Meriter

Stenman, Carl August, f 28 jan 1852 i Eskilstuna, d 23 aug 1920 i Sthlm (enl db för Eskilstuna). Föräldrar: fabriksidkaren Frans August S o Anna Christina Thim. Elev vid Tekn söndags- o aftonskolan i Eskilstuna 63–68, lärling i faderns låsfabrik, praktikant vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori o i Munktells mek verkstäder, allt i Eskilstuna, vistades utomlands 73-76, verkmästare vid Eskilstuna jernmanufakturab:s fabrik i Tunafors 77, ägare o chef för firma Aug Stenman från 81, led av fattigvårdsstyrelsen i Eskilstuna 86-90, av drätselkammaren 87–91, av stadsfullm där 90–02.

G 14 okt 1882 i Sthlm, Maria, m sin kusin Gerda Ottiliana Carlsson, f 21 dec 1853 där, ibid, d 25 juli 1889 i Torshälla (kbf i Eskilstuna), dtr till vagnfabrikören Carl Anders C o Johanna Catharina Stenman.

Biografi

I Eskilstuna Fristad, som var känd för sin finsmidesindustri, hade August S:s fader en mindre låsfabrik. Där gick S i lära medan han kvällstid studerade vid Tekniska söndags- och aftonskolan. Han erhöll därefter praktik först i Carl Gustafs stads kronogevärsfaktori, sedan hos Theofron Munktell (bd 26) själv i dennes mekaniska verkstad.

Under de närmast följande åren företog S utlandsresor, som hade avgörande betydelse för honom. I Wien ägde en världsutställning rum och han kom att biträda det sv kommissariatet. Han såg där tyska automatmaskiner som fångade hans intresse, vilket ledde till studiebesök vid maskinfabriker i Chemnitz, Solingen och Remscheid i Tyskland. Därifrån for han till Sheffield i England. 1876 kom S till USA där han tjänstgjorde i det sv kommissariatet vid världsutställningen i Philadelphia. Dessutom var han en tid anställd som slipare och smärglare i en bordsknivsfabrik.

I Philadelphia mötte S förmodligen Magnus Brunskog. Denne sökte efter dugliga män till den nyligen uppförda första etappen av Tunafors fabrik i Eskilstuna. Där skulle tillverkning av bordsknivar inledas med hjälp av den allra senaste tekniska utrustning som stod att få i USA som fräsmaskiner, excenterpressar och andra automatmaskiner. Fabriksanläggningen ägdes av Eskilstuna jernmanufakturaktiebolag (Jernbolaget). S med sina förvärvade goda kunskaper passade väl in i sammanhanget och han anställdes som verkmästare.

S:s dröm var att bli egen företagare. Den infriades 1881 då han genom Jernbolagets bemedling och upptagande av lån lyckades förvärva Thunellska gångjärnsfabriken i Eskilstuna. Därmed grundades firma August Stenman. Han måste dock lova att leverera all sin produktion av gångjärn till Jernbolaget. Dess monopol på försäljningen bröts inte förrän 1895, då S tog saken i egna händer och inledde direktförsäljning till järnhandlarna.

S:s företag sysselsatte till en början ett 20-tal personer, men arbetsstyrkan växte på några få år till 50. Han påbörjade 1889 uppförandet av den stora fabriksbyggnad som ännu (2007) står vid Drottninggatan. En större utbyggnad åt Nygatan till företogs 1907. S tillverkade till en början beslag och gångjärn. Han gjorde flera egna uppfinningar och erhöll 1894 patent på ett korrugerat hörnjärn. S strävade efter att hålla sig å jour med den tekniska utvecklingen och gjorde snabba inköp när nya maskiner var till salu.

Efterhand lyckades S bygga upp en teknisk kompetens inom företaget varmed specialautomater kunde tillverkas i firmans egen regi. Han lät sina medarbetare resa utomlands för att få utbildning. En av dem var överingenjören John Elg, som konstruerade flera av S:s gångjärnsmaskiner. Denne kom till företaget 1907 och blev med tiden driftsledare och teknisk chef. När S 1911 inledde tillverkning av skruvar köpte Elg den första maskinen i USA, men därefter konstruerades nya maskiner inom företaget. Vid sidan av gångjärn och andra byggnadsbeslag kom på så sätt sortimentet av tillverkade produkter att utvidgas med träskruvar, järngängade skruvar, häftstift m m samt senare även lås. S:s ledande princip var produktion byggd på masstillverkning med kvalitet.

Exporten var viktig för avsättningen av företagets produkter, och S satte Sixten Nilsson (bd 26) att finna gynnsamma utländska marknader. Genom denne kom företaget att bli en av världsmarknadens främsta leverantörer av byggnadssmide.

S var en färgstark personlighet och ställde stora krav på sina anställda. Han var sträng men visade också omsorg om personalen, bl a trodde han på egnahemsrörelsen i Eskilstuna och hjälpte flera arbetare med lån. S var även kommunalt verksam i staden.

Författare

Bror-Erik Ohlsson

Arkivuppgifter

S:s arkiv i Företagens arkiv i Sörmland, Eskilstuna.

Källor och litteratur

Källor o litt. Rinmansskolan (Tekn skolan i Eskilstuna), Matr över inskr elever, vol D3a:1, Eskilstuna stadsarkiv.

Eskilstuna hist, 3, 1800- o 1900-talet, ed B-E Ohlsson (2001); Eskilstuna stadsfullm 1863-1914, ed K Hellberg (1915); Ett namn som tagit skruv: en krönika om ett industriellt värv, ed A Ahlgren (1956); K Hellberg, Eskilstuna genom tiderna, 3 (1938); S Nilsson, Kort historik över företagen inom GKN-Stenman ab (Finansman, företagare, förhandlare: till Jacob Wallenberg på 80-årsdagen den 27 sept 1972, 1972); SMoK; Sveriges äldsta företag inom handel, industri, press, penningväsen, sjöfart o andra näringar, ed C Forsstrand (1923)

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C August Stenman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror-Erik Ohlsson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20141
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C August Stenman, urn:sbl:20141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror-Erik Ohlsson), hämtad 2024-04-23.