksom denne avvaktande gentemot den religionshistoriska skolans framväxt inom exegedken.

I sin undervisning spände S över ett mycket brett spektrum. Flera uppsalaskildringar från tiden nämner "dalkarlen S" som med kraft och envishet förde den nya bibelvetenskapens talan. "Såsom S tog sitt ämne, blev det fakultetens från pedagogisk synpunkt viktigaste" (Lindblom). S var redo att bistå sina elever när de stötte på patrull i olika sammanhang. Så skedde 1905 då en av hans tidigare studenter sök- te ett lektorat i Örebro men blev kritiskt bedömd av domkapitlets preses, biskop Ullman. I en ardkel i Vårt Land angrep S Ullman, som enligt honom inte var kompetent att bedöma sökandens avhandling. Flera inlägg gjordes, och den debatt som följde kom att handla om i vad mån bibelkritikens resultat skulle presenteras i skolan. Tjänsten i Örebro kunde inte S rädda åt sin forne elev, men denne fick istället ett lektorat i Gävle och blev sedan undervisningsråd.

Med tiden kom S att verka främst som läroboksförfattare och popularisator. Hans produktion blev med åren omfattande, och genom redaktörskapet för tidningen Bibelforskaren kom han att nå många läsare. S var hela livet starkt intresserad av bibelöversättande, och gav bl a ut två studier kring källorna till översättningarna av Nya testamentet från 1526 respektive 1541. S:s sympati för den nya bibelvetenskapen förenades dock inte med någon vilja att ersätta Karl XII:s bibel med en nyöversättning. Han kom istället att höra till den gamla kyrkobibelns sista försvarare bland exegeterna.

I likhet med andra professorer vid de teologiska fakulteterna var S integrerad i sv kyrkan genom prebendeinnehav. Han blev till sist domprost och predikade ofta. Även i studentlivet tog han aktiv del, bl a var han inspektor för Västmanlands-Dala nation.

S var en komplex personlighet som ibland kunde överraska genom sina ställningstaganden. När Torgny Segerstedts (bd 31) avhandling skulle bedömas, motsatte han sig energiskt att den skulle meritera för docentur. Likaså gick han som sakkunnig vid två professorstillsättningar 1901 emot Fries.

Hur radikal i sin bibelforskning S än var, förblev han ändå teolog; någon från teologin emanciperad religionsvetenskap ville han inte veta av. Han dog innan exegeti-ken i Uppsala på 1940-talet tog en helt ny vändning i och med utvecklingen av den s k Uppsalaskolan.

Författare

Sten Hidal



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv (5 vol) i UUB. - Brev från S i GUB (till O Hippel), KB (bl a till N Ahnlund o många till red för NF), LUB (bl a till J Lindblom, M Pfannenstill o E M Rodhe), RA, UUB (bl a till A Kolmodin, E Linder- holm o många till G Ekström) samt i LSB (bl a till H Falk).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Den kristna verldsåskåd-ningens betydelse för vår tids sociala fråga. [Rubr.] Visby 1888. (Gotlands allehandas tr). S [161J-180. [Undert. Särtr ur: Tidskrift för krisdig tro och bildning, årg 6, 1888.] - Om aposteln Pauli förhållande ull Jesu historiska lif och lära. [Akad avh, Upps.] Sthlm 1889. (I Haeggström). [1], 107, [1] s. [Även anon i Bibelforskaren, årg 7, 1890, s [1]-107.] - Bilder från påskveckan i Jerusalem tecknade efter ett besök i den heliga staden påsken 1891. [Rubr.] [Upsala 1892]. 30 s. [Särtr ur: Läsning för hemmet, bd 14, 1892, h 3/4.] — Om den evangeliska missionen i Syrien och Palästina. [Omsl.] Föredrag i Studentmissionsföreningen. [Rubr.] Upsala 1892. (Almqvist & Wiksell). S 137-160. [Särtr ur: Meddelanden från Stu-dentmissionsföreningen i Upsala, bd 4, 1892.] - Sjön Gennesaret och dess närmaste omgifningar. Ett bidrag ull det Heliga landets geografi och topografi. Med en karta. Sthlm: Norstedt, 1892. [2], 122, [1] s, 1 karta. - Genom Palestina. Minnen från en resa våren 1891. Sthlm: Norstedt, 1893. xi, [1], 564 s, 1 karta. [Utg i 5 h.] - Om källorna till 1526 års öfversättning af Nya testamentet. Upsala 1893. ix s, s 2-228. (SHVU, 3:1). - Om uppkomsten af Gamla testamentets kanon. Upsala 1894. [3],93s. (UUÅ, 1894,Teologi: l).-Om källorna ull 1541 års öfversättning af Nya testamentet. Upsala 1896. [x], 225, [1] s. (SHVU, 4:2). - Uber den Einfluss des Parsismus auf das Judentum. Ein Ver-such. Haarlem: De erven F Bohn, 1898. [5], 280 s. ([Verhandelingen rakende de natuurlyke en geopen-baarde godsdienst, uitgegeven door Teyler's godgele-erd genootschap, NS. 16]). [På titelbl: "Von derTey-ler'schen Theologischen Gesellschaft gekrönte Preis-schrift".] - Bilder från landtbefolkningens lif i Palestina. Upsala 1899. (Almqvist & Wiksell). [3] s. (Sommarkurserna i Uppsala 1899. Grundlinjer ull föreläsningar). - Om undrets möjlighet. [Rubr.] Hfors 1899. (Finska litteratursällskapets tr). 31 s. [Undert. Särtr ur: Teologisk tidskrift=Teolooginen aikakauskir-ja, årg 4, 1899, s [393]-408, [458J-472.] - Till större akademiska konsistoriet, Upsala. [Rubr.] Upps 1899. (Almqvist & Wiksell). 41 s. [Undert. Berättelse om studieresor i Tyskland 1897 o 98 som innehavare av Riksstatens större utrikesresestipendium för år 1897.] - Matteus-evangeliet. Udagdt för bibelläsare. Uppsala: K. F. U. M:s förl, 1900. 575 s. - Om den gudomliga uppenbarelsen i Gamla testamentet. [Rubr.] Uppsala [1900]. (Almqvist & Wiksell). 58 s. [Undert. Särtr ur Kyrklig tidskrift, årg 6, 1900, s [l]-32, [89]-114.] - Om döden och dess öfVervinnande i Gamla testamentet. [Rubr.] Upsala 1900. (Almqvist & Wiksell). S [485]-508. [Undert. Särtr ur Kyrklig tidskrift, 6, 1900.] — Om religionens ursprung. [Rubr.] Sthlm 1900. (I Hasggström). 51, [1] s. [Undert: Särtr ur: Bibelforskaren, 16, 1899, Sthlm 1900, s [255]-305.] - Bibelkritikens inflytande på det kristliga troslifvet. Föredrag hållet vid det sjette Nordiska studentmötet med kristligt program å Leckö 1901. Upps: K. F. U. M:s förl, 1901. 40 s. [Tidigare publ i: Forhandlinger ved det 6te Nordiske studentermode med kristeligt program paa Leckö slot 11-18 august 1901, Kristiania: N.S.K.F.'s forlag, 1901, s 59-96.] Tysk övers: Der Ein-fluss der Bibelkritik auf das chrisdiche Glaubensle-ben. Vortrag gehalten auf der sechsten skandinavi-schen Studentenversammlung mit christlichem Pro-gramm zu Leckö (Schweden) 1901. Tübingen und Leipzig: Mohr, 1903. [4], 52 s. (Sammlung gemein-verständlicher Vorträge und Schriften aus dem Ge-biet der Theologie und Religionsgeschicbte, 30). -Bilder från folkets lif i Palestina. Sthlm: Ljus, 1901. 86 s, ill, fotogr. - De heligas samfund. Predikan för akademiska medborgare i Uppsala allhelgonadagen den 3:dje nov. 1901. Upsala 1901. 22 s. ([Omsl:] Skrifter utg af Kristliga föreningen af unge män i Uppsala, 18). - Bibliska föredrag för ungdom. Upps: K. F. U. M:sförl, 1904. [2], 128, [1] s. - Anmärkningar till bibelkommissionens öfversättning af Gamla testamentet enligt normalupplagan af år 1904. I. Sthlm: rfeggström i distr, 1906. [2], 124 s. [Särtr ur Bibelforskaren, 22, 1905, s [89]-122, [161]-200, [233]-283. E S fortsatta anm (Ibid, 23, 1906, s [81]-106, [253]-283; 24, 1907, s [325]-340) ej fullbordade o ej utg i bokform.] - Kort framställning av Jesu liv och verksamhet. Jämte översikt av de nytestamentliga böckernas uppkomst och innehåll. Till läroverkens tjänst. Sthlm: Norstedt, 1907. viii, 119 s, ill. [2., [förbättrade] uppl 1909, x, [1], 115 s, ill. 3., förbättrade o tillökta uppl 1911, xii, [1], 148 s. 4., översedda uppl 1915, vi, [1], 148 s, ill. Samma pag för alla senare uppl: 5.-6. översedda uppl 1918, 21 (2. tr 22); 7.-8. nästan oförändrade uppl 1924, 29 (2. tr 35).] - Bibelkommissionens proföfversättning af Nya testamentet. Kritiska anmärkningar. Upps: Almqvist & Wiksell, 1908. [2], 151 s. [Särtr ur Bibelforskaren, 24, 1908, s [85]-132, [165]-228, [245]-283.] - Första Mosebok eller Genesis. Normalupplagans text, uppdelad på de till grund liggande källskrifterna och i korthet förklarad af E S. Upps: Norblads bokh (i distr), 1911. [4], 392 s. [Tidigare publ under titeln Lagen eller de fem Moseböckerna. (Pentateuken) (Bibelforskaren, 26, 1909, s [l]-36, [81]-116, [169]-205, [257]-298, [337]-354, [409]-426; 27, 1910, s [l]-27, [89]-115, [185]-216, [273]-290, [365]-381, [453]-488; 28, 1911, s [125]-143, [304]-321, [329]-347). - Den nyare teologien. Ett meningsutbyte mellan E. Melander o E S. Upps: Norblads bokh, 1911. 29 s. [E S, Svar till öfverste Melander, (Sv. Morgonbladet den 30 december 1910), s [10]-25.] - Ordet om hve-tekornet. Predikan på fasdagssöndagen 1911 i Uppsala domkyrka. [Omsl.] Upps 1911. (Almqvist & Wiksell). 15 s. (Vindhems skriftserie, 14). - Inledning till Gamla testamentets kanoniska skrifter. Till studerandes och bibelläsares tjänst. Framställd av E S. Sthlm: Norstedt, 1912. viii, 325 s. ([Omsl:] Handböcker i teologi, 1). [2., översedda uppl 1920, vii, 325 s, [1] rät-telsebl. (Ingår ej i serien.)] - De mindre profeterna. Normalupplagans [II—III: Kyrkobibelns] text, kritiskt beriktigad och i korthet förklarad. 1912-22. I—III. I, Hosea, Joel, Amos. Upps: Norblads bokh (i distr), 1912. [2], 143 s. [Särtr av De tolf mindre profeterna (Bibelforskaren, 27, 1910, s [56J-76, [129]-146, [341]-363, [411]-439; 28, 1911, s [173]-198; 29, 1912, s [10]-36).] II, Obadjajona, Mika, Nahum, Ha-backuk, Sefanja. Sthlm: Diakonistyr, 1920. [2], 121 s. [Särtr ur Bibelforskaren, 36,1919, s [81]-104, [209]-243, [273]-289; 37,1920, s [l]-23, [65]-86.] III, Hag-gai, Sakarja, Malaki. Sthlm: Diakonistyr, 1922. [2], 104 s. [Särtr ur Bibelforskaren, 38, 1921, s [65]-78, [161]-191, [225]-260; 39, 1922, s [l]-23.] - Nya testamentets böcker. Till läroverkens tjänst. Sthlm: Norstedt, 1913. [4], 32 s, ill. [Särtr av d II av Kort framställning av Jesu liv och verksamhet, 3. uppl 1911 (urspr publ 1907). 2., oförändrade uppl 1917.] - Handledning för undervisare i Gamla testamentet. Sthlm: Norstedt, 1914. vii, 430, [1] s, ill. [2. översedda uppl 1920, viii, 446 s, ill. Förkortad [uppl] 1921, iv, 259 s, ill.] - Profeternas politiskt-sociala förkunnelse sådan den uppfattats och sådan den är. Några synpunkter. Föredrag vid ärkestiftets bibelsällskaps sammanträde den 7 nov. 1914. Upps: Askerberg, 1914. 23 s. (Uppsala 6-8 november 1914, [1]). [Särtr ur Bibelforskaren, 31, 1914, s [405]-425.] -Jesu liv och verksamhetjämte översikt av apostlatidens händelser. Till folkskolans och konfirmandundervisningens tjänst. Sthlm: Norstedt, 1915. [4], 72 s, ill. [2., översedda uppl 1920. 3., översedda uppl 1925, [4], 73 s, ill.] - Israels historia. För folkskolan och konfirmandundervisningen. Sthlm: Norstedt, 1916. [3], 84s, ill. 2., översedda uppl: Israels historia. För folk- och ungdomsskolor. 1926. [2], 84 s, ill. - Israels historia. Till studerandes och bibelläsares tjänst. Framställd av E S. Sthlm: Norstedt, 1916. [3], iii, 279, [2] s. ([Omsl:] Handböcker i teologi, 4). [2., översedda upp] 1931, viii, 279 s. (Ingår ej i serien.)] — Gamla ord för en ny tid. Bibliska föredrag. Sthlm: Diakonistyr, 1917. 344 s. - Israels profeter. Populära föredrag [V-VII: utläggningar]. Sthlm: Diakonistyr, 1917-28. I-VII. I, Inledning. Amos och Hosea. 1917.80 s. II,Jesaja. 1918. 155 s. III, Mika, Sefanja, Nahum, den profetiska lagboken, Habackuk. 1919.138 s. IV, Jeremia. 1922. 243 s. V, Hesekiel. 1925. 236 s. VI, Andre och tredje Jesaja. 1926. 261 s. VII, Haggai, Sakarja (I-II), Obadja, Malaki,Joel, Jona, Jes. 24-27 och Daniels bok. 1928. 159 s. - Icke allena med vår synd. Enköping 1918. (Enköpings tryck- & bokh-a-b). [1] s. [Undert.] - Israels land och dess historia. Intill Jesu och apostlarnas dagar. Sthlm: Diakonistyr, 1918. [7],254s, [2] pl-bl (karta). - Israel i helg och socken. Med talrika illustrationer. Till bibelläsares tjänst. Upps: Lindblad, 1919. I-II. (xii, 268 + vii, 271, [1] s, ill, fotogr). [2., översedda uppl 1928, (xii, 277 + vii, 272 s, ill, fotogr).] - Moseböckernas uppkomst. Sthlm: Sveriges kristna studentrörelse, 1920. 83 s. (Religionsvetenskapliga skrifter, 1). - Den bibliska urhistorien och Bibel och Babel. Sthlm: Sv kristliga studentrörelse, 1921. 81 s. (Religionsvetenskapliga skrifter, 4). - Handledning för undervisare i Gamla testamentet. Folkskolans kurs. Hjälpreda till C. Edquists lärobok: "Livets väg I". Sthlm: Norstedt, 1921. iv, 194, [1] s. [Omsl: Handledning i Gamla testamentet. Folkskolans kurs.] - "Han kommer, Männi-skones son". Predikan på domsöndagen i Matteus' kyrka i Stockholm 1922. Sthlm 1922. (Berglin). 13 s. - Handledning för barndomsskolans undervisare i kristen tros-och livsåskådning. Sthlm: Norstedt, 1922. 167 s. - Lärobok i kristen tros- och livsåskådning för barndomsskolor. Sthlm: Norstedt, 1923. 51, [1] s. [2., omarb o utvidgade uppl 1925, 65, [2] s.] - Israel och folken. Missionstanken i Gamla testamentet. Sthlm: Diakonistyr, 1924. 170, [1] s. - Jesus och Gamla testamentet. Sthlm: Diakonistyr, 1924. 131, [1] s. -Johannes Kerfstedt. En levnadsteckning. Upps: Lindblad, 1924. viii, 318, [1] s, fotogr. - Samhällsliv, egendom och arbete i bibelns ljus. Sthlm: Diakonistyr, 1927-28. I—II. I, Gamla testamentet. 1927. 248, [1] s. [Ett avsnitt ur denna, Huru arbetet bedömts i Israel, även tr i: Kristendomen och vår tid, årg 22, 1927, s 33-42.] II, Nya testamentet. 1928. 187, [1] s. - Bibelns böcker. Till ungdomsskolors och läroverkens tjänst. 3. uppl. Sthlm: Norstedt, 1928. 48 s, fotogr. [Något utvidgat avtryck av slutkapidet i E S:s Israels historia för folk- och ungdomsskolor, 2. uppl 1926 (uppl-numrering avser en fortsättning av denna; urspr publ 1916) samt särtr av d II ur Kort framställning av Jesu liv och verksamhet, 7 uppl 1924 (urspr publ 1907).] - Arvet från Israel. Upps: Lindblad, 1929. 143 s. - Malmförädling och smideskonst i det gamla Israel. Sthlm u å. (Haegg-ström). 4 s, ill. [Undert. Möjligen publ under senare hälften av 1920-talet eller böljan av 1930-talet då den saknas såväl i UUM 1926 som i E von Döbelns bibliografi (se nedan under bidrag).] - Sakkunnigutlåtan-den angående professurer i: UU 1901, LU 1901, Hfors 1902, UU 1902, Hfors 1904, UU 1916, 24, 25 o 26.


Tryckta arbeten (bidrag): Se E von Döbeln, Förteckning över förste teologie professoren och domprosten Erik Staves av trycket utgivna skrifter (Teologiska studier tillägnade Erik Stave på 65-årsdagen den 10 juni 1922 av kolleger och lärjungar, Upps 1922, s [349]-358) o UUM ht 1926 (1927), s 249-251. Kompletteringar till posterna i UUM: Några livsintryck från professor O. F. Myrberg (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, Saml 2, Upps: Lindblad, 1922, s [130]-138). - Våra prästers utbildning (I andliga tidsfrågor. Urval ur Sv dagbladets serie Sthlm: Diakonistyr, 1923, s [160]-170). - Var profeten Hesekiel icke kataleptiker? (Studier tilegnede Professor ... Frants Buhl i Anledning af hans 75 Åars Fodselsdag den 6 September 1925 af Fagfaeller og Elever, Red afJJacobsen, Khvn 1925, s [231]-241).

Tillägg till bibliografierna: Till frågan om bibelforskningen och den kristna tron (Teologisk tid-skrift=Teolooginen aikakauskiija, årg 8, 1903, s 272 -282). [Kommentar till en rec av E S:s Bibelkritikens inflytande på det kristliga troslifvet av G G R[osenqvist], s 52-62. Svar av GGR, Historia, historisk forskning och tro. Några ord med anledning af prof. Staves artikel, s 283-297.] - Om Sinaiinskrifternas historiska betydelse (Kristendomen och vår tid, 26,1931, s 94-97).

Redigerat. Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom, Årg 18-40, Sthlm: Hseggström, 1901-05; Upps & Sthlm: Almqvist & Wik-sell, 1906-23. - Julbok, Årg [l]-2, Upps: Almqvist & Wiksell, 1906; Sthlm: Ekman, 1907. - E Nyström, Bib- lisk ordbok för hemmet och skolan. 6. uppl, omarb av E S. Rikt ill. Upps: Lindblad, 1926. 483 s, ill.

Översatt och kommenterat Daniels bok. Öfvers o i korthet förklarad af E S. Upsala: 1894. (Almqvist & Wiksell). xxx, [l],252s.

Översatt (bearbetat): C Wagner-Groben, Jakobs pil-grimslif eller Menniskans synd och Guds förbarmande. Med författarens o den utländske förläggarens tillåtelse på svenska öfvers af E. E. Sthlm: Lundholm, 1881. 153 s. [2. uppl 1890 (fortfarande E. E. på titelbl, men E S på omsl).] - C W-G, Från Tabor till Golgata. Betraktelser med anledning af Jesu lidandes historia. Norrköping: Wallberg, 1886. [4], 389 s. - C W-G, Bönens makt. Ett bidrag till förståendet af Jesu löften om bönhörelse. Öfvers från orig:s tredje uppl af E S. Med ett förord af M Johansson. Norrköping: Wallberg, 1887. [8], 171 s. [2.-3. uppl 1888-89. 4 uppl 1913: Förbättrad öfvers från orig:s sjunde uppl, Sthlm: Skoglund, [8], 192 s.] - C E Luthardt, Apolo-getiska föredrag öfver kristendomens moral. Hållna i Leipzig vintern 1872. Öfvers från orig:s tredje uppl af E S. Norrköping: Wallberg, 1888. ix, 333, [2] s. - C W-G, Himmelskt ljus i jordiskt mörker. Vittnesbörd om Guds nådefulla ledning med sina barn. Norrköping: Wallberg, 1888. [5], 149 s. - L Frohnmeyer, Bibelatias. En handbok för religionslärare och bibelvänner. Utarb af Frohnmeyer o I Benzinger. Auktoriserad svensk uppl af E S. 500 afbildningar med förklarande text. Sthlm: Ljus, 1905. Fol. xi, [1], 179, [1] s, ill. [E S, Förord till den svenska upplagan, s [v]-[vi]. Texten delvis bearb av E S (särskilt avd V, Biblisk natural-historia, s 157-165).] - Öfversättning af 1 Mos. 1:1-11:9. Upps 1905. (Almqvist & Wiksell). 21 s. (Sommarkurserna i Uppsala 1905. Grundlinjer till föreläsningar). [Lätt bearb version av Bibelkommissionens övers enl Normalupplagan av år 1904.] - Nya testamentet enligt Carl XILs kyrkobibel. Revuppl [av E S.] Sthlm: Diakonistyr, 1923. 496 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 14 april 1917, nr 5, o 30 juni 1922, nr 105, RA.

G Aulén, Från mina nittiosex år (1975); O Bexell, Folkväckelsens o kyrkoförnyelsens tid (Sveriges kyrkohist, 7, 2003); S A Fries, Vår kärleks hist: ett bidr ull teologiens hist (1945); S Gabrielsson, Från Falun till Canterbury (1955); S Hidal, Bibeltro o bibelkritik: studier kring den historisk-kritiska bibelsynens genombrott i Sverige 1877-1910 med särsk hänsyn till Gamla testamentet (1979); R Idestrom, From biblical theology to biblical criticism: Old testament scholarship at Uppsala university, 1866-1922 (2000); S Kahle, H S Nyberg: en vetenskapsmans biogr (1991); J Lindblom, E S: hans plats inom sv teologi (Sv teol kvartalskr, nr 8, 1932); S Linder, Domprosten E S (Sv exegetisk årsb, nr 5,1940); SMoK; E Stohlander Axelsson, Ett brännglas för tidens strålar: striden om Torgny Segerstedts docentur 1903 (2001); UUM ht 1926 (1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Stave (Erikson), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20039, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Hidal), hämtad 2021-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20039
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Stave (Erikson), urn:sbl:20039, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Hidal), hämtad 2021-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se