Meriter

Strandberg, Carl Vilhelm August (Talis Qualis), f 16 jan 1818 i Stigtomta, Söd, d 5 febr 1877 i Sthlm, Nik. Föräldrar: kyrkoherden Olof S o Christina Maria Berg. Elev vid gymn i Strängnäs 30–31, informator i Undenäs, Skar, 34–37, inskr vid UU 17 febr 37, studentex där 27 okt 37, inskr vid LU 22 juni 38, ex där för inträde i K kansliet 10 dec 46, red o utg av Den nya skånska correspondenten, Lund, 44, medarb i Sthlms dagblad 52–65, red o utg för Posto inrikes tidn:ar från 65. Förf. – LSA 62, LMA 64, fil hedersdr vid LU 29 maj 68.

G 19 april 1846 i Lund m Brita Christina Aurora Palm, f 12 juni 1818 i Riseberga, Krist, d 27 febr 1903 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till överstelöjtnanten Rutger P o Annette Christina Liedberg.

Biografi

Carl S tillbringade sin barndom i Stigtomta, där fadern vid tiden för S:s födelse var pastorsadjunkt och farfadern kyrkoherde. I det prästerliga släktarvet fanns inslag av originalitet och lekfull ordglädje samt en viss fallenhet även för världsliga värv; fadern hade varit officer i pommerska lantvärnet. Redan i tidiga år prövade S sina krafter som lyriker. Den senare berömda signaturen Talis Qualis, med betydelsen ”jag är sådan jag är”, lär S ha antagit efter att ha fått en av sina dikter bedömd av den måttligt imponerade fadern.

Under några år före sin studentexamen, när han hade plats som informator hos en kyrkoherde i Västergötland, fick S en lång rad dikter publicerade i det lokala Mariestadsbladet. Poemen vittnade om en anmärkningsvärd formell mognad och versteknisk händighet, parade med svaghet och bristande pregnans i innehållet. Det var drag som sedan skulle följa S i större delen av hans lyriska produktion. Han var i dessa försök påverkad av en del samtida tyska skalder, men hans främsta föredöme var den briljanta retoriken hos Esaias Tegnér.

Som student i Lund kom S, liksom brodern Olof S, i kontakt med Otto Lindblad (bd 23) och bägge bröderna deltog med bravur i dennes vitalisering av Studentsångföreningen. De ingick i en kvartett som uruppförde många av Lindblads kompositioner, t ex den berömda tonsättningen av Herman Sätherbergs Längtan till landet (Vintern rasat ut bland våra fjällar ...). S blev känd som en god sångare och styv pianoackompanjatör. Genom att bidra med egna texter till Lindblads melodier lade han också grunden till sin stora popularitet som studentpoet.

1840 väckte den då tjugotvåårige S stort uppseende genom att i Studentföreningen läsa upp en hyllningsdikt riktad till Hans Jansson (bd 20), som representerade oppositionen inom riksdagens bondestånd. Stycket innehöll ett bemötande av Tegnérs magnifika straffpredikan Georg Adlersparres skugga till svenska folket. Det i biskopens egen stil klingande angreppet mot Tegnér gör numera ett egendomligt intryck: det är som att höra en djärv och omogen sångelev tävla med en mästersångare, som till råga på allt varit den unge mannens lärare i språklig tonkonst. Men tilltaget gjorde S till en känd man i Lund, beundrad av liberala studenter, illa sedd av de makthavande. Själv trodde S att dikten omöjliggjort en bana inom förvaltningen för hans del.

S:s litterära karriär under 1840-talet visar hur lätt en ung skald kan bli uppburen och överskattad, när han i sångbara texter med habil talang tolkar stämningar som ligger i tiden. Över hans hållning i skedets politiska frågor vilar ett skimmer av stor entusiasm och en nästan lika stor brist på konsekvens. Som ivrig skandinavist uppmanade S Sveriges unga män att skynda till Danmarks försvar i dansk-tyska kriget 1848, men själv stannade han hemma för att sköta sina plikter som familjeförsörjare. Han hyllade republikens idé, men lovprisade samtidigt den enväldige Karl XII. Efter att så sent som i jan 1844 ha kallat sig republikan, skrev S inför den förmodat liberale Oscar I:s trontillträde s å texten till Lindblads Hymn (Ur svenska hjärtans djup en gång...), där den nymornade rojalismen tog sig nära nog groteska och parodiska uttryck.

Folket bör visa den oprövade monarken en obegränsad tilltro, heter det i S:s text, och ifall man på så sätt får ”all världens härar” emot sig, ska man lägga dem för hans fötter som ”en kunglig fotapall”. Om nationen börjar luta mot sitt fall – inte osannolikt, med en sådan utrikespolitik och en sådan militärstrategi – ska regenten klä sig i blågul uniform, dra ut till ”kamp och undergång” och leda sina skaror mot döden. Folket ska då skänka honom en ny kunglig purpurklädnad, sydd av dess ”bästa blod”.

”Denna folksång är måhända den enda, som uttalar dödstankar över det folk, vars hymn till konungen han är”, yttrade Viktor Rydberg försiktigt i sitt minnestal över S i SA (Rydberg, s 143). Men suggestionen i Lindblads pampiga tonskapelse var seglivad och stark. ”Dess budskap och syfte är ingalunda förlegat, och alltjämt ge dess ord och toner uttryck för det svenska folkets förhållande till sin regent”, menade Bernhard Tarschys i en artikel så sent som 1944 (Tarschys 1944, s 572).

När norska och svenska studenter 1845 möttes i Lund inför en gemensam resa till Khvn, vann S en stor personlig triumf genom att utbringa en skål för den fjättrade brodernationen Finland och recitera dikten Vaticinium (Finland! Så jag ville ropa...). Den väckte ett oerhört bifall och kan ses som en fullvärdig representant för hela skedets sv studentpoesi: djärv, välklingande, naiv och lättviktig.

De övriga inslagen i S:s fyra diktsamlingar (1845–61) kännetecknas av liknande egenskaper. Hans historiska dikter förebådar enligt vissa bedömare både J L Runebergs Fänrik Stål och Carl Snoilskys Svenska bilder. De saknar dock efterföljarnas kraft och åskådlighet: scenerna verkar halvdålig teater med bräckliga kulisser. S:s sonetter är bättre, men inte helt lyckade. Där finns för litet av frisk spontanitet; det är bara med märkbar ansträngning skalden behärskar detta svåra versmått, som exempelvis hans motståndare C W Böttiger hanterar med större smidighet.

S:s fjärde samling innehåller dock några porträttstrofer i en mer intim och realistisk stil, där den retoriska klangen ersatts av en välgörande dämpad ton, som röjer både medkänsla och finess. Samma stil präglar några poem S skrev under sina senare år och aldrig själv gav ut i bokform. I dikterna Sista förhöret och De små nattvardsbarnen finns värme och realism, och Helgmålsklämtningen och Gumman i hagstugan torde vara S:s allra bästa originaldikter, osmyckade, innerliga och gripande.

Plågad av skuldsättning och kritiserad för sitt ”sorglösa källarliv” hade S begärt sig i konkurs 1842. För att stabilisera sin ekonomi arbetade han flitigt som journalist – först i skånska blad och från 1840talets slut i Stockholmspressen – samt åtog sig omfattande uppgifter som översättare. S:s teaterrecensioner i Sthlms dagblad har betecknats som hans ”främsta journalistiska arbete” (Hallström). Det stora kraftprovet i hans översättargärning blev en serie ypperliga Byron-tolkningar 1853–69, främst en lysande försvenskning av den långa versberättelsen Don Juan (1–2, 1857 o 1862).

Don Juan är en av de skickligaste översättningar till svenska som någonsin gjorts: som inspirerad språkskapelse överträffar den alla S:s övriga verk, inklusive hans bästa egna dikter. Med häpnadsväckande lyhördhet följer tolkningen originalets alla skiftningar mellan kraft och förströddhet, mellan patetik och gemyt, mellan klarhet och distraktion, mellan förkonstling och konstlöshet, mellan naken öppenhet och affekterad nonchalans. Det har sagts att verket har pekoralistiska inslag. Det beror enbart på att det så mästerligt avspeglar både storheten och skavankerna i Byrons grundtext.

1860-talet blev den tid då S definitivt togs till nåder av etablissemanget. SA gav honom ekonomiskt understöd, och l862 invaldes han i dess krets. Akademien tryggade också hans försörjning genom att anställa honom som redaktör för Post- och inrikes tidningar, i vilken befattning han kvarstod till sin bortgång. Han dog av en tumör i lungtrakten 1877, sörjd som en av landets främsta författare.

S:s yttre uppenbarelse kan studeras på ett antal uttrycksfulla porträtt. Man har beskrivit honom som en ståtlig man med imponerande röst, kärvt språk och avmätta maner: han förde sig med stil och värdighet.

Författare

Lars Krumlinde

Arkivuppgifter

S:s arkiv i KB (korrespondens, tryck, ms m m) samt handl:ar (ms o hs) i Axel Kullbergs arkiv i GUB. – Brev från S i GUB, i KB, i LUB (bl a till B A Cronholm, J W Zetterstedt o många till G J H Ljunggren), i RA o i NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Med pseud avses i det följande Talis Qualis. – Hvilken är den skönaste? Fruntimmers-porträtter i stålstick. Med poetisk text. Sthlm 1842. (Falun: Huldberg). 24 s, [10] pl-bl, ill. 8:o. [Förtitel: Galleri af unga fruntimmer. Anon. Tills m I G Stenman. Ill av I G Stenberg.] – Hvilken är i år den skönaste? Fruntimmers-porträtter i stålstick. Med poetisk text. Sthlm 1843. (Hörbergska boktr). 18, [2] s, [10] pl-bl, ill. [Anon. Tills m I G Stenman.] – Sånger i pansar. Lund 1845. (Berling). 100 s. 12:o. [Pseud. 2., tillökta uppl s å: 120 s. 3. uppl se Dikter, [d 1] (1854).] – Vilda rosor. Dikter. Jönköping 1848. (Sandwall). 24 s. 12:o. [Pseud.] – Cherubim och Seraphim. Toilettalmanach för år 1852. Med sex fina stålgravyrer jemte poetiska bidrag. Sthlm: Hedbom, 1851. 16 s, [6] pl-bl. 8:o. [Pseud. Tills m W Stålberg. Följande dikter är av C V A S: I land han steg om en aftonstund … (s 8–9) och Att samla gods och guld i fjerran land … (s 10–11).] – Skönhetens tempel. Poemer. Med åtta fruntimmers porträtter. Sthlm: Huldberg, 1851. 23 s, [8] pl-bl. 8:o. [Pseud. Tills m J Nybom. Följande dikter är av C V A S: Amalia (s 6), Validé (s 9–10) samt Elisa (s 14). Den avslutande dikten (Sittah, s 17–23) är undertecknad Ericsson, vilket antingen är en signatur för en tredje författare eller ett gemensamt författarbolag för J N (sign: Nbm) o C V A S.] – Skönhetens blommor. Poemer. Med åtta fruntimmersporträtter. Sthlm: Huldberg, 1852. 20 s, [8] pl-bl, ill. 4:o. [Pseud. Tills m J A Kiellman-Göranson, J E M Axelsson och O A Ericsson. Följande dikter är av C V A S: Helene (s 5–6), Maria (s 11–12), Wlaska (s 15–16) o Brigitte (s 17).] – Dikter. Sthlm: Bonnier; Brudin, 1854–61. D [1]–2. 8:o. [D 1.] 3., tillökta uppl. 1854. [8], 176 s. [Utgörs delvis av Sånger i pansar (1845). För 1.–2. uppl se d:o.] D 2. 1861. 188, [2] s. – [Staden Lunds historia. Sthlm 1859. (Thimgren).] 48 s. 8:o. [Saknar titel. Endast 3 ark tryckta, vilka makulerades. Troligen avsedd att utgöra en historik över Lund. De tryckta arkens 7:e och påbörjade 8:e kapitel täcker tiden från forntiden fram till slutet av 1700-talet.] – Inträdes-tal hållet i Svenska akademien den 20 december 1862. Sthlm 1863. (Norstedt). 55 s. 8:o. [Behandlar I Hwasser. Följdskrift: Svar på herr Strandbergs inträdes-tal af Akademiens direktör herr Malmström (s {52}–55). Särtr ur: SAH ifrån år 1796, d 36, {1862}, Sthlm 1863, (Norstedt), s {25}–75.] – Tal hållet i Svenska akademien den 20 december 1863. Sthlm 1864. (Norstedt). 12 s. 8:o. [Särtr ur: SAH ifrån år 1796, d 39, {1863}, Sthlm 1864, (Norstedt), s {3}–13.] – Samlade vitterhetsarbeten af C V A S (Talis Qualis). [Utg af G Ljunggren.] Sthlm: Fritze, 1877–78. D 1–5. ([2], xiv, 379, [5] s, [1] pl-bl + 387, [3] + [2], 510, [1] + 354, [1] + 386, [1] s). [Utg i 22 h.] 2. uppl: [Utg af R G:son Berg.] Sthlm: Fritze, 1917–20. D 1–5. D 1, [Omsl:] Dikter. D 1, 1835–1845. 1917. xi, 298 s, [1] pl-bl. D 2, [Omsl:] Dikter. D 2, 1846–1877. 1917. 393 s, [1] pl-bl. D 3, [Omsl:] Lyriska och dramatiska översättningar. 1920. x, 584 s. D 4, [Omsl:] Poetiska berättelser av Lord Byron. Översättning. 1918. 531, [2] s. D 5–6, [Omsl:] Don Juan av Lord Byron. Översättning. 1919. D 1–2. (352, [1] s, [1] pl-bl + 385 s). [Trots att bägge upplagorna av detta verk kallas Samlade vitterhetsarbeten är det först i den andra upplagan som C V A S:s ungdomsdiktning samt tillfälles- och personverser medtagits.] – “Stridsbön”. Words by C A V [!] Strandberg. Music by O Lindblad. Translated by E Frykholm. U o [Sthlm] [18]94. (Palmquist). [1] s. – Dikter, öfversättningar. C V A S (Talis Qualis). Utg med förklaringar af E Hildebrand. Sthlm: Fritze, 1898. [4], 124 s. (Skolupplagor af svenska författare). [S 117–124: förlagsreklam.] – Dikter i urval. C V A S (Talis Qualis). Urval o textred: E Noreen o T Wennström. Lund: Gleerup, 1933. 109, [1] s. – Tillfällesdikter nämnda av L Krumlinde ovan: Hymn i anledning af Sveriges och Norges konung Oscar den förstes uppstigande på thronen. Vid studentfesten i Lund den 5 december 1844. Lund 1844. (Berling). [4] s. 4:o. [”Ur svenska hjertans djup en gång … ” Anon. Omtr under pseud i: Konung Oscar den förstes och drottning Josephina Maximiliana Eugenias kröning. Glädjefest vid kongl. Universitetet i Lund den 2, 3, 4 och 5 december 1844, Lund: Gleerup, 1845, [svit 8], 4 s. Denna skrift består av 8 bidrag, vart och ett med eget titelblad och egen paginering.] – Vaticinium. Vid en skål för universitetet i Helsingfors, den 22 juni 1845. Lund 1845. (Berling). [4] s. 8:o. [Undert pseud.] – Övriga tillfällesdikter: Vanligen Sthlm, [4]–[8] s, [pseud]: Den siste kungen. Till de danska studenterna (Lund 1842) [jämte: N Lilja, Till våra danska bröder. Den 5 juni 1842]; Afsked från Stockholm den 7 juni 1843 (1843); Ett ord till farväl! Upsala den 6 juni 1843 (Upsala u å); Studentfesten i Lund d. 13 jan. 1845 (Lund 1845) [tills m J Andersson o C Warholm]; Det sista handslaget. Lunds studenters afsked från Köpenhamn d. 28 juni 1845 (Khvn u å); Sång till Luthers minne (Lund 1846) [anon]; Tal i P.B. på Barbara-dagen 1851 (1851); Folk-sången. Sjungen på Kongl. Theatern den 14 April 1853 (1853) [anon]; Den 4:de November 1854 (u o u å) [anon]; Sång vid skålen för Lunds universitet, Stockholm den 16 juni 1856 (1856); Det fria ordet. Den 16 december 1856 (1857); Ord afsjungna på Stockholms gymnasium den 9 juni 1857 (1857) [anon]; Helsningsord till Hans Maj:t konungen vid festen å Börsen den 14 maj 1860 (1860); Sång till skålen för rikets ständer den 26 april 1860 (1860); Den 3 maj 1860 (1860) [två dikter, en till Carl XV undert: H. B-n (A H Bjursten), och en till drottning Lovisa undert pseud]; Vid invigningen af Stockholms Enskilda Banks nya lokal den 20 juni 1863 (1863); Sånger den 5 november 1864 (1864) [4 dikter]; Cantat vid Lunds universitets tvåhundraårs fest (Lund 1868); Sång vid Carl XII:s stod den 30 november 1868 (1868) [anon]; Sång vid svenska riksbankens 200-åra jubileum den 4 oktober 1868 (1868); Ord till sorgmusiken vid H. M. Drottningen af Sverige och Norge Wilhelmina Fredrika Alexandra Anna Lovisas begrafning i Riddarholms-kyrkan den 21 april 1871 (1871) [anon]; Sång till DD. MM. Konungen och Drottningen vid festen på Stockholm börs den 15 Maj 1873 (1873) [anon]. – Personvers nämnd av L Krumlinde ovan: Helsnings-sång till folkrepresentanten Hans Jansson. Lund 1840. (Berling). 15 s. 8:o. [Pseud. Omtr som Hälsningssång till folkrepresentanten Hans Jansson i: Samlade vitterhetsarbeten, 2. uppl, d 1 (1917; se egna verk ovan), s [135]–143.] – Övriga personverser (separat publicerade): Vanligen Sthlm, s å, [4] s, 4:o, [pseud], till: Oscar Annell, begravning, Lund 22/6 1839, [anon]; Karl Joh. Nygréen, begravning, Lund 4/4 1841, fol; Nils Olof Rossander, begravning, Lund 27/2 1842; Leonard Lib. von Mentzer, död, Lund 1844, [anon]; Johan Detloff Juhnkes grav 9/10 1849; Långa Ned [Fredrik Lindfors], sorgefest 23/3 1850, 8:o; Aurora W. Strandberg, grav 17/8 1850; O. U. Torsslow, 50-årsdag 1851, [2] s, [anon]; Thure Norling o Lilly Selenius, bröllop 2/6 1853; Carl Tottie, fest 12/8 1853, 8:o, [anon]; Carl Theodor Staaff, bröllop 23/7 1856; Göthilda Victoria Sandblad, begravning 22/8 1857; Per Westerstrand, hyllning i Par Bricole 24/1 1858; Nils Wilhelm Almlöf, sorgefest 2/11 1858; Wilhelm Fredrik Dalman [o Hilda Dalman], silverbröllop 20/12 1859, 8:o; Samuel Josua Johnson, begravning 1860; J. A. Walldén o Lavinia Walldén, silverbröllop 6/6 1860; Carl Arfwedson, begravning 20/2 1861; Per Conrad Boman, begravning 23/3 1861; August Österman, Maria Österman, Emmy Maria Österman o Cary Ulrika Lindberg, begravning 4/8 1862; Wilhelm Flygarson o Carl Wallis, hyllning 25/2 1863; Johan Fredrik Almark, begravning, 1/10 1864; Nils Ericson, hyllningsfest 23/4 1864; Fanny Engel Erica Kock, begravning 3/5 1864; Johannes Rothlieb, hyllning 5/5 1864, [anon]; Lars Magnus Enberg, grav 1865, [anon]; Arvid August Afzelius, begravning, Enköping 5/10 1871, 8:o. Tillfälles- och persondikterna är omtryckta i Samlade vitterhetsarbeten, 2. uppl, d 1–2 med ett fåtal undantag (vissa av de anonymt utgivna dikterna ovan, vilka senare attribuerats till C V A S, främst av B Tarschys, Talis Qualis a a nedan). – Övriga personverser av C V A S (samtliga publicerade i Samlade vitterhetsarbeten, 2. uppl, d 1–2, 1917, vissa med angivande av källa): Georg Adlersparre, publ 10/10 1835; Wollrat Tham, grav, publ 31/12 1836; Karl August Nicander, grav, publ 6/3 1839; Anders Danielsson, grav, publ 8/5 1839; H. C. Andersen, c:a 1839; Jenny Lind, hyllning, publ 15/7 1840; E. Z. Munck af Rosenschöld, grav, publ 21/10 1840; Karl Herman Sätherberg, 1841; Carl Georg Brunius, hyllning 1842 (se även bidrag nedan); Bengt Erland Fogelberg, 1845; Orvar Odd [O P Sturzen-Becker], c:a 1845; Karin Hummel, c:a 1848; Aurora Vilhelmina Strandberg, c:a 1848; J. M. Rosén, hyllning 19/8 1850; J. M. Rosén, publ 14/2 1852; Johan Ludvig Heiberg, fest 26/7 1852; Fanjunkar Hedlund, c:a 1856–57; Fredrik Lundberg, bröllop 23/10 1858; Maria Kristina Fagerlund, 1861; Otto Lindblad, 1864; Olof Strandberg, 50-årsdag 15/2 1866; Svante Hedin, 50-årsdag 7/11 1872; Olof Strandberg, 60-årsdag 15/2 1876.

Tryckta arbeten (bidrag): C V A S:s dikter i dagspress och i litterära kalendrar finns återgivna i Samlade vitterhetsarbeten, 2. uppl, d 1–2 (1917) med källangivelser, och några upplysningar om dessa ges därför ej här. – Beträffande de sena dikterna nämnda av L Krumlinde ovan (Helgmålsklämtningen i Malsta, Sista förhöret, De små nattvardsbarnen samt Gumman i hagstugan) tycks dessa ha tryckts först i Samlade vitterhetsarbeten, d 1 (1877). – Övriga bidrag av C V A S (hans journalistik och litteraturkritik i dagspress har ej efterforskats): Till Carl Georg Brunius. [Dikt] (C G Brunius, C. G. Brunii programm vid filosofiemagister-promotionen i Lund år 1841 … Lund 1842, s [3]–5). [Undert pseud. C G B:s dikt översatt av C V A S, se översatt nedan.] – Vrede och sorg och hopp och förtröstan. [Dikt] (Vid skandinaviska festen i De la Croix’ salon, den 11 maj 1848, Sthlm 1848, (Beckman), s [7]–[8]). [Undert pseud.] – Carl XII i Lund. Historiska anekdoter (Skandia. Nordisk nationalkalender, 1849, s [109]–120). [Sign: St–rg.] – Lunds akademiska förening (Svea. Folk-kalender, årg 8, 1852, Sthlm 1851, s 146–155, [1] pl-bl). [Historik.] – För Sveriges framtid, under utveckling af dess fria författning. [Dikt] (Grundlagsfesten den 6 juni 1859, Sthlm 1859, (N Marcus), s [7]–[8]). [Undert pseud.] – Svar på herr Ljunggrens inträdes-tal af akademiens direktör herr Strandberg. [Dikt] (SAH ifrån år 1796, d 41, [1866], Sthlm 1867, (Norstedt), s [53]–59). [Följdskrift till: G Ljunggren, Inträdes-tal hållet i Svenska akademien den 29 maj 1866 (Ibid, s {3}–52). Omtr som Till Gustaf Ljunggren i: Samlade vitterhetsarbeten, 2. uppl, d 2 (1917; se egna verk ovan), s {295}–300.] – Svar på herr Kullbergs inträdes-tal af akademiens direktör herr Strandberg. [Dikt] (SAH ifrån år 1796, d 41, [1866], Sthlm 1867, (Norstedt), s [99]–103). [Följdskrift till: C A Kullberg, Inträdes-tal hållet i Svenska akademien den 29 maj 1866 (Ibid, s {61}–98). Omtr som Till Karl Anders Kullberg i: Samlade vitterhetsarbeten, 2. uppl, d 2 (1917; se egna verk ovan), s {301}–304.] – Antologier med större urval dikter av C V A S: Ur ”Sånger i pansar” / Ur Vilda rosor / Ur Nyare sånger 1846–54 / Ur Dikter 1861 / Dikter 1861–1877 (Sveriges national-litteratur 1500–1900. XIV, Poeter från 1830–50-talet, [Utg av] O Sylwan, Sthlm: Bonnier, 1911, s 169–216). – Korpralen / Förklaring / Vårt fria ord / Likbrasan / Ur Vasasång / Carl XII vid avtäckningen av hans staty den 30 nov. 1868 / Helgmålsklämtningen / Gumman i hagstugan / Tack för god vakt. [Dikter] (Svenska mästare. [XV,] Sen- och efterromantiska mästare. Böttinger, Malmström, Strandberg, Sturzen-Becker, Braun, Blanche, Sehlstedt, Sthlm: Saxon & Lindström, 1935, s 65–86). – Olika tempel / Vårt fria ord / Mitt döda barn / Helgmålsklämtningen. [Dikter] (Levande svensk litteratur … i urval av S Selander, vol 19, Sthlm 1938, s 153–159).

Redigerat: Den skånska correspondenten, Lund 1844. – Post- och inrikes tidningar, Sthlm 1865–77.

Översatt: C G Brunius, C. G. Brunii programm vid filosofie-magister-promotionen i Lund år 1841. Tolkadt på svensk vers. Lund 1842. (Berling). 23 s. [Övers pseud. Parallelltext på latin och svenska. Även med bidrag av S S, se bidrag ovan.] – Nyare tysk lyrik i svensk öfversättning. Lund: Johansson, 1844. I–II. 12:o. [Övers pseud.] I, G Herwegh, Dikter. 46, [1] s. II, [A H] Hoffmann von Fallersleben, Opolitiska sånger. 46, [2] s. – W Friedrich, Martha eller marknaden i Richmond. Komisk opera i fyra akter. (Till en del efter en plan af S:t Georges). Musiken af F v Flotow. Sthlm: Bonnier, 1850. 83 s. 12:o. ([Omsl:] Operarepertoire, 1). [Övers pseud. 2. uppl 1851: 68 s. 3.–5. uppl 1861–77: 64 s.] – D Cimarosa, Det hemliga giftermålet, komisk opera i två akter. Bearbetning från italienskan. Sthlm: Hedman, 1851. 48 s. 12:o. [Övers pseud.] – E Scribe, Profeten. Opera i 5 akter. Musiken af G Meyerbeer. Sthlm: Bonnier, 1852. 77, [1] s. Liten 8:o. ([Omsl:] Opera-repertoire, 5). [Övers pseud. 2. uppl 1854: … Opera i fem akter … 76 s. 3. uppl 1861. 4. uppl 1878: 59 s.] – G Verdi, Macbeth. Lyrisk dram i fyra akter. Sthlm: Hedbom, 1852. 47 s. ([Omsl:] Opera-bibliothek, 11). [Övers pseud.] – [G G] Byron, baron, Poetiska berättelser. [Omsl till nr 2–8.] Sthlm: [1–3:] Bonnier; [4–8:] Brudin, 1853–56. 12:o. Nr [1]–8. [1,] Mazeppa. 1853. 46, [1] s. 2, Belägringen af Korinth. 1854. 60 s. 3, Fången på Chillon. En dikt. 1854. 30 s. 4, Parisina. 1854. 36 s. 5. Beppo, en venetiansk historia. 1854. 48 s. 6, Giaurn, ett stycke af en turkisk berättelse. 1855. 80 s. 7, Bruden från Abydos, en turkisk berättelse. 1855. 72 s. 8, Ön eller Christian och hans stallbröder. 1856. 88 s. [Dikter. Ny uppl 1878 i ett band vilket även innehåller: Korsaren; Lara (se egna verk: Samlade vitterhetsarbeten, d 3). Ny uppl 1918: se Samlade vitterhetsarbeten, 2. uppl, d 4.] – A Leuven o A Beauplan, Nürnbergerdockan. Operett i 1 akt. Musiken af A Adam. Sthlm: Bonnier, 1853. 48 s. ([Omsl:] Opera-repertoire, 7). [Övers pseud. 2. uppl 1898: Operett i en akt … 38 s.] – G Rossi, Linda från Chamounix. Opera i tre akter. Musiken af G Donizetti. Sthlm: Bergegren, 1855. 63 s. [Övers pseud.] – Jouy [pseud för V J Etienne] o H Bis, Wilhelm Tell. Opera i 4 [senare: fyra] akter. Musiken af G. Rossini. Sthlm: Bonnier, 1856. 64 s. Liten 8:o. ([Omsl:] Opera-repertoire, 10 [dvs 11]). [Övers pseud. 2.–3. uppl 1863–76.] – [G G] Byron, baron, Don Juan. Sthlm: Brudin, 1857–65. 8:o. D 1–2. D 1, Sångerna I–VI. 1857[–59]. 349 s. D 2, Sångerna VII–XVI. 1862[–65]. 384 s. [Utkom i 4 häften. Översättarens namn framgår endast av omsl till h 2 o 4. Anmärkningarna (d 1, s [328]–349; d 2, s [356]–384) är delvis av C V A S, delvis Byrons egna. Ny uppl 1878: se egna verk: Samlade vitterhetsarbeten, d 4–5. Ny uppl 1919: se Samlade vitterhetsarbeten, 2. uppl, d 5–6. Ny uppl 1925: Sthlm: Bonnier, [8], 547 s, ([Förtitel:] Världslitteraturen. De stora mästerverken, [omsl:] 31). Ny uppl 1988 (faks av 1925 års uppl): Lysekil: Pontes.] – H S Mosenthal, Muntra fruarna i Windsor. Komisk opera i tre akter (efter Shakespeares lustspel af samma namn). Musiken af O Nicolai. Sthlm: Bonnier, 1857. 68 s. ([Omsl:] Opera-repertoire, 14). [Övers pseud. 2.–3. uppl 1875–1914.] – Sedaine, Sångpartierna i Richard Lejonhjerta. Operett i 3 akter. Musiken af Gretry. Sthlm 1857. (Hörbergska boktr). 24 s. 12:o. [Övers anon.] – C M v Weber, Oberon. Fantastisk opera. (Chörer, sånger och arier). Efter tyska och franska bearbetningar försvenskad af Talis Qualis. Sthlm 1858. (Typografiska föreningens boktr). 26 s. 12:o. [2. uppl s å. 3. uppl 1863: 24 s. {Sedermera försedd med omsl: 2. uppl, Sthlm: Bonnier, u å, (Opera-repertoire, 69).} Ny uppl:] Oberon. Fantastisk opera i tre akter och sju tablåer. Musiken af C M v Weber. Från den franska bearbetningen öfversatt af Talis Qualis. Sthlm: Bonnier, 1886. 46 s. ([Omsl:] Opera repertoire, 69). [Innehåller till skillnad från tidigare uppl även prosapartierna av dramat.] – S Cammarano, Trubaduren. Opera i fyra akter. Musiken af G Verdi. (Texten af S Cammarano). Sthlm 1860. (Thimgren). 64 s. [Övers pseud. 2. uppl s å: (Walldén). 3. uppl 1862: (Thimgren). 4. uppl 1869: (Thimgren). {Sedermera försedd med omsl: Sthlm: Bonnier, u å, (Opera-repertoire, 68).} 5.–6. uppl 1877–1914: 52 s.] – E Devrient, Hans Heiling. Romantisk opera i tre akter jemte ett förspel. Musiken af H Marschner. Sthlm 1864. (Typografiska föreningens boktr). 36 s. 12:o. [Övers pseud. Sedermera försedd med omsl: Sthlm: Bonnier, u å, (Opera-repertoire, 70).] – Lustspel. Sthlm: Norstedt, 1865. H 1–2. ([6], 188 + [4], 116 s). [Innehåll: H 1: Samson, Familjen Poisson eller de tre crispinerna. Lustspel i en akt (s [1]–68); H Hertz, Amors genistreck. Lustspel i två akter (s [6]–188); h 2: Molière, Lärdt folk i stubb. (Les femmes savantes). Lustspel i fem akter. Samtliga verk har egna titelblad. Omtr i Samlade vitterhetsarbeten, d 2 (1877–78; se egna verk ovan) samt i a a, 2. uppl, d 3 (1920).] – [G G] Byron, baron, Lara. Sthlm 1869. (Beckman). 64 s. [Övers pseud. Omtr i Samlade vitterhetsarbeten, d 3 (1878; se egna verk ovan) samt i a a, 2. uppl, d 4 (1918). Ny utg 1933, se följande post.] – [G G] Byron, baron, Giaurn, Korsaren, Lara samt delar av Don Juan. Lund: Gleerup, 1933. 255, [1] s. (Gleerups klassikerbibliotek, [omsl:] 4). – C V A S:s översättningar i dagspress har ej efterforskats. För en förteckning se R G:son Berg i förordet till Samlade vitterhetsarbeten, 2. uppl, d 3 (1920), s ix–x.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Bratt, Aurore Strandberg 1818–1903: brev kring ett kvinnoliv (1987); P Hallström, Minnesteckn öfver C V A S (SAH ifrån år 1886, 24, 1912); L Jonsson, Ljusets riddarvakt: 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst (1990); K Monié, Den etablerade vetenskapsmannen: Gustaf Ljunggren – en sv litt:historiker (1985); V Rydberg, Inträdestal i SA den 22 maj 1878 (SAH ifrån 1796, 53, 1878); T T Segerstedt, SA i sin samtid: en idéhist studie, 2, 1844–1886 (1986); B Tarschys, Ur svenska hjärtans djup … : ett hundraårsminne (OoB 1944); dens, Talis Qualis: studentpoeten (1949).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Vilhelm August Strandberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20337, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Krumlinde), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20337
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Vilhelm August Strandberg, urn:sbl:20337, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Krumlinde), hämtad 2024-04-23.