Meriter

Strandell, Nils Vilhelm, f 20 maj 1876 i Hamrånge, Gävl, d 20 juli 1963 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: kyrkoherden Olof Wilhelm S o Alma Kristina Kjellerstedt. Mogenhetsex vid H latinlärov å Norrmalm, Sthlm, 19 maj 94, inskr vid UU 18 sept 94, FK där 31 jan 98, inskr vid Handelsakad i Leipzig 98, ex där 18 mars 99, anst vid ab Separator 17 febr 00, kontorschef där 1 juni 06–18, stiftare av Sthlms filatelistsällsk 04, VD i Sv centrifug ab o ab Rotator i Södertälje 11, led av styr o VD i ab Fallskärm 26–27, filatelist o red för Nord filatelistisk tidsskr, bibliotekarie vid Postmuseum 43–57.

G 8 april 1903 i Tierp, Upps (kbf i Uppsala, Domk), m Edith Elisabeth Ekbom, f 8 sept 1880 i Uppsala, Domk, d 3 mars 1965 i Sthlm, Kungsh, dtr till skräddarmästaren Carl E o Johanna Margareta Lundell.

Biografi

Redan i åttaårsåldern vaknade hos Nils S ett intresse för att samla frimärken. Det understöddes av hans far som delade ut frimärken som belöning för uppvisad flit i skolarbetet. Som för generationer av skolpojkar var det exotiska märken från fjärran länder som lockade S mest. Under sin studietid valdes S in i Upsala filatelistklubb (1895) och återkommen till huvudstaden deltog han i skapandet av Sthlms filatelist-sällskap (1904), där de ursprungliga medlemmarna nästan uteslutande var inflyttade akademiker från Uppsala och Lund. Deras samvaro präglades av lättsamhet och studentikost skämtlynne. Av flera skäl, principiella och personliga, frestades S inte att gå med i den befintliga filatelistiska sammanslutningen, Sveriges filatelist-förening i Sthlm.

Vid UU avlade S en fil kand-examen i moderna språk med romanska och slaviska språk som huvudämnen. Han bedrev därefter handelsstudier i Leipzig, varpå följde en tid av praktiktjänstgöring i England. Vid sekelskiftet 1900 knöts han till det mycket expansiva företaget ab Separator. För en energisk och reslysten ung man med goda språkkunskaper fanns här möjligheter till en framgångsrik karriär. S anförtroddes också allt mer kvalificerade uppdrag och 1906 utsågs han till kontorschef i företaget, en befattning han frånträdde 1918 för att därefter huvudsakligen verka som filatelist på heltid.

Ett olyckligt avsteg från den verksamheten var dock hans kortvariga engagemang som VD i ab Fallskärm. Företagets uppgift var att exploatera en fallskärmstyp som utvecklats av löjtnanten Raoul Thörnblad. Dennes konstruktion ansågs mycket löftesrik men fredagen den 20 aug 1926 drabbades det nybildade bolaget av en fullständig katastrof. Vid en flyguppvisning över Gärdet i Sthlm gjorde fem flygspanare vid marinen som avslutningsnummer, helt oannonserat, uthopp över publiken från 700 meters höjd. Alla fem hoppade för första gången och alla var utrustade med Thörnbladsskärmar av kombinerad typ. De hade samtliga valt att ha dem apterade för manuell utlösning. För tre av de modiga männen gick färden utan avgörande komplikationer och de kunde ta mark med livet i behåll. Men två av dem hoppade mot sin undergång; deras skärmar vecklade aldrig ut sig. Även om det inte klarlades i detalj vad som förorsakat de dubbla tragedierna var konstruktionen i ett slag omöjlig att marknadsföra och företaget nödgades träda i likvidation.

Sitt filatelistiska kunnande utvecklade S inte minst genom ett mångårigt uppdrag som lokalredaktör i Sthlm för facktidningen Nordisk filatelistisk tidsskrift. Anmälan av nyutkommen filatelistisk litteratur föll på hans lott och genom recensionsexemplar och väsentliga, inköpta verk kunde han successivt bygga upp ett betydande fackbibliotek. Då samlingen 1943 överläts till Postmuseum uppgick den till bortemot 15 000 nummer vartill kom ett kortsystem med 17 000 registrerade tidskriftsartiklar. Som filatelistisk skribent var S genom hela livet mycket produktiv. Bortemot hälften av de artiklar och notiser som S publicerade i olika facktidskrifter berör förfalskade frimärken. Han beskrev falska märken från åtminstone 110 olika länder.

Redan tidigt fick S förtroendet att representera Skandinavien vid internationella frimärksutställningar i utlandet, uppdrag som förde honom till en mängd länder i tre världsdelar. Han arbetade också som affärsman i frimärksbranschen, en verksamhet han hade sällsynt goda förutsättningar för. Överlägsna kunskaper, ett utomordentligt minne och ett stort kontaktnät över hela jorden innebar att han både kunde utöka sina samlingar och samtidigt göra ansenliga ekonomiska vinster. Som landets ledande filatelistiska auktoritet blev det även naturligt att S ombads utfärda intyg på bättre frimärken och brev.

1922 inledde S ett projekt som skulle hålla honom sysselsatt under nära 30 år, det gällde en beskrivning av den förmögne svensk-amerikanske affärsmannen Hans Lagerlöfs (Lagerloef, bd 22, s 147) donationer till Postmuseum i Sthlm. S hade således naturliga och täta förbindelser med Postmuseum i många år innan han blev dess bibliotekarie. Vid museet tjänstgjorde han också på konsultbasis som filatelistisk rådgivare i samband med inköp, textskrivning och montering. Någon specialistkompetens inom dessa områden fanns inte hos museets lilla, ordinarie personal. S tilldelades 1943 den tyska Lindenbergmedaljen. Den är ett hederstecken med högt anseende, äldst i sitt slag i världen och instiftad 1905 av Berliner philatelistenklub för framstående förtjänster inom det filatelistiska området. I samband med Sveriges filatelist-förenings 75-årsjubileum 1961 fördes diskussioner om att inrätta ett hederstecken för särskilt förtjänstfulla filatelistiska insatser. Utmärkelsen fick namn efter den då ännu levande legenden S. Denne fick också motta det allra första exemplaret.

S kom att prägla det frimärksintresserade Sverige på ett kraftfullt sätt. I många stycken nådde hans inflytande också långt utanför landets gränser. Han var aktiv på många filatelistiska områden, som bibliofil, författare, samlare, intygsskrivare, juryman, föredragshållare och propagandist. För två generationer av sv filatelister var han den ledande auktoriteten. Även S:s betydelse för Postmuseum i Sthlm var mycket omfattande.

Författare

Björn Sylvan

Arkivuppgifter

Handl:ar efter S (6 vol) i Postmuseum, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Baden. Sthlm: Bröderna Olofssons tr, 1922. 38, [1] s, ill. (Filatelistiska handböcker, 1). [Omtr 1943 i: 3 tyska småstater (se nedan).] – Ferrari – ett excentriskt levnadsöde. Hans person och hans samlingar. Sthlm: Wennberg, 1922. 10 s. [Omsl: Philipp La Rénotière von Ferrary. (”Greve Ferrari”).] – Katalog över Hans Lagerlöfs frimärksdonationer till Postmuseum. Enligt Kungl. Generalpoststyrelsens uppdrag utarbetad av N S. Sthlm 1924–51. (Postverket). 8 d. (Meddelanden från Postmuseum, 3, 7, 8, 13, 19, 22, 26, 27). [I,] Åren 1922 och 1924. 1924. 71 s, ill. II, Dec. 1924 och april 1925. 1926. 59 s, ill. III, Jan. 1926 och april 1927. 1928. 80 s, ill. IV, Februari 1930. 1931. 106 s, ill. V, 1932–1937. 1939. 186 s, ill. VI, 1939. 1944. 132 s, ill. VII. 1950. 186 s, ill. VIII. 1951. 144 s. [Katalog VIII även utg s å i engelsk övers (Catalog VIII of Hans Lagerlöf’s stamp donations to the Swedish Postal Museum, 112 s) varvid den utgör nr 29 i Meddelanden … ] – Katalog över Frimärksutställningen i Stockholm 1926. 60 s, ill. – Greve Eric von Rosens samling av avarter av under åren 1855–1905 utgivna svenska frimärken. Sthlm 1928. (Br. Olofsson). [4] s. [Omtr av: Storslagen specialsamling av Sveriges frimärken (Nordisk filatelistisk tidskrift, 1926).] – Catalogue descriptif de la collection spécialisée de variétés des timbres-poste suédois formée par comte Eric von Rosen. Sthlm 1929. (Imprimerie des Postes). 18 s. [Anon.] – Skilling-banco-frimärkena. Festskrift med anledning av sjuttiofemårsminnet av frimärkenas införande i Sverige den 1 juli 1855 … Sthlm 1930. 160 s, [4] pl-bl, ill. (Meddelanden från Postmuseum, 12). [Tills m H Olsson.] – Katalog över Eric von Rosens frimärksdonation till Postmuseum år 1929. Sthlm 1931. (Postverket). 36 s, ill. (Meddelanden från Postmuseum, 14). [Företalet undert av N S.] – The Swedish postage stamp issues 1910–1919. Research collection (in 12 volumes) with detailed study of their philatelic history. Gbg: Ramberg, 1933. 38 s, ill. – Malta och Gibraltar. Deras frimärken och filatelistiska historia. Föredrag i Københavns Philatelist Klub den 2 augusti 1934. 32 s, ill. – 3 tyska småstater. Nils Strandell: Baden. Ernst Wilms: Bergedorf. Ernst Wilms: Braunschweig. [Omsl.] Sthlm 1943. 38, [1]; 35, [1]; 52, [1] s, ill. (Frimärkssamlarens småskrifter, 5). [Utgör faksimil av tre skrifter tidigare separat utgivna som Filatelistiska handböcker, 1–3 (1922–23).] – Odödliga frimärksböcker. Kortfattade redogörelser för innehållet i hundratals av de värdefullaste filatelistiska 1900-talsverken. Utvalda av S Tullberg. Sthlm: Bibliotekens bokförmedling 1947. 316 s. [Urval av N S:s recensioner, hämtade främst från Nordisk filatelistisk tidskrift.] – I filateliens värld. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1948. 289, [1] s. [2. uppl s å.]

Tryckta arbeten (bidrag): För bidrag av N S före och delvis under 1946 se [K Kjellström-Werner], Bibliografi över av Nils Strandell författade böcker, häften samt tidskrifts- och tidningsartiklar om frimärken (Meddelanden från ”Postmusei vänner”, 5, Sthlm 1946, s [19]–37). Kompletteringar till denna: Sarawak. Föredrag vid Sveriges filatelist-förenings i Stockholm sammanträde i Postmuseum den 8 maj 1946 (Svensk filatelistisk tidskrift, årg 47, 1946, s 123–128, ill). – Något om provtryck, vissa ”otandade” märken samt specimenmärken (Ibid, s [145]–151). – Ännu ett filatelistiskt jubileum (Ibid, s 185–189). – Oslo filatelist-klub fyller 60 år (Ibid, s [205]–209). – De gammalitalienska staternas frimärken. Föredrag vid Sveriges filatelist-förenings i Stockholm sammanträde den 26 febr. 1947 (Ibid, 48, 1947, s [69]–73, 93–97, ill). – Boliviansk filateli. Föredrag vid Sveriges filatelist-förenings i Stockholm sammanträde i Postmuseum den 23 april 1947 (Ibid, s [117]–121, [145]–148, ill). – Frimärksutställningen i København (Ibid, s [191]–195). – I M A B A 1948 (Ibid, 49, 1948, s [141]–146). [Rapport från världsutställning i Schweiz med filatelistföreningars utställningar.] – Frimärksutställningen i Helsingfors (Ibid, s [177]–180). [Rapport.] – London International Stamp Exhibition den 6–13 maj 1950 (Ibid, 51, 1950, s 122–126). [Rapport.] – En ny Lagerlöfsdonation (Postryttaren, årg 1, 1950, Sthlm 1951, s 65–66). – Postmusei utländska frimärkssamlingar (Ibid, s 67–71). – Överste Hans Lagerlöf (Ibid, 2, 1951, Sthlm 1952, s 27–28). [Nya donationer.] – Postmusei filatelistiska biblioteket (Ibid, s 61–75). – Hans Lagerlöf. In memoriam (Ibid, 3, 1952, Sthlm 1953, s 26–28). – Om Portugals frimärken fram till republiken (Svensk filatelistisk tidskrift, 54, 1953, s 11–13). – Fredrik Benzinger. In memoriam (Postryttaren, 4, 1953, Sthlm 1954, s 21–23). [Nekrologer av N S (s 21–23) o P G Heurgren (s 23).] – Symboler på Japans frimärken. Föredrag vid Föreningen postmusei vänners årsmöte den 23 mars 1954 (Ibid, s 70–84, ill). – Siams frimärken. Ur ett föredrag inför Sveriges filatelist-förening i Stockholm (Svensk filatelistisk tidskrift, 55, 1954, s 215–217, 247–249, ill). – Svenskt frimärkstryck i dess moderna gestaltning (Postryttaren, 5, 1954, Sthlm 1955, s 67–87, ill). – Norwex Oslo 1955 (Svensk filatelistisk tidskrift, 56, 1955, s 276–277). [Rapport.] – Jean de Sperati. Frimärkssamlandets störste svartkonstnär (Ibid, 57, 1956, s 291–293). – Hur man kan fastställa en Speratiförfalskning (Ibid, s 343–346). – Frimärksavdelningen med det filatelistiska biblioteket (Postryttaren, 6, 1955, Sthlm 1957, s 80–140, huvudsakligen ill). [Med anledning av Postmuseums 50-årsjubileum. Ingår också i: Posthistoria och frimärken. En vägledning för besökande i Postmuseum, Sthlm 1957, (Meddelanden från Postmuseum, 32), s 80–140, ill.] – Nordborneo – vad dess frimärken kunna berätta. Anförande med balloptikonbilder vid Föreningen Postmus[e]i vänners årsmöte den 27 mars 1956 (Postryttaren, 7, 1957, Sthlm 1957, s 64–80, ill). – Jean de Speratis metoder och svagheter (Svensk filatelistisk tidskrift, 58, 1957, s 7–8). – En översikt över Speratis förfalskningar (Ibid, s 77–79). – Kring Islands ”Gildi”-emissioner (Ibid, 61, 1960, s 177–179). – Vidare 27 kortare bidrag i Svensk filatelistisk tidskrift (personporträtt, nya frimärken (främst) från Courvoisier m m) 1946–51, 57. Eventuella bidrag av N S efter 1945 i Filatelia, Nordisk filateli och Nordisk filatelistisk tidskrift ej efterforskade.

Redigerat: Harry Wennbergs frimärksgalleri. Kulturellt album och lexikon. Sthlm 1924. [Sannolikt endast bd I (H Jansson, Världhistoria. Europa, 45 bl) o IX (L G Andersson, Biologi, 42 bl) utgivna.] – Nordisk filatelistisk tidsskrift. [N S lokalred i Sthlm, tidsperiod ej fastställd. Enligt Kjellström-Werner publicerade N S c:a 450 artiklar i denna tidskrift under åren 1906–43 (recensionerna ej förtecknade). Under denna tidsperiod utkom tidskriften 1906–18 omväxlande i Sverige, Norge och Danmark, och från 1919 enbart i Danmark (Khvn: Kjøbenhavns Philatelist Klub).]

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Vilhelm Strandell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Sylvan), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20338
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Vilhelm Strandell, urn:sbl:20338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Sylvan), hämtad 2024-04-19.