Hjärne (Hiärne), släkt



Band 19 (1971-1973), sida 139.

Biografi

Hjärne (Hiärne), släkt, härstammande från nämndemannen Jon Torstensson i Fröbol, Älgå, Värml, som blev far till kaplanen Torsten Jonæ Eliander (d 1666) i Järnskog, Värml, o prosten Erland Jonæ (1596—1654) i Nyen, Ingermanland. Utan att själv använda släktnamn (Strandberg, s 144) kallades den senare Hiärne, troligen (Magnell, s 131) efter Järnskog (tidigare Hiernskog). De senare släktmedlemmarnas litterära anlag kan beläggas redan hos honom genom de latinska verser han publicerade vid en Maria Brandskiölds död 1652. Den äldste sonen, bankosekreteraren (Genealogica 175) Erland Hiärne (d 1686), var under sin ungdoms studier vid Dorpats universitet verksam som gratulationspoet på latin o grekiska o synes även ha haft naturvetenskapliga o filosofiska intressen. Hans syster blev stammor för släkten Jägerskiöld.

Deras yngre halvbror (Tilas i LUB) Thomas Hiärne (1638—78) var 1660—61 kopist i kammarkollegiet o 1661—65 anställd hos guvernören i Estland Bengt Horn, först som handskrivare o sedan som sekreterare. 1661—62 medföljde han på dennes beskickning till Moskva. 1665—66 var han kammarkollegiets fiskal i Ingermanland o åtminstone från 1669 generaltullförvaltaren W Drakenhielms (bd 11) förvaltare på godset Werder i Estland. Från 1668 var han nästan helt döv. Även han skrev vers (tr hos Hanselli). Mest känd är han som författare av den om lärdom o noggrannhet vittnande kompilationen Ehst-, Lyf- und Lettlaendische Geschichte, som fullständigt utgavs först av C E Napiersky i Monumenta Livoniae Antiquae, 1 (1835). Samlingar av honom fanns länge i ridderskapsarkivet i Lettlands statsarkiv, Riga.

Thomas Hiärnes helbror landshövding Urban Hiärne (H 1) adlades 1689. Han hade 26 barn, av vilka sju söner o sju döttrar nådde vuxen ålder. Med sin första hustru hade H bl a en dtr, som blev mor till Daniel Tilas. I andra giftet föddes bl a sonen Johan Hiärne (1696—1737), som deltog i belägringen av Fredrikshald 1718 o blev kapten 1731. Hans på franska avfattade dagbok 1720—35 i VHAA (jfr Arne) innehåller intressanta intryck från hans resor, särskilt till England, Frankrike, Polen o Ryssland, samt en gripande och litterärt påverkad skildring av hans olyckliga o oresonliga kärlek till en flicka, som han ej kunde få. Dagboken innehåller även flera dikter (jfr Hanselli). En av honom författad eller översatt psalm inlämnades till psalmbokskommittén 1765.

Mer kända blev några av Urban Hiärnes söner med den tredje hustrun, som var dtr till västeråsbiskopen Carl Carlsson o syster till riksrådet Olof Cederström (bd 8). Yngst av dem var riksrådet greve Gustaf Adolf Hiärne (H 2), som avled 1805 utan att efterlämna några söner. 

Hans bror Christian Henrik Hiärne (1709—94) blev med känd i Leiden o hovmedicus hos drottning Ulrika Eleonora samt kallade sig arkiater. Han publicerade bl a Huuso rese-apotheque (1739; utkom i 3 uppl), som innehåller anvisning om bruket av de medikamenter som han tillverkade och under resor genom landet sålde till förtret för apotekarna. Länge kvarstod i farmakopén hans plåster, som användes mot reumatism m m.

Brodern Ulrik Leonhard Hiärne (1712—58) blev 1737 föremål för klagomål hos collegium medicum för att han beredde läkemedel, som han sålde under resor genom landet, o 1756 fick han varning av kollegiet för olaga konkurrens med apotekarna. 1755 blev han provinsialläkare i Västerbotten, ehuru han ej hade någon examen.

En annan bror Erland Fredrik Hiärne (1706—73) blev — ”ehuru han ej egenteligen var någon bergsman” (Tilas) — bergsfiskal i Falun 1738 o bergmästare i Uppland med advokatfiskals titel 1747, fick assessors titel 1756 o assessors lön 1757 samt blev eo bergsråd 1760. Även han tillagade läkemedel o bedrev privat läkarverksamhet. Vers skrev han dagligen (en dikt tr hos Hanselli; jfr Dovring). Till en början var Erland Hiärne liksom fadern pietist, o blev senare herrnhutare. Hans änka Christina Charlotta Rudbeck (1722—1804), som var sondtr till Olof Rudbeck d y, testamenterade 1801 sin fasta egendom till Sthlms brödraförsamling, nu Evangeliska brödraförsamlingen. I dess arkiv finns makens dagböcker 1727—28, 1733 o 1742, hans sångböcker, hustruns dagböcker 1744—1804 o brev till dem. Särskilt dagboken 1727—28 är en viktig kyrkohistorisk källa. Hustruns självbiografi trycktes i tidskriften Korsblomman 1881.

Också den äldste av sönerna i Urban Hiärnes tredje gifte, Carl Urban Hiärne (1703—66) var pietist. Han utgav den pietistiska sångsamlingen Spena-barnas innerliga rökoffer (1742) men skrev även profanadikter. Han lämnade en stor del av vad han ägde till pietisterna, gick klädd som en bonde, bar långt skägg o förskräckte sina ståndsbröder genom att själv koka mat, tvätta, sopa o bädda. 1743 var han en av dem som agiterade för den danske kronprinsens val till sv tronföljare. 1746 köpte han en strumpfabrik i Nyköping, men gick 1750 i konkurs.

Hans sonson Gustaf H (1768—1845) deltog i finska kriget 1788—90 o blev 1804 major o tygmästare på Sveaborg. Han deltog i den krigskonselj som 6 april 1808 tillstyrkte konventionen om att fästningen skulle kapitulera, om hjälp från Sverige ej anlände före 3 maj. Liksom kommendanten C O Cronstedt o konseljens övriga ledamöter dömdes han 1809 frånvarande till döden av generalkrigsrätten, men målets handläggning i krigshovrätten avbröts 1811 på ryskt initiativ. H:s dit insända sakliga o dokumentariskt värdefulla relation om orsakerna till konventionen publicerades s å tillsammans med Cronstedts försvarsskrift. Efter avsked ur sv tjänst 1811 blev han 1812 överdirektör för tullverket i Finland med kollegiiråds titel, 1816 landshövding i Nylands o Tavastehus län, 1831 chef för finländska senatens ecklesiastikexpedition o 1834 vice ordf i senatens ekonomidepartement med geheimeråds titel. Vid sitt avsked 1841 upphöjdes han i finländskt friherrligt stånd. Hans släktgren utdog på manssidan 1880 med hans sonson.

Gustaf H:s äldre bror, översten i flottornas generalstab Carl Jacob H (1767—1847), var far till publicisten Rudolf H (H 3). Äldre bror till denne var kapten Harald H (1801—85). Han var med bland de sv hjälptrupperna till Fyen 1848, var 1862— 83 postinspektor (titeln från 1874 ändrad till postmästare) i Umeå o blev 1863 den förste ordf i stadsfullmäktige där. H deltog som moderatliberal oppositionsman i riksdagarna 1834—35, 1844—45 o 1850—60. I en radikal o välskriven uppsats i KrVAH 1833 framhöll han vikten av fälttjänstövningar i stället för paradexercis, o 1835 (ny uppl 1855) trycktes hans översättning av preussaren C v Deckers bok Der kleine Krieg im Geiste der neueren Kriegführung. Efter att vid riksdagen 1850—51 ha yrkat på allmän värnplikt o tidsenliga övningar i fredstid publicerade H 1860 den anonyma broschyren Några tankar om nationalbeväpning o dess inflytande på sv krigshärens organisation. Hans son professor Harald Gabriel H (H 4) var far till professor Erland H (H 5).

Harald o Rudolf H:s äldre bror major Gustaf Adolf H (1799—1879) var far till överste Carl Gustaf H (1834—91). Brorson till denne var skolöverläkaren i Sthlm Urban Gustaf Erlandsson H (H 6). Hans syster Wendla Anna Augusta Ulrika H (1880- 1961) var g m lektor Erik Valdemar Falk (bd 15, s 178) o behandlade i flera studier avsnitt av sin släkts historia.

Gustaf Adolf, Harald o Rudolf H:s bror postmästaren i Falun major Jacob Henric H (1805—94) var farfar till regeringsrådet Karl-Gustaf H (f 1892).

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Arméns meritfört:ar, Biographica, Genealogica, vol 106, 110 o 175, Carl Jacob H:s brev till G F Wirsén, RA; D Tilas, HiärneÄttens Minne, p 24, De la Gardieska saml, LUB.

M Akiander, Bidr till kännedom om evangelisk- lutherska församlingarne i Ingermanlands stift (1865); T J Arne, Det stora Svitjod (1917); J W Beckman, Den nya sw psalmboken framställd uti försök till sw psalmhist (1845); E Bensow, K Skaraborgs reg:s hist, 3 (1956); dens, Kapten Harald H:s militära författarskap (SvT 1960); E Berggrén, H, den gustavianske officeren som blev Gbgs förste riksbanksdirektör (S-T 27 jan o 3 febr 1929); Bergskoll; R Blomdahl, Ekebyholm (1959), s 98, 128; B Boëthius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 1 (1947); Carlander; I Carlsson, Olof Dalin o den polit propaganda inför ”lilla ofreden” (1966); Carpelan, 3 (1958); A R C[ederberg], Thomas H (Eesti biograafiline leksikon, 1926—29); H E Charlottas dagbok, 8 (1939); Collijn; K Dovring, Striden kring Sions sånger o närstående sångsaml: ar, 1 (1951), s 189—93, 248—50, 270; M Duræus, likpr över Erlandus Jonæ Hiärne (1654); A E Falck, Hantverksskrån o fabriksväsen i Nyköping från äldre tider (1928), s 391; W Falk, Hiärneska huset i kvarteret Näckström o dess invånare (SSEÅ 1939); dens, H:ska gravkoret i Bromma kyrka (Bromma hembygdsfören:s årsskr 1957); dens, Bergsrådinnans dagbok (1957); Gbgs eskader o örlogsstation 1523—1870 (1949); Grape; A Grape, Ihreska hs, 2 (1949); E Gren, Värmlands nation i Uppsala från år 1595, 1:2 (1942), s 27 f; A Halila, Länsipohjan ensimmäisen piirilätikärin Ulrik H:n toiminnasta (HAik 1956); P Hanselli [o C Eichhorn], Saml vitterhetsarbeten af sv förf, 3 (1856); T H[artman], Gustaf H (FBH, 1903); B Hildebrand, VA (1939); O Hjelt, Sv o finska medicinalverkets hist 1663—1812, 2—3 (1892—93); J Holmgren, Norrlandsläseriet (1948); L L v Horn, Biogr ant:ar 3:1 (1934); S Humble, Thomas Hiärne (PHT 1925); G Jacobson, Harald H (1922), s 6; A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); G T Karlberg, Älgå sn i Värmland (1906), s 168 o 256; dens, Ant:ar om H-ättlingar i Fröbol i Älgå (1908); dens, Ätten H i Fröbol i Älgå (PHT 1914); Karlstads hm, 3 (1848), 3 (1968), s 372; Kommerskoll; S Kristoffersson, Psalmboksförslagen av år 1765—67 o 1793 (1939), s 144; Å Kromnow, Övermasmästareämbetet under 1700-talet (MHoF 9, 1938;tr 1939), s 36 ff; A Källström, Bidr till den sv pietismens hist, 1 (1894), s 195 ff; E Liedgren, Sv psalm o andlig visa (1926); S Lindroth, Gruvbrytning o kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början, 1 (1955); dens, VA:s hist 1739—1818, 1:1 (1967); G Luther, Jobin o Stråhlman (ms för Genos 1971); K Magnell, H-ättens urspr (PHT 1958); O Nordstrandh, Den äldre sv pietismens litt (1951); [E Nyblom,] När Urban H blev adelsman (DN 9 juni 1929); W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954); N Odenvik, Eric Tolstadius (1942); H Pleijel, Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland (1935); dens, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680—1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); K W Rauhala, Kustaa H (Kansallinen elämäkerrasto, 2, 1929); S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); SLH 1:1—2, 4:2 (1822—1932); SMoK; G A Spåre, Biogr ant:ar om kejserliga regerings-konseljens . . . ordf o ledamöter . . . 1809—59 (1863); B Steckzén, Umeå stads hist 1588—1888 (1922), s 395; O Strandberg, Urban Hiärnes ungdom o diktning (1942); D Tilas, Curriculum vitæ . . . (HH 38:1, 1966); K Warburg, Johan Gabriel Richert, 1—2 (1905); R Winkler, Beiträge zur Biographie des Geschichtsschreibers Thomas Hiärne (Sitzungsberichte der kurländischen Gesellschaft für Literatur und Kunst 1908). — B Beckman, Dalupproret 1743 (1930).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hjärne (Hiärne), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20263, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20263
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hjärne (Hiärne), släkt, urn:sbl:20263, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se