Christian Storjohann. Foto Goodwin. KB.

Christian Storjohann

Född:1868-06-17 – Norge (i Bergen)
Död:1954-06-01 – Karlstads församling, Värmlands län

Industriledare


Band 33 (2007-2011), sida 605.

Meriter

Storjohann, Christian, f 17 juni 1868 i Bergen, Domk, Norge, d 1 juni 1954 i Karlstad. Föräldrar: grosshandlaren Johan Wilhelm S o Augusta Maria Therese Ameln. Lantbrukselev vid Remmene gård, Bro, Värml, 84–85, inspektor där 88–89, extra elev vid Ultuna lantbruksinst 85–86, elev vid Alnarps lantbruksinst 86, utex där 88, bokhållare o jordbruksarrendator 89–92, jordbruksinspektor vid Hillringsbergs ab, Glava, Värml, 92, bruksförvaltare 99, disponent där 01, VD för Billeruds ab, Säffle, 07–47, ordf i styr där 17–26, 34–44 o 47–52, VD o led av styr för ett stort antal dotterbolag till Billeruds ab (bl a Borgviks ab, Glafva glasbruks ab, ab Glava skogar, Hillringsbergs ab, ab Ludvika ångsåg, ab Ludvika skogar, ab Nyhammars skogar, Slottsbrons sulfit ab o ab Stömne sulfatfabrik), led av Statens industrikommission aug 14–dec 18, ordf i styr för Pappersmasseförb 14–31, led av styr för Sveriges industriförb 15–42, v ordf där 31–32, led av Statens handelskommission dec 17–nov 18, av komm ang industriell demokrati juni 20–mars 23, ordf i styr för Sv cellulosafören 20–29, för Sv trämassefören 20–29, led av styr o fullmäktig i Sv arbetsgivarefören 23–31, ordf i styr för Sv trämassekompaniet 27–30, led av arbetsfredsdelegationen dec 28–sept 29, av styr för ab Gbgs bank 30–34, v ordf i fören Sv Rominst:s vänner från 42. – LIVA 19.

G 1) 19 mars 1894(–1924) i Långserud, Värml, m Dagmar Lindh i hennes 1:a g, f 3 febr 1873 i Gillberga, Värml, d 18 juni 1947 i Saltsjöbaden, Sth, dtr till kronolänsmannen Emil August L o Tekla Helena Fjellman samt omg Aytoun; 2) 22 okt 1924 i Åmål m Aagot Lönseth Fuglesang i hennes 2:a g, f 8 mars 1885 i Kristiania (Oslo), Trefoldighet, d 28 juli 1968 i Karlstad, Norrstrand, dtr till fabrikören Georg Richard F o Jensine Johanne Lönseth samt tidigare g m godsägaren Johannes J:son Mark.

Biografi

S:s far drev familjeföretaget Ferd. Storjohanns Sönner vid hörnet av Torvalmenningen och Småstrandgaten i Bergen, där familjen också hade sin bostad. S hade en äldre bror och denne skulle enligt traditionen överta företaget. Även S:s morfar, Christian Gerhard Ameln, var affärsman och ägde en betydande fiskeflotta samt flera segelfartyg som trafikerade hamnar så långt borta som i Indien och Kina. Amelns söner drev senare en firma i Sthlm som handlade med sill och konserver, vilken 1906 ombildades till ab bröderna Ameln, ABBA.

S gick i Tanks skole i Bergen. Vid fjorton års ålder ville han bli sjöman och mönstrade en skuta, men där fick han enligt faderns önskemål arbeta mycket hårt, så att sjömanslivet inte skulle fresta honom mer. Istället bestämdes att S skulle lära sig jordbruk och 1884 började han sin praktik på Remmene gård i Värmland, ägd av Fredrik Meltzer Mohn, en bekant till familjen. Det var relativt vanligt med norska gårdsägare i Sverige under unionstiden. S återvände till gården som inspektor sedan han utexaminerats från Alnarps lantbruksinstitut och hade sedan motsvarande befattning vid andra större jordbruksföretag i Västergötland och Värmland. Efter en kort period som arrendator av ett kronohemman i Långserud i Värmland tillträdde han 1892 som jordbruksinspektor vid Hillringsbergs bruks- och lantegendom i Glava.

Hillringsberg, med 500 tunnland åker och 25 000 tunnland skog, hade varit i drift sedan 1692 och ägdes sedan 1872 av ett norskt konsortium med säte i Drammen. De norska ägarna lät lägga ned järnhanteringen och satsade istället på skogen genom träförädling och trämasseproduktion. 1897 blev S även chef för brukets kvarn, som var betydelsefull i bygden, och 1901 utsågs han till chef för hela företaget, samtidigt som det inköptes av Wargöns ab.

S blev 1907 VD för Billeruds ab, en befattning han kom att inneha i 40 år. Med S i ledningen inleddes en fusionsvåg varigenom Billerud utvecklades från ett mindre företag till en av Sveriges stora skogsindustrier. Genom att utnyttja apportemissioner av Billerudsaktier kunde S köpa upp en rad mindre företag runt Byälven. Därigenom säkrades råvarutillgången på skog samtidigt som aktierna spreds på många händer. Mindre lönsamma enheter lades ned, stordriften rationaliserades och vid Gruvön byggdes större anläggningar. Billeruds huvudkontor blev dock kvar i Säffle.

S lade stor vikt vid skogsbruket och de välvårdade skogarna blev en kassakista för Billerud. Företaget bytte ofta bank, vilket tyder på att S stod självständig gentemot bankerna. Flera norrmän arbetade under hans ledning. Hans närmaste man under många år var skogschefen Hans Christian Dyster-Aas. S:s ställning inom företaget och styrelsen var utomordentligt stark. Under halva sin tid som VD var han samtidigt också ordförande i styrelsen, som sådan avgick han först 1952, vid 84 års ålder.

S var som ledare för ett storföretag givetvis involverad i en rad av näringslivets organisationer. Han hade dock ingen framträdande roll i någon av dessa sett ur ett längre perspektiv och vid valet mellan Billerud och näringslivsorganisering valde S det förstnämnda. Han kom också att sluta många av sina uppdrag inom organisationerna vid slutet av 1920och början av 1930-talet för att allt mer koncentrera sin tid på Billerud.

Författare

Tomas Matti



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från S i GUB (till A Boëthius), i KB (till bl a H Hammarskjöld), i RA (till bl a O Rydbeck) o i UUB (till bl a J A Eklund).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (bidrag): Något om Sveriges trämasse- och cellulosaindustri (Sveriges industriförbund 1910–1920. Minnesskrift utgiven med anledning av förbundets tioåriga tillvaro, Sthlm 1920, (Tullberg), s 132–133). – The pulp and cellulose industry of Sweden ([Å Nerman,] Sample album of the products of the Swedish chemical pulp industry, Karlstad: Nermans stämplar, 1927, [8] s). [Inledning.] – Sveriges trämasse- och cellulosaindustri. Föredrag hållet vid Skogsvårdsföreningens sammanträde den 11 mars 1927 (Skogen, årg 14, 1927, s 176–179). – [Inledningsanförande] (Arbetsfredskonferensen i Stockholm den 30 november och 1 december 1928, Sthlm 1929, s 46–50). [På s 118–120 återges C S:s anförande i debatten den 1 dec 1928.] – Den som vårdar skogen håller bättre ut i konkurrensen (Skogen, 17, 1930, s 74). [Uttalande om riksskogstaxeringen. Åtföljs av ytterligare sju uttalanden, s 74–79, och inleds med en ledare med rubr: Resultaten av riksskogtaxeringen, s [73]–74.] – [Hyllningsord] (Vänners hyllning till J. Sigfrid Edström på sjuttioårsdagen den 21 november 1940, [Verso:] Redaktionen har ombesörjts av S E Bring, Sthlm 1940, s 225–226). [Om C S:s samarbete med dåvarande chefen för Asea.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Billerud: 1883–1983: en kort resumé över de hundra åren o en blick mot framtiden, ed S Höök (1983); J Glete, Nätverk i näringslivet: ägande o industriell omvandl i det mogna industrisamhället 1920–1990 (1994); J-E Pettersson, Billerud 100 år (Daedalus 1983); I Schyman, C S: mannen som byggde Billerud (1968); SMoK. – Nekr:er över S i DN o SvD 2 juni 1954.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christian Storjohann, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20314, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Matti), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20314
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christian Storjohann, urn:sbl:20314, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Matti), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se