George Stephens

Född:1813-12-13 – Storbritannien och Nordirland (i Liverpool, England)
Död:1895-08-09 – Danmark (i Köpenhamn, Fredriksberg)

Gymnasielärare, Språkforskare, Fornforskare, Läroboksförfattare


Band 33 (2007-2011), sida 378.

Meriter

Stephens, George, f 13 dec 1813 i Liverpool, England, d 9 aug 1895 i Khvn, Frederiksberg. Föräldrar: metodistpastorn John S o Rebecca Eliza Rayner. Studerade språk o fornkunskap vid University College, London, språklärare, läromedelsförf o fornforskare i Sthlm 34-51, medstiftare av Sv fornskriftsällsk 43, tf lektor i engelska språket o litt:en vid Khvns univ 51, ord 54, m prof:s titel 55-93, stiftare av Samf for dansk sprogforskn 79, av Universitetsjubilæets danske samf 79. - Uti LVHAA 66, fil hedersdr vid UU 6 sept 77.

G 16 jan 1834 trol i England m Maria (Mary) Bennet, dp 23 juli 1809 i Brentwood, Essex, England, d 17 mars 1896 i Khvn, Frederiksberg, dtr till Edward B o Elizabeth. 

Biografi

S fick skolutbildning vid privatskolor i Liverpool men flyttade redan i unga år till London, där han blev en av de första studenterna vid University College. Sina studier där inriktade han på språk och förhistorisk forskning. Kort efter sitt giftermål 1834 flyttade S och hustrun till Sthlm där hans äldre bror Joseph Rayner Stephens 1826—29 verkat som metodistpräst. De bosatte sig i Gamla stan och kom att trivas mycket bra. S var utåtriktad och socialt begåvad vilket öppnade många dörrar. Snart blev han en frekvent gäst i stadens kulturella salonger. Han kunde på så sätt knyta vänskapsband med en rad ledande sv kulturpersonligheter som Erik Gustaf Geijer, Per Daniel Amadeus Atterbom, Esaias Tegnér och Bror Emil Hildebrand. Dessa kontakter kom att få stor betydelse för S:s egna kulturella ambitioner.

S fick ganska omedelbart anställning som lärare i engelska. Detta arbete i förening med olika uppdrag som översättare och kolumnist för engelska tidningar var tillräckligt inkomstbringande för att klara familjens uppehälle. Han odlade också vidare pedagogiska intressen. Då det saknades läromedel för undervisningen skrev han själv ett flertal handböcker som rörde både litteraturvetenskap, bl a om Shakespeares Stormen, och språk, t ex en elementär engelsk grammatik. För att underlätta för sina studenter publicerade han även ett engelsk-svenskt lexikon (1841).

Genom påverkan från brodern Joseph väcktes S:s intresse för nordiska språk och nordisk litteratur, en kärlek som kom att genomsyra hela hans akademiska karriär. Ett första tydligt resultat av detta intresse var hans översättning till engelska av Tegnérs Frithiofs saga (1839). Volymen innehöll också en engelsk översättning av den fornisländska saga som Tegnér byggde sin dikt på, en unik insats eftersom detta var den första isländska saga som översattes till engelska. Illustrationer till verket gjordes av S:s gode vän Egron Lundgren (bd 24) som även senare kom att bidra med sin kompetens i S:s olika verk, t ex i nyutgåvan av Svenska folksagor (1875).

S:s närmast förtrogne i Sthlm var Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (bd 19), vilken delade hans intressen för det fornnordiska. De bägge, tillsammans med bl a A I Arwidsson, konsul C D Arfwedson och riksantikvarien B E Hildebrand, bildade 1843 Sv fornskriftsällskapet, som började publicera den än idag (2008) ledande serien för utgivning av svenskspråkig litteratur från medeltiden. Bland de första banden i sällskapets skriftserie fanns ett par utgåvor till vilka S bidragit, nämligen legenden om Sankt Patrik (S. Patriks-sagan, 1844), versromanen Herr Ivan Lejonriddaren (tills m J W Liffman, 1849) och det mycket omfattande Ett fornsvenskt legendarium (1-3, 1847-74). Den senare är fortfarande den mest fullständiga utgåvan av medeltida svenskspråkiga hagiografiska texter.

S:s vänskap med Hyltén-Cavallius ledde också fram till utgåvan Svenska folksagor och äfventyr (1-2, 1844-49). S:s excerpering av folksagor var inspirerad av bröderna Grimms Kinder- und Hausmärchen (1812-14). Samtida vittnesbörd visar mycket tydligt att han hyste en speciell kärlek till detta material. Det berättas att han samlade sina vänner kring sig i bostaden för att lyssna till högläsning av sagorna. Själv låg S vanligen utsträckt på golvet som i trance, för att plötsligt hoppa upp och klappa i händerna vild av begeistring. Ett tredje utgivningsprojekt som S och Hyltén-Cavallius gav sig in i var ederingen av Sveriges historiska och politiska visor (1853). I denna utgåva hade de båda vännerna uppdelat arbetet på så sätt att Hyltén-Cavallius bar huvudansvaret för texterna, medan S svarade för kommentarer och hänvisningar utifrån tidigare utgivna parallelltexter.

Som utgivare av fornsvensk text låg S före sin tid. Genom ett avancerat notationssystem är det lätt att se samband mellan olika textversioner, även om S snarast strävade efter att presentera texterna innehållsligt än att ge en textkritisk bakgrund. Hans intresse för det etnologiska märks också i hans omfångsrika och utförliga sakregister som ofta visar på relevant information för förståelsen av texternas sammanhang. Själva utgåvorna är fortfarande användbara, åtminstone för filologiska pilotstudier.

Vid sidan av arbetet med det äldre sv materialet fortsatte S att forska om fornengelska texter. 1844 publicerade han i Archaeologia en översättning av ett nyligen återupptäckt fornengelskt poem, The Phoenix. Dikten var skriven i en starkt idiosynkratisk stil, bevarande orginalversens alliteration, och där det var möjligt använde S anglifierade former från fornnordiskan, hellre än grekiska, latinska eller franska varianter. Med denna utgåva stötte dock S på hård kritik. Han blev anklagad för att ha tillfört förbättringar till poemet snarare än korrigeringar. Orsaken till detta låg i S:s ideologiska språksyn och hans lingvistiska och stilistiska ambitioner. Språksynen var sannolikt inspirerad av den dåtida skandinavismen med vars förespråkare S umgicks. S hyste stark aversion mot allt som han menade uppstått utifrån tysk militär och filologisk imperialism, vilket han försökte stävja genom en snarast politiskt färgad filologisk vetenskapssyn. Som exempel på detta kan nämnas att S aldrig använde den tyskinfluerade termen "anglosaxisk", istället skrev han konsekvent "fornengelsk" (Old English) eller "scando-anglikansk".

S var övertygad om att engelskt språk och litteratur från tiden före Wilhelm Erövraren (1066) var präglat av det fornnordiska. I sin argumentation utgick han från att det språk som nyttjades av de första inflyttande från Skandinavien till England ca 200 e Kr hade en liknande grammatisk struktur som alla andra scando-gotiska dialekter. Detta skulle vara det "urspråk" varifrån sedan fornengelskan och fornisländskan utvecklades. Rester av denna scando-gotiska dialekt stod, enligt S:s mening, att finna i de tidiga brittiska och skandinaviska runinskrifterna. S hävdade alltså att det engelska folket närmast var av nordisk börd och att det engelska språket därför borde räknas till de nordiska språken. I och med användningen av det romerska alfabetet, med dess begränsningar, inleddes enligt S en språklig förfallsperiod för engelskan. Senare, när S hade flyttat till Danmark, menade han sig kunna peka på olika likheter mellan danskt och engelskt språk som ett stöd för sina teorier. S hävdade bl a att lantbefolkningen i norra England och på Jylland fortfarande kunde kommunicera med varandra tack vare sina arkaiserade dialekter.

S:s argumentation ledde också till att han generellt avvisade allt inflytande från det teutoniska. Detta fick vida konsekvenser; bl a ville han reformera engelsk stavning från allt vad han menade vara germanismer. S:s ideologiska perspektiv kom även till uttryck i hans kärlek till den nordiska tanken. I artiklar publicerade i engelska nyhetstidningar stred han för att Ryssland skulle ge Finland oavhängighet. Från början var S också en motståndare till Bernadottedynastien i Sverige, men senast 1856 måste han ha omprövat detta. S accepterade då att fungera som mellanhand mellan kung Oscar och engelsk press, för vilket han avlönades med 1 000 rdr årligen.

S flyttade 1851 till Danmark där han fick anställning som lektor i engelska språket och litteraturen vid Khvns universitet, eller vid Cheapinghavens universitet som han själv kallade lärosätet i flera av sina skrifter utifrån sin egen övertygelse om den ursprungliga stavningen. Ordinarie innehavare av tjänsten 1854 tillades han professors titel 1855. I denna posidon utgav han ett flertal verk om engelskans ursprung, vilka var tydligt influerade av hans ideologiska principer.

Även i S:s pedagogiska gärning i Danmark framträdde hans starka intresse för fornspråken. När det gällde mer modern engelsk litteratur var han ytterst selektiv; den enda mer moderna författare som han lyfte fram var Shakespeare. S undervisade fyra timmar varje vecka men koncentrerade sin undervisning under långa perioder kring enskilda verk. S kunde t ex, enligt de bevarade lektionskatalogerna från Khvn, undervisa om samma Shakespearepjäs i 2-3 terminer. Sammanlagt undervisade S under årens lopp om mer än 20 olika Shakespearedramer; den enda pjäs som han tog upp mer än en gång var Macbeth. Vid sidan av Shakespeare föreläste S om Chaucer, Spenser, Longfellow, Milton, Swinburne, Philip Massingham och Marlowe, alltid utifrån de nyaste utgåvorna av verken. Han använde sig sällan av gästlärare, men några undantag fanns; han lät t ex Georges Brändes föreläsa under en period.

På onsdagarna mellan sju och tio på kvällen bjöd S hem sina studenter till bostaden för att samtala på engelska. S fäste annars liten vikt vid det praktiska bruket av engelskan i sin undervisning, något som han kritiserades för, bl a av den unge läraren och fonetikern Olle Jespersen. Medan S ansåg att samkvämen i hans lägenhet på onsdagarna räckte, ville Jespersen modernisera ämnet. Detta ledde till en brytning mellan honom och S. Så länge S satt kvar som professor förändrades inte ämnet, däremot gjordes radikala förändringar efter S:s pensionering då också ämnet blev en del av den språkliga-historiska fakulteten.

1866 publicerades S:s för eftervärlden kanske mest betydande forskningsverk, den första delen i serien The old-northern runic monuments of Scandinavia and England, now first collected and deciphered. Utgåvan följdes av ytterligare tre band (1868, 1884 och 1901, det senare postumt utgiven av S O M Söderberg). Insamlandet av detta material var föranlett av S:s övertygelse om att i runinskrifterna finna nyckeln till förståelsen av engelskans samhörighet med de nordiska språken. Det som i S:s arbete imponerar mest på en modern läsare är dels omfånget, dels hur S månade om att ta fram tillfredsställande kopior av inskrifterna. Betydelsen av verket består i att det i mer än hundra år var det enda försöket att på ett och samma ställe samla de engelska runinskrifterna. Framför allt är det samlingens helhet som ger den dess värde, däremot är S:s olika tolkningar inte helt tillförlitliga, bl a på grund av att han försökte tvinga in tolkningarna i sin politiska språksyn. Som ett exempel kan nämnas att han översatte den forngrekiska inskriften i Brough, Northumbria, utifrån en övertygelse om att den var skriven med engelska runor.

Den metod som S använde sig av var att identifiera inskrifternas ord och därefter söka likheter med ord i skandinaviska ordböcker, både sådana lexikon som beskrev fornspråken och sådana som beskrev de moderna språken. Utifrån dessa resultat sökte sedan S tvinga fram en möjlig tolkning av inskriften. Detta har inneburit att många av tolkningarna senare helt omprövats. S:s styrka var alltså insamlandet och anmärkningsvärt är att han gjorde många unika fynd.

S var under hela sitt liv en mycket produktiv skribent. Hans många, ofta politiskt eller filologiskt kontroversiella bidrag, publicerades både i skandinaviska och i engelska tidskrifter, t ex Gentleman's Magazine, Foreign Quarterly Review och Notes and Queries. Genom sin noggranna excerpering av litteratur från 1500- och 1600-talen kom han också att bli en av de främsta bidragsgivarna till den senare utgivna Oxford English Dictionary.

Utanför den akademiska världen visade S ett stort intresse för den brittiska gemenskapen i Khvn, inte minst engagerade han sig i planerna på en anglikansk kyrka. En byggnadskommitté för detta projekt tillsattes 1853, men det kom att dröja mer än 30 år innan St Alban's Church vid Langelinie kunde invigas. Kampen för denna kyrkas tillkomst var hård, och S var en av de ledande förespråkarna för bygget. I kyrkan finns en markering, The Stephens memorial window, till minne av S och hans hustru.

S:s son Joseph Samuel Frithiof S (1841— 1934) studerade vid Khvns universitet och arbetade 1861-69 som ingenjör vid järnvägsbyggen i Indien. Han inköpte 1867 Huseby i Skatelöv, Kron, med underlydande, ett omfattande komplex av bruks- och jordegendomar. Bosatt där från 1869 och sv medborgare 1874 utvecklade han godsdriftens olika sektorer, till en början särskilt järnbruket som genom en alltmer förfinad gjutgodsproduktion länge motstod bruksdöden. Han ägnade också skogsbruket stor uppmärksamhet och efterhand blev jord- och skogsbruk de viktigaste verksamhetsgrenarna, bl a utökades arealen genom stora invallningar. Som Husebys härskare under 67 år utövade Joseph S en strängt patriarkalisk ledning och även i övrigt företrädde han en strävt konservativ hållning. Han var ledamot av landstinget och representerade vid riksdagarna 1887A-1909 Kronobergs län i FK, där han anslöt sig till den protektionistiska sidan.

Vid S:s död 1934 ärvdes godskomplexet av hans tre döttrar varvid Huseby med närliggande gårdar övertogs av den äldsta dottern Florence Elisabet S (1881-1979). Hon hade undervisats av en guvernant, var språkkunnig och beläst men saknade kunskaper om godsskötsel. Ett stort inflytande över driften gavs därför åt förvaltare och rådgivare. Dessa var delvis mycket välkända personer men här valda på irrationella grunder och knappast lämpade för uppgiften. Genom vanvård av jordbruket, systematisk skogsskövling och en rad för Florence S ofördelaktiga affärer undergrävdes godsets ekonomi. 1957 blev S på egen begäran förklarad omyndig och samtidigt inleddes en rad rättsprocesser mot hennes rådgivare. Dessa rättsaffärer, "Husebyskandalen", som avslutades 1962 och ledde till flera fällande domar, bevakades intensivt av media. S:s öde och hennes kamp för upprättelse, vilken hon delvis förde via pressen, väckte stor sympati i samtiden men det dröjde till 1976 innan omyndigförklaringen hävdes. Efter hennes bortgång tre år senare överfördes egendomen till sv staten och den förvaltas sedan 1996 av Statens fastighetsverk.

Med köpet av Huseby 1867 följde ett omfattande bibliotek som sedan utökades genom att George S:s stora förvärv av företrädesvis äldre danskt och engelskt tryck placerades där. Husebysamlingen blev på så sätt en av landets största och mest värdefulla privatbibliotek; bland dess ca 20 000 volymer från fem århundraden fanns en rad rariteter. Delar av beståndet, bl a 46 inkunabler, kom under benämningen Husebysamlingen i KB:s ägo 1980 efter att ha varit deponerade där sedan 1963.

Författare

Jonas Carlquist med bidr av Andreas Tjemeld (Joseph S o Florence S)



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

George S:s arkiv huvudsakligen i KB (Husebysaml:en) men även i LUB (brev o handl:ar ang arkeologi), ATA (fragment), DRA (enstaka brev), - Brev från S i GUB (bl a till W Berg o många till G Brusewitz), KB (bl a till J A Ahlstrand, V Rydberg, V Sturzen-Becker o H Wieselgren samt många till firma N M Lindh, Örebro, G Hyltén-Cavallius o G Klemming), LUB (bl a till N Mandelgren, E Rietz o K Söderwall samt många till S Söderberg), RA (bl a till O P Sturzen-Becker), UUB, LSB (bl a till K A Hagson) o i ATA (bl a till H Hildebrand). Enstaka handl:ar efter S i AA.

Tryckta arbeten

Kompositioner: "Sir Walter Raleigh's song". A can-zonet. Words from "Shakespeare and his friends, London 1838". With melody and accompaniment for the piano or guitar. Together with a Swedish transla-tion of the original ballad. Sthlm 1838. (Nordström). [3] s, musiknoter. 4:o. [Noterna har anm: "Music by G. S." Shakespeare ... är förf av R F Williams.] -Sev-enteen songs and chants, &c. to Professor George Stephens's melodrama Revenge, or Woman's love. Nearly all composed by G S, and harmonised for the piano by B V Hallberg. Copenhagen: Iversen; London: J RSmith, u å [1857]. 19 s. Fol. [För G S:s drama, se nedan under egna verk (1857).] - För G S:s tonsättningar till E Tegnérs Frithiofs saga 1839 se nedan under bidrag. Tryckta arbeten (egna verk): "The tempest." An out-line sketch of the play by William Shakspeare. With introductory remarks and an analysis of the charac-ters. Intended for university classes, family reading and the private student. Sthlm 1836. (Norstedt). 33 s. [Anon. Omtr i: The people's magazine, 1841, s 289-301. 3. ed, Copenhagen 1855,32 s, 8:o (jämför nedan, The Shakespear storyteller, 1855-56).] - Conversa-tional outlines of English grammar. Intended as an easy introduction to that language. As these outlines contain only what is really essential, the young student is earnestly recommended to commit the whole to memory. Sthlm 1837. (Norstedt). 15 kort i omsl. 12:o. [Sign: G. S.] - Engelskt och svenskt handlexikon. Stereotyperad uppl. Sthlm 1841. (Hjerta). [4], 667 s. [Anon. Ny tr 1893: Sthlm: Hierta.] - Förteckning öfver de förnämsta brittiska och fransyska handskrifterna uti Kongl. bibliotheket i Stockholm. Sthlm: Norstedt, 1847. xii, 204, [1] s. - Hurrah for Denmark! [Dikt.] Sthlm 1848. (WFDalman). 6, [2] s. 8:o. [Undert. Särtr ur: Dagligt allehanda, 7 apr 1848.] —Några ord i Bildnings-cirkeln den 19 mars 1848. Sthlm: Dalman, 1848. [2], 5 s. 8:o. [Särtr ur: Dagligt allehanda, 28 mars 1848.] - Old Denmark. [Rubr. Dikt.] Upsala 1848. (Wahlström). [2] s. 8:o. [Undert. Särtr ur: Frey, 1848, s 189-190.] - Eckernförde. (Ur Aftonposten, n:o 90.) [Rubr. Dikt.] Sthlm 1849. (Walldén). [1] bl. 4:o. [Undert.] — The Shakespear story-teller. Intro-ductory leaves or outline-sketches, with choice ex-tracts in the words of the poet himself. Copenhagen 1855-56. No 1-6. No 1, The tempest. 3. ed 1855. [Tidigare uppl se The tempest (1836).] No 2, The two gentlemen ofVerona. 1855. No 3, The merry wives of Windsor. 1855. No 4, Twelfth night, or What you will. 1855. No 5, Measure for measure. 1855. No 6, Much ado about nothing. 1856. - "Gange Rolf." June 19, 1856. [Dikt.] Khvn 1856. [4] s. 8:o. [Undert. På engelska; övers till norska s å.] - To Mistress Hannah Dodd, Copenhagen, July 17, 1856. [Dikt.] Copenhagen 1856. 10 s. Fol. - June 5, 1857. [Dikt.] Uouå [Khvn 1857]. [4] s. - Revenge, or Woman's love. A melodrama in five acts. Copenhagen: Iversen; London: J R Smith, 1857. 99 s. 8:o. [För tonsättning av de 17 sånger som ingår i dramat se Seventeen songs ... (1857), ovan under kompositioner.] - Scandinavian folkmoot at Ramlösa, July 4, 1858. [Rubr.] Uouå [Khvn 1858]. (Thiele). [4] s. 8:o. [Undert: G S. S (3]-[4): Svensk rhytmisk öfversättning (av O P Sturzen-Becker|. Omtr i K Villemoés, 0velser i engelsk, Khvn 1860, s 110-117.] -Til DHr. Vadgere i Frederiksborg Amts 2den Valgkreds. Dat. Kjöbenhavn, Juni 3, 1858. Uouå [Khvn 1858]. [1] bl. 8:o. - The rescue of Robert Bums, February 1759. A centenary poem. Cheap-inghaven ti å [1859]. 22 s. 8:o. - December 1,1859. U o u å. 4 s. 8:o. [Verser vid giftermålet mellan G Mac Cormick o R Bartels.] - The runic inscriptions at Maeshowe. [Rubr.] Uouå [London 1862]. 6 s. [Tidigare publ som Runic inscriptions in the Orkneys. A correct oudine of my copious Communications to Mr. Farrer (The gentleman's magazine, 1862, s 286-291) samt utan rubr i notisavd Blandinger i Tidsskrift for Philologi og Pedagogik, Aarg 4,1863, s 85-90. (I innehållsförteckningen med titel: Meddelse om de paa 0rken0erne fundne Runeinskrifter. 1 denna version saknas inledningen i särtr, vilken ersatts av ett följebrev på engelska från G S daterat Cheapinghaven 22 juli 1862.] Följdskrift till: J Farrer, Notice of runic inscriptions discovered during recent excavations in the Orkneys, [Förtitel: Maeshowe,] U o [Edinburgh]: Printed for private circulation, 1862,40 s, xiii pl-bl, ill. [Se kapidet Readings of the inscriptions by professors Stephens, Munch, Rafn, s [25]-40.}] - Queen Dagmar^ cross, facsimile in gold and colors of the enam-eled jewel in the Old-Northern Museum, Cheapinghaven, Denmark. With introductory remarks by G S. London: J R Smith; Cheapinghaven: Michaelsen and Tillge, 1863. 16 s, [1] pl-bl. 4:o. [Förutel: The cross of Queen Dagmar. Även utg i dansk övers s å: Dronning Dagmars Kors, Efterligning i Guld- og Farvetryk af det emaillerede Smykke paa det Oldnordiske Musasum i Kjöbenhavn.] - The late Frederik VII, king of Den- mark. U o o å [1864]. 3 s. - The old-northern runic monuments of Scandinavia and England. [Vol I—III:] With many hundreds of facsimilies and illustrations, partly in gold, silver, bronze and colors; runic alpha-bets; introductions; appendices; wordlists, etc. [Vol IV:] With numerous facsimiles and illustrations. [Samtliga vol:] Now first collected and deciphered by G S. [Vol I—II:] London: John Russell Smith; Khvn: Michaelsen and Tillge; [vol III:] London, Edinburgh: Williams and Norgate; Cheapinghaven: Lynge; [vol rV:] London, Edinburgh: Williams and Norgate; Lund: Gleerup, 1866-1901. Vol I-IV. Fol. Vol I. 1866-67. [1], lxx, [2], 501 s, [3] pl-bl (varav 2 vikta), ill. [Följdskrift till vol I: Se nedan under bidrag, Candidat L. F. A. Wimmer ... (1867).] Vol II. 1867-68. [4] s, s 505-1038, [13] pl-bl (varav 12 i färg). Vol III. 1884. viii, 508 s. Vol IV. Ed after his [G S's] death by S O M Söderberg. 1901. [9], 108 s, ill. - The Ruthwell cross, Northumbria, from about A.D. 680, with its runic verses by Casdmon, and Caedmon's complete cross-lay "The holy rood, a dream" from a South-English tran-script of the lOth century. With transladons, com-ments and facsimile-plates. London, Khvn 1866. iv, 46 s, 2 pl-bl, ill. - Candidat L.F.A. Wimmer: Om de old-nordiske Runeindskrifter. Dr. E. Jessens Småting ved-rörende Runeindskrifter. Kjöbenhavn 1867. (Thiele). [ 1 ], 57 s. [Särtr av två bidrag ur: Aarboger for nordisk Oldkyndighed og Historie, 1867, s 177-233 (se vidare under bidrag).] - Runehallen i det Danske Oldnordis-ke Museum. Khvn: Michaelsen og Tillge, 1868. vii, 25 s, [13] pl-bl, ill. [Även utg på engelska s å: The runic hall in the Danish Old-Northern Museum, Cheapinghaven.] -Verses for the people. Suitable to the times. By an Englishman. London 1871. 23 s. - Macbeth, earl Siward and Dundee. A contribution to Scottish history from the rune-finds of Scandinavia. London, Edinburgh: William and Norgate; Kjöbenhavn: Lynge, 1876. 27 s. [Även utg på danska s å: Macbeth, Jarl Siward og Dundee. Et Bidrag til Skotlands Historie fra Skandinaviens Rune-Fund, Kjöbenhavn.] -Runstenen från Skee. [Rubr.] Sthlm 1876. (Norstedt). 9 s. [Särtr ur: Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia, bd 1, Sthlm 1874-79, (Norstedt), s [166]-174.] - En svensk historisk run-brakteat. [Rubr.] Sthlm 1876. (Norstedt). 18 s, ill. [Särtr ur: Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 3, 1875/77, Sthlm 1876-78, (Norstedt), s [47]-64, ill,] - En svensk solskifva med runinskrift. [Rubr.] Sthlm 1877. (Norstedt). 4 s. [Särtr ur: Kongl. Vitterhets historie och antiqvitets akademiens månadsblad, årg 6, 1877, s 492-495.] - Pilgårdarunste-nen i Boge socken på Gotland. [Rubr.] Sthlm 1878. (Norstedt). 6 s. [Särtr ur: Kongl. Vitlerhets historie och antiqvitets akademiens månadsblad, 7, 1878, s 593-598.] - Tordneren Thor, fremstillet på en skandinavisk Dobefont fra omtrent år 1000. Det eneste hi-dintil fundne Gudebillede efterladt os af vore Skan-do-Gotiske forfaedre. Kjöbenhavn: Lynge; London, Edinburgh: Williams and Norgate, 1878. 58 s, ill. [Även utg på engelska s å: Thunor the Thunderer, carved on a Scandinavian font of about the year 1000. The first yet found god-figure of our Scando-Gothic forefathers. Cheapinghaven, London.] - Prof. S. Bugge's Studies on Nortliern mythology shortly ex-amined. London, Edinburgh: Williams and Norgate, 1883. [5], 181 s, ill. [Tidigare publ under titeln Prof. S. Bugge's Studies on Northern mythology i: Mémoi-res de la Société royale des Antiquaires du Nord, N S, 1878/83, s [289]-414, ill; Prof. S. Bugge's ... Rider. (July-November 1882) (Ibid, 1884/89, s [l]-54). Dansk övers, genomsedd av G S: Prof. S. Bugge's Studier over nordisk Mythologi, Kjöbenhavn 1884, (Thiele), [1], 149, 47 s, ill. Särtr ur: Aarboger for nordisk Oldkyndighed og Historie, 1883, s 215-363, ill; Prof. S. Bugge's ... Supplement. (Juli-November 1882) (Ibid, 1884, s [1J-47, ill). Följdskrift till: S Bug-ge, Studier over de nordiske Gude- og Heltesagns Oprindelse. R 1, H 1 (Christiania 1881, s 1-80).] -Handbook of the old-northern runic monuments of Scandinavia and England. Now first collected and de-ciphered by G S. The three volumes re-arranged with short texts, but keeping all the old-northern chemi-types and illustrations. London, Edinburgh: Williams and Norgate; Cheapinghaven: Lynge, 1884. xxiv, 281 s, [ 1 ] pl-bl (vikt), ill. [Förkortad version av The old-northern runic monuments ... (1866-1901), sammanställd samtidigt med vol III av detta. Faks-uppl 1993: Felinfach: Llanerch.] - T. W. Rennie and Hanne Rennie. Silver-wedding ... [Dikt.] Kjöbenhavn u å [1885]. 8:o - Is English a German language? London: Allén & Storr, 1890. 23 s. [Övers till danska s ä.] -Seven heathen and Christian Scandinavian antiquar-ian objects in the Stephens Museum, Husaby, Småland, Sweden. Kjöbenhavn 1892. (Thiele). [15] s, ill. [Anon.] - The rtmes, whence came they. London & Khvn: Williams and Norgate; Lynge, 1894. [8], 95 s, ill. Fol. - Odaterad: God bless our fatherland. [Dikt.] Uouå [Khvn?] [1] bl.

Tryckta arbeten (bidrag): För bidrag av G S före 1866 se T H Erslew, Supplement til Allmindeligt Forfatter-Lexicon for Kongeriget Danmark med tilhorende Bilande 1841 til efter 1858, Bd 3, S-0 (1868), s 268-278. Tillägg och rättelser till Erslew: Företal (Bihang till Frithiofs saga ... 1839, s v-vi). [Även utg av G S, se nedan under utgivit. Företalet finns även med i 2. uppl s å men ej i 3., översedda o utökade uppl från 1841 eller ny uppl från 1849.] - [Tonsättning till] Bal-ders bål (med ackompanjemang av G Drake) (Ibid, [2] musikbl, före s 27). [Sign: G. S.] - [Tonsättning till] Frithiof kommer till kung Ring (med ackompanjemang av G Drake) (Ibid, [2] musikbl, före s 29). [Sign: G. S.] - [Tonsättning till] Frithiof på sin faders hög (med ackompanjemang av G Drake) (Ibid, musikbl, motstående s 32). [Sign: G. S.] - [Notice] (W Irving, Voyages and discoveries of the companions of Columbus ... 1839, s [iii]-iv). [Sign: G. S. Även utg av G S, se utgivit.} - Introduction (Ibid, s [v]—xv). - Pre-face (E Tegnér, Frithiofs saga ... 1839, s [v]-x). [Även övers av G S, se nedan under översatt. Utöver detta o nedan preciserade bidrag inleds varje canto i G S:s övers med en sida m titel Argument med innehålls-mässiga kommentar.] - [Tonsättning (air) till Canto XIII,] Balder's pyre (med ackompanjemang av G Drake) (Ibid, [2] musikbi, före s [129]). [Sign: G. S.]

- [Tonsätlning (air) dll Canto XVII,] Frithiof cometh to King Ring (med ackompanjemang av G Drake) (Ibid, [2] musikbi, före s [161]). [Sign: G. S.] - [Tonsättning till Canto XXIII,] Frithiof on his father's bar-row (Air) (Ibid, musikbi, motstående s [201]). [Sign: G. S.] - Notes (Ibid, s [225]-247). - Mythological, an-tiquarian and explanatory index (Ibid, s [248]-302).

- To the reader (O P Sturzen-Becker, The Scandina-vian question ... 1857, s [iii]-iv). [Sign: The transla-tor. Även övers av G S, se nedan under översatt.] -Johannes Ephraim Larsen, Nov. 16. 1856. [Dikt] (Folke, et nordisk tidsskrift, Bd 1, Khvn 1859, s 398-400). [Omtr från: Morning chronicle, London, 27 nov 1856.] - J King Oscar I. The "King is dead - long live the King!" [Dikt] (Ibid, s 448-452). - Kirkliston Grav-Slen (Slesvigske Provindsialefterretninger, N R, Bd 4, Haderslev 1863, s [190]-208, [1] pl-bl). - Gisseberga runstenen, Hångsdala socken, Westergöthland, skänkt till Göteborgs museum av hr O. Dickson, be-skrifven af G S (Göteborgs kongl. vetenskaps och vitterhets samhälles handlingar, N F, h 9, 1864, s [129]-138, [2] pl-bl). - The runic stone at Habblingbo, Gotland (The gentleman's magazine, Nov 1865). [Övers till danska: Runestenen i Habblingbo paa Gotland (Illustreret Tidende, Khvn, 6, 1865, nr 307).] -To i Sverige fundne processions0xer (Aart>0ger fot-nordisk Oldkyndighed og Historie, 1866, s [120]-123). [Följdskrift: C F Herbst, Om de over en Kjaerne af brzendt Leer st0bte Bronce-0xer (Ibid, s [124]-132).] - Candidat L.F.A. Wimmer om de oldnordiske Runeindskrifter (Ibid, 1867, s 177-231). [Även utg som särtr, se ovan under egna verk. Följdskrift till: L F A Wimmer, De addste nordiske Runeindskrifter. Med sasrligt Hensyn til prof. Stephens Vaerk: 'The old-northern runic monuments of Scandinavia and England. F (Ibid, s 1-64). Svar av L F A W, Professor G. Stephens om de addste nordiske Runeindskrifter (Ibid, 1868, s 53-75).] - Dr. E. Jessens Småting vedrö-rende Runeindskrifter (Ibid, 1867, s 231-233). [Även utg som särtr, se ovan under egna verk (Candidat L.F.A. Wimmer 1867). Följdskrift till: E Jessen, Småting vediwende Runeindskrifter (Ibid, s 171-176). E J kommenterar vissa enskildheter i G S:s bok The old-northern runic monuments of Scandinavia and England, I (1866).] - Om de addste old-nordiske Rune-Indskrifter (Ibid, 1868, s 14-28). [Följdskrift till: S Bugge, Bidrag til Tydning af de aeldste Runeindskrifter. I (Tidskrift for Philologi og Pasdagogik, Aarg 7, 1866-67, s 211-252).] - The copies of some runic stones (Tidsskrift for Philologi og Pedagogik, 8, 1868-69, s 307-309). [Följdskrift till: S Bugge, Bidrag til tydning af de addste runeindskrifter. III, Räfsal, Bohuslän (Ibid, s 163-204).] - The old-northern runic stone at Tanum, Bohuslän, Sweden (Göteborgs kongl. vetenskaps och vitterhets samhälles handlingar, N F, h 10, 1870, s 118-139, [2] pl-bl (vikta), ill). - On Scan-dinavian runic stones which speak of Knut the Great, king ofall of the North. Read January 20, 1870 (Ar-chaeologia, vol 43, London 1871, s [97J-117, ill). -Tre "barbarisk-classiske" Gemmer, fundne i Danmark (Aarb0ger for nordisk Oldkyndighed og Historie, 1873, s 50-56, ill). - Om Rök-stenen (Antiqvarisk tidskrift för Sverige, d 5, Sthlm 1873-95, s [161]-180). [Följdskrift till: S Bugge, Tolkning af runeindskriften på Rökstenen i Östergötland. Et bidrag dl kundskab om svensk sprog, skrift og skaldekunst i oldtiden (Ibid, s [1]-148, [4] pl-bl, ill).] - Note of a fragment of a rune-inscribed stone from Aith's Voe, Cunnings-burgh, Shetland, now in the Museum (Proceedings of the Society of Antiquaries of Scotland, vol 10, 1872/74, Edinburgh 1874-75, s 425-430, ill). [Utvidgad version av artikel publ i Illustrerel Tidende, Khvn, 20 juli 1873, s 389, 390.] - Likstenen i Lund öfver biskop Herman (Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och beskrifning. Tidskrift utg af Föreningen för Skånes fornminnen och historia, 1873, tr 1874, [nr 2], s [22]-27, [1] pl-bl). - Rygbjerg-Stenen i Nor-re-Jylland (Samlinger til jydsk Historie og Topografi, Bd 5, 1874/75, s 345-349, [1] pl-bl). -Tyr h;eb us, ye Tyr ye Odin! (Aarboger for nordisk Oldkyndighed og Historie, 1875, s [109]-116, musiknoter). [SI 16: The air of Tyr-ibus.] - Den danske hövding Astrad (Ibid, s [351]-373). -James VI in Tönsberg 1589. With pho-tograph of an oaken tablet erected in the Church of St Mary, in commemoration of his visit (Proceedings of the Society of Antiquaries of Scotland, 11,1874/76, Edinburgh 1875-76, s 462-464). - On the dialect of the first book printed in Swedish. (Presented to the Royal Society of Upsala, the 13 Nov. 1878) (Nova acta Regiae societatis scientiarum Upsaliensis, ser 3, vol 10 (1876-79): 14; [1], 34 s). - Völsunga-sagan å en runsten (Upplands fornminnesförenings tidskrift, bd 2, Sthlm 1877-90, s xxxvi-xxxviii). [Övers från danska, ursprungligen publ i Illustreret Tidende, Khvn, Bd 18, 1877, s 327-328.] - On an ebony pax bearing the legend of St. Veronica. Read February 14, 1878 (Archaeologia, 46, London 1880-81, s [266]-268, [1] pl-bl). - Two English folk-tales (The folk-lore record, vol 3, 1880, s 153-156). [Innehåll: Stupid's mistaken Cries, as told in Essex about the year 1800 (s 153-155); The three noodles, or the heaven might have fallen, as told in Essex about the year 1800 (s 155-156).] - En Yorkshire-Liste over Dansk-engelske Mandsnavne fra det 11. Aarhundrede (Blandinger til oplysning om dansk sprog i aeldre och nyare tid, Bd 1, Kjöbenhavn 1881-87, s [60]-69). - Him-pigi, him-baki, him-biki. What is the tneaning of this runic word? (Ibid, s [120]-121). - Scholia to Prof. Dr. Joh. Steenstrup's "Danelag" (Ibid, s [193]-218). [Följdskrift till: J C H R Steenstrup, Danelag (Kjöbenhavn 1882).] - Further remarks on an inscribed stone found atYarm (The Yorkshire archasological journal, vol 7, 1881). - Det aeldste, hidtil kjendte Dokument paa Dansk (Aarboger for nordisk Oldkyndighed og Historie, 1885, s [1]-14, [1] pl-bl). [Engelsk version: The oldest yet found document in Danish (Mémoires de la Société royale des Antiquaires du Nord, N S, 1884/89, s [297]-306). Ingår i årg 1887.] - [Forord] (A Prins, Demokratiet og det parlamentariske System, Kjöbenhavn: Schou, 1886, s [3]-[4]). [Undert: G S. I opag svit på 6s före bokens paginering (176s).] -Ett urgammalt konstverk ([Omsl:] Runa. Minnesblad från Nordiska museet, Utg af AHazelius, Sthlm 1888, s 15-16). - On a runic door from Iceland. [Read be-fore the Society March 14,1872] (Archaeologia scoti-ca. Transactions of the Society of Antiquaries of Scotland, vol 5, 1890, s [249]-260, [1] pl-bl). - Ver = spring (Skandinavisches Archiv, Bd 1, Lund [1891-] 92, s 154-159). - [Brevtill S Grundtvig] (C SPetersen, Fra Folkevisestriden. Nogle uddrag og breve, Danske studier, 1905, s [65]-114). [G S:s brev, daterat Sthlm 9jan 1848, återgespås 108-112.] -65, G. Stephens til P. A. Munch. Stockholm Oct. 12. 1845 (P A Munch, Lserde brev fraa og til P.A. Munch. Bd 1, 1832-1850, Utg av Det Kongelege Frederiks universitetet i Oslo ved G Indrebo og O Kolsrud, Oslo: Aschehoug (i komm), 1924, s 129-131). - 143, G. Stephens til P. A. Munch. Stockholm - March 2 - 1848 (Ibid, s 265-267). - 178, G. Stephens til P. A. Munch. Stockholm, Jan. 15. 1849 (Ibid, s 333-335). - 251, G. Stephens til P. A. Munch. Upsala Nov. 13, 1850 (Ibid, s 471-472). [Volymen innehåller dessutom 38 brev från P A M till G S, daterade 31 maj 1845 - 22 dec 1850.] - 263, G. Stephens til P. A. Munch. Stockholm April 3. 1851 (Ibid, Bd 2, 1. januar 1851-30. september 1859, Utg av Universitet i Oslo, Ved G Indrebo, O Kolsrud, Fullf0rt av T Knudsen, J Arup Seip, Oslo: Aschehoug (i komm), 1955, s 20-21). - 289, G. Stephens til P. A. Munch. No. 44 Vesterbro - Copenhagen. May 10,1852 (Ibid, s 72-73). - 293, G. Stephens til P. A. Munch. No. 44 Vesterbro. Copenhagen. July 16. 1852 (Ibid, s 79-80). - 318, G. Stephens til P. A. Munch. No. 44, B, Vesterbro - Kjöbenhavn. Oct. 29. 1853 (Ibid, s 122-123). - 447, G. Stephens til P. A. Munch. Cheapinghaven, May 6, 1859 (Ibid, s 399-400). [Volymen innehåller dessutom 14 brev från PA M till G S, daterade 13 mars 1851 - 23 mars 1859.] -559, G. Stephens til P. A. Munch. Cheapinghaven, Denmark - May 30, 1861 (Ibid, Bd 3, 1. oktober 1859-7. mai 1863. Tillegg, 23. mai 1830-2. november 1862, Utg av Universitet i Oslo, Ved T Knudsen og P Sveaas Andersen, Oslo: Universitetsforl (i komm), 1971, s 167). - 569, G. Stephens til P. A. Munch. Cheapinghaven, July 5, 1861 (Ibid, s 183-185). - 660, G. Stephens til P. A. Munch. Stockholm, April 20, 1847 (Ibid, s 327-328). - 662, G. Stephens til P. A. Munch. Stockholm, Aug. 31, 1847 (Ibid, s 329-331). [Volymen innehåller dessutom 4 brev från P A M till G S, daterade 4 febr 1860 - 13 sept 1861.] - G S:s bidrag i dagstidn har ej efterforskats. Utgivit: Bihang till Frithiofs saga, episk dikt af Esaias Tegnér. Sthlm: Bonnier, 1839. vi, 89 s, [17] pl-bl (varav 1 vikt), [7] musikbi, ill, musiknoter. [Anon utg. Ill av E Lundgren m fl. Även med förord av G S, se ovan under bidrag. Innehåller kommentarmaterialet på svenska från G S:s övers av Frithiofs saga (se nedan under översatt) av F M Franzén o B E Hildebrand, samt E Tegnérs Inlednings-bref o en övers av Frithiof den djärves saga från isländskan av AI Adolfsson. Dessutom har 5 av de 12 tonsättningar som finns med i G S:s övers av Frithiofs saga tagits med även här, inklusive de 3 som komponerats av G S (jämför ovan under bidrag samt nedan under översatt). 2. uppl s å. Senare uppl (1841, 49) ej utg av G S.] - Svenska folk-sagor och äfventyr. Efter muntlig öfverlemning samlade och utg. Sthlm: Bohlin, 1844-49. D 1, [h l-]2. ([8],499s). [Tills m G O Hyltén-Cavallius. För senare uppl, versioner, övers samt urval ur verket se tryckta arbeten för G O H-C (bd 19, s 555-556). Rättelser o tillägg till denna förteckning: S 556, sp 1, r 22: Tillägg beträffande urval ur verket: En förtrollad groda, Gbg: Bergendahls boktr, 1978, 28, [2] s. Ibid: Den tyska övers från 1848 omfattar endast h 1. Övers ull tyska 1978 o till franska 1999 har tillkommit sedan bibliografin för G O H-C gjordes. Ibid, r 29: Svenska folksagor (1875) är ett urval omfattande 13 av orig:s 28 sagor. Ny utg 1986: Bearb av H Lundin, Uddevalla: Niloe, 223 s, ill. Ibid, r 12 nedifrån: Svenska sagor (1964-65): D 1-2 motsvarar den tidigare upphs (1943-45) bd 1-2 medan d 3-4 är ett urval ur (i nämnd ordning) bd 3, 5 o 4.] - Svenska medeltidens kloster-och helgona-bok. En samling af de äldste på svenska skrifne legender och äfventyr. Efter gamla handskrifter. Sthlm: Norstedt, 1844-74. I—II, bd 1-3.1, S. Patriks-sagan innehållande S. Patrik och hans jätteeken, Nicolaus i S. Patriks skärseld och Tungulus. Efter gamla handskrifter. 1844. [3], lii, 89 s, [1] pl-bl. (SFSS.d l,h2). [Utg m kommentarer tills m J A Ahlstrand. Enl nuuda numrering: SFSS. Ser 1, Svenska skrifter, 2.] II, Ett forn-svenskt legendarium innehållande medeltids kloster-sagor om helgon, påf-var och kejsare ifrån det I:sta till det XIII:de århundradet. Efter gamla handskrifter. 1847-74. Bd 1-3. ([3], 1341 [=bd 1-2] + iv, 730 s). (SFSS, [=omsl, h 8/9, 12, 17, 18, 28, 31, 42, 52, 56, 61]). [De 5 första häftena även numrerade d 4, h 1-5. Enl nutida numrering: SFSS. Ser 1, Svenska skrifter, 7:1-3.] - Herr Ivan Lejon-riddaren. En svensk rimmad dikt ifrån 1300-talet tillhörande sagokretsen om konung Arthur och hans runda bord. Efter gamla handskrifter. Sthlm: Norstedt, [1845-]49. ccviii, 388 s. ([Omsl:] SFSS, d 2, h 2-4 = h 5, 6, 13). [Utg m kommentarer tills m J W Liffman. Enl nuuda numrering: SFSS, Ser 1, Svenska skrifter, 5.] - Brottstycken av en dominikaner-ordens eller predikare-brödernas statut-eller capitel-bok ifrån XIII. århundradet, och gällande för "Provincia Dacia" eller de nordiska riken. Kjöbenhavn 1852. (Qvist). [1], vi, 92 s. [Särtr ur: Kirkehistoriske Samlingen Bd 1, Kjöbenhavn 1849-52, s 545-642. Följdskrift: G S, Rettelser til "Brottstycken av en dominikaner-ordens eller predikare-brödernas statut-eller capitel-bok ifrån XIII. Århundradet" (Ibid, 2, Kjöbenhavn 1853-56, 128-129).] - St. Steffen og Kong Herodes = Saint Stephen and King Herod (Dansk Kirketidende, Bd 7, Kjöbenhavn 1852, sp 289-294). [Återger den återfunna texten till en sedan länge ansedd som förlorad dansk folkvisa tills m G S:s övers till engelska av den. Under rubr: Viser om Christi Barndom (sp 289-300).] - Tvende old-engelske Digte med Oversaettelser (Indbydelsesskrift til Kjöbenhavns Universitets Fest i Anledning af Hans Majesuct Kongens Fodselsdag den 6. October 1853, Kjöbenhavn 1853, (Schulze), s [13]-129). [Innehåll: I, Abgarus-legen-den (s [13]-78); II, Homilien (s [79]-129). G S har sannolikt även gjort övers från fornengelska till engelska av respektive text (s 15-21; 81-99).] -Fragment af et Pave-Brev. Meddelt af G S (Kirkehistoriske Sam- lingen 2, Kjöbenhavn 1853-56, s 419-420). [Under rubr: Blandinger. Brevet sannolikt skrivit av Innocen-tius IV, och kan dateras dll 6 febr 1247.] - Religious fragment, in Anglo-Saxon. For the first time printed, with a translation, from a vellum MS. of the tenth century, in the National Library, Copenhagen (The retrospective review, 1853, s 206). [Följdskrift: E. T. (Ibid, s 420).] - Sveriges historiska och politiska visor. Saml och utg. Örebro: Lindh, 1853. D 1, Från äldre tider intill år 1650. xii, 372 s, musiknoter. [Tills m G O Hyltén-Cavallius.] - Den hedenske Konge-Datter i Blomster-Haven (Dansk Kirketidende, 1858, sp 313-320). [Återger dikten En ski0n nye Viise om en he-densk Konge-Datter (sp 316-320) med kommentarer av G S.] - Ghost-thanks or The grateful unburied, a mythic tale in its oldest European form. Sir Amadace, a Middle-North-English metrical romance of the thir-teenth century. Reprinted from two texts with an in-troduction by G S. Cheapinghaven: Michaelsen and Tillge, 1860. 74 s. - Two leaves of King Waldere's lay, a hitherto unknown Old-English epic of the 8th century, belonging to the saga-cyclus King Theodoric and his men. Now first publisht from the originals of the 9th century by G S. Cheapinghaven: Michaelsen and Tillge;London:JRSmith,uå [1860].xiii, [1],94, [1] s, [4] pl-s, faks. - Den fjerde nordiske Steffans-Vise (Dansk Kirketidende, 1861, sp 33-36). - Den femte nordiske Steffans-Vise (Ibid, 1862, sp 673-676). - Et engelsk Sorgedigt over Prinds Georg (J0rgen) af Denmark. Det Haandskrift, hvorefter denne anonyme Digt er aftrykt, er kj0bt i Kjöbenhavn 1867. Meddelt af G S (Danske Samlinger for Historie, Topografi, Personal- og Literaturhistorie, R 2, Bd 3, Kjöbenhavn 1873-74, s 292-296). [Diktens titel: Protrepticon, or a call to the poets on the death of George, Prince of Denmark, etc] - Bit of a Middle-English romance in verse. [Chaucer's "Troilus"]. Communicated by the Rev. Professor Skeat (Cambridge antiquarian Communications, vol 6, 1884/88, Cambridge [1887]-91, s 331-335). - On a seventh century leaf of the Lex Wisigothica. Communicated by the Rev. Professor Skeat (Ibid, s 337-344). Redigerat: W Irving, Voyages and discoveries of the companions of Columbus. Ed with accents, and 1000 notes. Intended for university classes, and the private student. Sthlm 1837. (Nordström). [1], xxiv, 504 s, [1] pl-bl. [Anon red. Nodce undert G S.] - Extracts in prose and verse from an Old English medical manu-script, preserved in the Royal Library at Stockholm. Communicated to the Society of Antiquaries by G S in a letter addressed to Sir Henry Ellis. London 1844. (Nichols and Son). [2], 70 s. [Särtr ur: Archaeologia, vol 30, 1844, s 349-418. Följdskrift: TJ Pettigrew, Observations upon the extracts from an ancient English medical MS. in the Royal Library of Stockholm. By T J P in a letter to A Way (Ibid, s 419-429). Även utg som särtr: London 1844, 13 s. G S:s bidrag lästes upp 11 jan 44 o TJ P:s 29 feb s å.] - O Goldsmith, The vicar of Wakefield. Ed with notes by G S. Sthlm: Bonnier, 1853. [2], 200 s. [G S, Anmärkningar, s [188]-200.] - C Säve, Some runic stones in northern Sweden. From the papers of the late C S. (Presented to the Royal Society of Upsala, the 7 April 1877) (Nova acta Regiae societatis scientiarum Upsaliensis, ser 3, vol 10 (1876-79): 8; [1], 50 s, ill). - Hans Hendrik, Memoirs of Hans Hendrik, the arctic traveller, serving under Kane, Hayes, Hall and Nares, 1853-1876. Written by himself. Transl from the Eskimo language by H Rink. Ed by G S. London: Trubner & Co, 1878. [4], 100 s., [1] pl-bl.

Översatt: F M Franzén, A Swedish bisbop's charge to his clergy. Translated from the episcopal charge of Bishop F (Stephens's methodist magazine, 1834, s 257-262). - E Tegnér, Frithiofs saga. A legend of the North. Revised and illustrated with an introduc-tory letter by the illustrious author himself. With XVII engravings, XII musical accompaniments and vari-ous other addenda. Sthlm: Bonnier; London: Black and Armstrong, 1839. xlvi, 49, 302 s, [17] pl-bl, [16] musikbl. [Overs sign G. S. Ill av E Lundgren m fl. Innehåll (utom texter av G S, för dessa se ovan under bidrag): F M Franzén, Life and career of Esaias Tegnér (s [xi]-xxxii) [Rubr: Sketch of the life and career of the author of 'Frithiofs saga'), B E Hildebrand, Description of Ingeborg's arm-ring (s xxxiii-xlvi), Sagann af Frithiofe Fraekna. The saga of Frithiof the Bold. Transl from the original Icelandic by G. S. (s [3]-39), E Tegnér, Introductory letter to Frithiofs saga (s [43]-49) |Rubr: (Translated) introductory letter from bishop Tegnér to the translator. Dated Östrabo, April 22, 1839), E Tegnér, Frithiofs saga, a Norwegian story (s [3]-224). Dessutom finns tonsättningar till 12 av diktverkets 24 sånger. De flesta av dessa är komponerade av B Crusell. 3 av dem är komponerade av G S, se ovan under bidrag. Sannolikt har G S övers även kommentarmaterialet även om detta inte framgår, utom vad gäller E T:s brev. Faks-uppl 1994: Felinfach: LIanerch. G S:s övers av Frithiofs saga ingår också i: Viking tales of North. The sagas of Thorstein, Viking's son and Fridthjof the Bold. Transl from the Icelandic by R B Anderson andjon Bjarna-son. Tegnér's Fridthjof s saga transl into English by G S. Chicago: Griggs and Co, 1877. xviii, 370 s.] - The old populär ballads and songs of Sweden (The for-eign quarterly review, April 1840, s 25-48; Oct 1840, s 29-56). [Övers av 8 sv ballader.] - G H Mellin, Stockholm and its environs. Comprehending the history and curiosities of the capital, and a description of everything remarkable in its neighbourhood. Sthlm: Rylander, 1841. 125 s. [Anon övers. Omtr i: The peo-ple's magazine, 1841, s 11-17, 38-41, 71-75,105-110, 137-141.] - K A Nicander, The monk: - a tale (The people's magazine, 1841, s 13-18). - C Berger, The boy and the shadow. A poetical fable (Ibid, s 302). - The old hymns and lays, sacred and profane, espe-cially of Germany, down to the time of Luther (The foreign and colonial review, Jan 1843, s 57-100). [Övers av tre gamla hymner, i orig.s versmått, efter Wolfs, Wackernagels o Mankels verk.] - The king of birds or the lay of the Phcenix. An Anglo-Saxon song of the lOth or llth century. Now first translated into the metre and alliteration of the original and com- municated to the Society of Antiquaries. London 1844. (Nichols and Son). 69 s. [Särtr ur: Archaeolo-gia, vol 30, 1844, s 256-322.] - P A Munch, Runic inscriptions in Sodor and Man (Mémoires de la Société Royale des Antiquaires du Nord, 1845/49, s 192-208). [Övers anon.] - P A Munch, Geographical elucida-tions of the Scottish and Irish local hanes occuring in the sagas (Ibid, 1845/49, s 208-265). [Övers anon.] - Grtmur Thomsen, The northmen in Iceland, Remarks on a treatise of George Webbe Dasent (Ibid, 1850/60, s 134-146). - Saint Stephen and King Her-od (1852) se utgivit. - Religious fragment, in Anglo-Saxon (1853) se utgivit. -Tvende old-engelske Digte med Overssettelser (1853) se utgivit. - C F Wegener, Defense for the full hereditary right, according to the Lex Regia of the kings and royal house of Denmark, especially Prince Christian and his spouse. Copenhagen 1853. 23 s. - O P Sturzen-Becker, The Scandi-navian question. Practical reflections by Arnliot Gel-lina. Transl from the Swedish original by an English Scandinavian. London: J R Smith, 1857. 49 s. [Även med (osign) förord av G S, se bidrag.] - Oscar I, The Baldc. Introduction to the prize-poem: "Memories of the Swedish navy" (Folke, et nordisk tidsskrift, 1,

1859, s [144]-146). - C Hansen, The great Holstein ship-canal from Brunsbtittel to the bay of Neustadt, for uniting the Northsee and the Baltic. Copenhagen

1860. 31 s, tabeller A-K. - F Hammerich, In Easter week. A translation of Prof. F H's poem in "Fasdrelan-det", 1861, April 2 (The gendeman's magazine, 1861, s 508-510). 

Källor och litteratur

Källor o litt. L Bobé, Livsdagen lang (1947), s 39; H B[radley], G S (The dictionary of nadonal biography, 54, 1897-98); N-A Bringéus, Gunnar Olof Hyltén-Cavallius som etnolog (1966); H Dehn-Nielsen, G S (DBL, 14, 1983); En värld för sig själv: nya studier i medeltida ballader, ed G Byrman (2008); A C Jarvis, Some account of the English episcopal church in Denmark (1934); I Kabell, Et portrat af G S - prof i engelsk ved Kobenhavns univ og fremtrsedende medlem af den engelske menighed i Danmark i en menneskealder (Magasin fra det Konglige bibi, 11, h 3,1996);A01rikoMKristensen,GS (DBL, 22,1942); R I Page, An introduction to English runes (1973); SMoK; A Wawn, G S, Cheapinghaven and old-northern antiquity (Studies in medievalism, 7, 1995); dens, G S (Oxford dictionary of national biography, www. oxforddnb.com, 2004). - Nekr över S i The Times 12 aug 1895. - Joseph Samuel Frithiof S: www.husebybruk. se (2007); J E Anderbjörk, Huseby (Slott o herresäten i Sverige: Småland jämte Öland o Gotland, 1971); L-O Larsson, Hist kring Huseby (Skatelövskrönika, 13, 1978), s 33-96; dens, Det fantastiska Huseby: rundvandr i tid o mm (1993); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 2 (1985). - Florence Elisabet S: A Staav, Två kvinnor: Ida Moberg o F S (1984). Nekner över S i DN 4 april samt SvD 4 o 8 april 1979. 



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
George Stephens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20150, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Carlquist med bidr av Andreas Tjemeld (Joseph S o Florence S)), hämtad 2017-08-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20150
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
George Stephens, urn:sbl:20150, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Carlquist med bidr av Andreas Tjemeld (Joseph S o Florence S)), hämtad 2017-08-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se