Bengt Sundkler. Sveriges pressarkiv, RA

Bengt Gustaf Malcolm Sundkler

Född:1909-05-07
Död:1995-04-05 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Präst, Teolog, Missionshistoriker


Band 34, sida 279.

Meriter

Sundkler, Bengt Gustaf Malcolm f 7 maj 1909 i Degerfors, Vb, d 5 april 1995 i Uppsala, Domk. Föräldrar: grosshandlaren Gustaf Fredrik Johansson (från 1918 Sundkler) o Syster Lilly Bergman. Studentex vid H a l i Umeå 6 juni 28, inskr vid UU 31 jan 29, teol fil ex 29 maj 29, TK 31 mars 31, TL 31 mars 36, allt vid UU, prästv 17 maj 36, disp vid UU 10 april 37, TD där 31 maj 37, missionär i Sydafrika 37–42, i Tanganyika 42–45, rektor för Kigarama läraresem där 44–45, doc i missionskunskap vid UU 15 dec 45, vik prof i missionshist vt 47, innehavare av doc:stipendium 1 jan 47–1 jan 48, prof i kyrkohist med missionshist 22 april (tilltr 1 maj) 49–74, allt vid UU, forskn:sekr vid Internationella missionsrådet (International Missionary Council, IMC), London, 48–49, v ordf där 59–61, ordf i Sveriges evangeliska studentrörelse 49–52, suppl i Sv kyrkans missionsstyr 50–61, ordf i Förb för kristen fostran 52–61, prefekt vid Sv inst för missionsforskn (SIM) 52—74, ordf i styr där 56–59, led av Uppsala domkapitel 54 o 66–67, av Theological Education Fund 59–64, biskop i Bukoba, Tanzania, 1 juli 61–31 dec 64, led av Kyrkornas världsråds centralkomm (The Central Committee of the World Council of Churches, WCC) 61–65.

G 18 sept 1937 i Sthlm, Osc, m Ingeborg Morén, f 27 juni 1907 i Johannesburg, Cape Colony (nuv Sydafrika), d 18 nov 1969 i Uppsala, Domk, dtr till byggnadsingenjören Sture Oskar Uno M o Anna Eleonora Törnquist.

Biografi

Bengt S hade alltid en anteckningsbok i fickan. Han var hela sitt liv vetgirig i mötet med människor och kulturer, noterade och katalogiserade sedan sina iakttagelser och källhänvisningar i ett ständigt växande kartotek. S skrev ständigt, för det mesta för hand och knappt läsligt, och ägnade disposition och struktur stor omsorg. Hans språk var klart och kommunikativt. Han ville nå långt utanför den begränsade svenska läsekretsen. Därför beklagade han att engelska inte var hans modersmål, även om han bättre än de flesta behärskade såväl detta språk som tyska och franska, liksom flera bantuspråk. För S var skrivandet en terapeutisk process, inte olik bön. Vid sin död hade han publicerat fjorton böcker, de flesta internationellt uppmärksammade och några av dem banbrytande inom missionsvetenskap och kyrkohistoria. Två manuskript var ännu inte färdiga, en självbiografi samt en heltäckande afrikansk kyrkohistoria – den senare hans livs storverk.

S föddes i Degerfors i Västerbotten, där hans far drev en lanthandel. Fadern var illegitim son till greve Carl Gustaf Sinclair och tog sig därför det näraliggande namnet S. Han gav också sonen namnet Malcolm, som var vanligt i släkten Sinclair. Under sina gymnasieår i väckelsekristendomens Umeå var S aktiv i den evangeliska student- och gymnasiströrelsen. Där kände han kallelsen att bli präst. Som student i Uppsala bodde han hos professorn i Nya testamentets exegetik, norrmannen Anton Fridrichsen (bd 16). S tog starka intryck av dennes bestämning av kyrka och mission som grundteman i evangelierna. Efter sin grundexamen reste S på Fridrichsens initiativ och uppmuntrad av ärkebiskop Nathan Söderblom till Strasbourg och Paris. Där skrev han sina första vetenskapliga arbeten, ett om barndopet i Nya testamentet och ett om Jesu förhållande till judendomen och de omgivande folken, Jésus et les païens. Det judiska folkets särskilda uppdrag i Guds frälsningshistoria belystes liksom spänningen mellan partikularism och universalism hos Jesus. Denna studie blev senare grundläggande för S:s missionsteologi. Den utgick från ett långt bibliskt perspektiv och betonade integrationen av kyrka och mission. Som akademiker var han UU trogen ända till sin död.

Under ett par år i mitten av 1930-talet var S involverad i Oxfordgrupprörelsen, som senare utvecklades till Moral Re-Armament (MRA). Dess förpliktelse till absolut ärlighet, renhet, osjälviskhet och kärlek, dess husmöten, personliga vittnesbörd och syndabekännelse inför gruppen grep honom. Han hade en framträdande roll i rörelsen men lämnade den helt efter ett par år. Därefter kom han att under anglo-katolskt inflytande orientera sig i riktning mot en högkyrklighet där kärleken till kyrkans lära och liturgi gick hand i hand med aktivt socialt ansvar och en stark iver att nå ut med evangeliet.

Knappt 28 år gammal försvarade S en omfattande kyrkohistorisk doktorsavhandling om Svenska missionssällskapets arbete bland samer i norra Sverige under 1800-talet. Han satte in denna mission i dess tidsmässiga, sociala och teologiska kontext, undersökte varifrån missionen fick sitt ekonomiska stöd och dess roll i utvecklingen av skolor för samerna. Han lyfte också fram enskilda personers betydelse på ett sätt som sedan blev karaktäristiskt för all hans forskning.

Efter språkstudier i England samma år reste S, som då var prästvigd och nygift, till Sydafrika som missionär i Svenska kyrkans tjänst. Avsikten var att han skulle undervisa vid ett teologiskt seminarium, men under de första åren arbetade han i olika församlingar i Natal samtidigt som han lärde sig zuluspråket. Hans första Afrikabok var en kortfattad men ingående analys av församlingen i Makitika och mötet mellan kristendom och traditionell religion. Boken (En ljushärd, 1939) var en preliminär skiss till vad som skulle uppta S under resten av hans liv. Den byggde på omedelbar observation, var realistisk och personlig, och hade både ett historiskt, sociologiskt och teologiskt perspektiv – alldeles som hans senare böcker. S:s ställning som afrikanist grundlades med en studie av inhemska kyrkor och rörelser i södra Afrika, Bantu prophets in South Africa (1948). Den var den första undersökningen i sitt slag och blev vägledande för all senare forskning om de hundratals profetrörelser, som växte fram i Afrika under 1900-talet.

Innan materialsamlingen slutförts flyttade S 1942 till dåvarande Tanganyika för att ta över ansvaret för den lutherska missionen i Bukobaområdet väster om Victoriasjön. De tyska missionärerna på platsen hade internerats. Samtidigt som han lärde sig swahili och luhaya, predikade, reste, administrerade och förhandlade, skrev S Ung kyrka i Tanganjika (1948). Han formulerade visionen av en levande och självständig afrikansk kyrka i relation till den koloniala, lokala och nationella miljön. Boken skulle följas av flera studier av afrikanskt kyrkoliv. I Bara Bukoba (1974) behandlades ingående kyrkans möte med nordvästra Tanzanias folkliga kultur och framväxten av kyrklig och nationell självständighet. Under omfattande fältstudier i många länder i Afrika kartlade S olika pastorala och teologiska problem under kolonialismens slutskede. Inte minst genom sitt rika biografiska material blev forskningsrapporten The christian ministry in Africa (1960) en ovärderlig källa till kunskap om de afrikanska kyrkorna efter andra världskriget. Denna undersökning genomfördes sedan S 1948 blivit forskningssekreterare i IMC med särskilt ansvar för prästutbildningen i Afrika.

Parallellt med Afrikaforskningen arbetade S med den sydindiska kyrkans tillkomsthistoria. Inspirerade av den ekumeniska rörelsen och Indiens självständighet bildade de kongregationalistiska, reformerta och presbyterianska samfunden i Sydindien 1947, tillsammans med anglikanerna, en förenad kyrka. S studerade ingående detta skeende i dess nationella och ekumeniska sammanhang och karaktäriserade de personer som var mest framträdande i den långa processen. Church of South India (1954) var en solid kyrkocentrerad ekumenisk undersökning ur personalistiskt perspektiv. När S sökte professuren i Uppsala efter K B Westman kunde han hänvisa till studien, som då förelåg i manus. Det uppstod en bitter strid om tjänsten, men S utnämndes 1949 och innehade professuren till sin pensionering 1974. Han grundade SIM, redigerade under ett kvartssekel Svensk missionstidskrift och spelade en huvudroll i såväl nordiska som internationella missionsvetenskapliga sammanhang.

S blev 1961 den förste biskopen i Bukoba. Då hade han varit borta från stiftet i femton år, men minnet av honom var mycket levande och han valdes enhälligt. Han tjänstgjorde endast i tre och ett halvt år innan han efterträddes av Josiah Kibira. S fann glädje i sin uppgift som biskop och blev en förebild för andra ledare i den snabbt expanderande lutherska kyrkan. Där pågick en ivrig diskussion om biskopstjänstens innehåll och utformning. Själv framträdde S gärna på anglikanskt manér i rödlila kaftan. Han var medveten om att kolonialismens dagar var räknade och stödde livligt landets frigörelse. Han arbetade målmedvetet för att få överlämna stiftet till en afrikansk biskop. Under dessa år växte också S:s ekumeniska engagemang. Han var vice ordförande i IMC som 1961 förenades med WCC. Dock misslyckades försöken att förena Östafrikas lutherska och anglikanska kyrkor på ett liknande sätt som i Sydindien.

Åter i Uppsala skrev S Missionens värld (1963), som sedan kom att användas i den missionsvetenskapliga undervisningen i flera länder. Han återknöt till Jésus et les païens och beskrev kyrkans mission som en förlängning av det judiska folkets ”centripetala” uppdrag att vara ett tecken för folken. Efter Kristi död och uppståndelse hade missionsuppdraget fått en mer ”centrifugal” och inkluderande karaktär. Den kyrkosyn, som vuxit fram kring Anton Fridrichsen och andra svenska teologer på 1940-talet, hade sin motsvarighet i den internationella ekumeniska rörelsen, där man allt starkare betonade att kyrkan till själva sin existens var mission. Mission var ingenting annat än att på ett trovärdigt sätt förkunna evangelium, samlas kring sakramenten och bistå människor på varje plats. Vid WCC:s generalförsamling i Uppsala 1968 tog S avstånd från försöken att ”vända kyrkan ut och in”. Han motsatte sig att man med hänvisning till Guds mission, Missio Dei, reducerade missionen till sociala och politiska program.

Inför generalförsamlingen fick S uppdraget att skriva om ärkebiskop Nathan Söderblom, som varit en förgrundsgestalt i den tidiga ekumeniska rörelsen. S engagerade sig djupt i uppgiften, identifierade sig själv i långa stycken med Söderblom och arbetade bokstavligen dag och natt. Resultatet blev en lysande intellektuell biografi som kommit att prägla bilden av Söderblom.

S återvände därefter till sin forskning i afrikansk kyrkohistoria. Efter ännu en studie av kristna rörelser i södra Afrika, Zulu Zion and some Swazi Zionists (1976), påbörjade han ett arbete som skulle uppta honom ända till hans död 1995. S ville skriva en afrikansk kyrkohistoria, som omfattade hela kontinenten, alla dess kyrkor och tiden ända från fornkyrkan. Det krävde mycket omfattande forskning, samråd med afrikanska kyrkohistoriker, konsultationer och ständiga bearbetningar. Samarbetet med Nordiska Afrikainstitutet gjorde projektet möjligt, men tjugo år räckte inte till för att fullborda det. S:s forskningsassistent Christopher Steed kunde dock avsluta arbetet och A history of the church in Africa publicerades 2000.

Som missionär var S intensivt närvarande, lyhörd och vidsynt, som professor inspirerande, impulsiv och excentrisk. Hans arbetsförmåga och uthållighet var enastående. Han borrade sig alltid djupare och förde in nya perspektiv i varje diskussion. Han övergav inte sin övertygelse om att det var människor som formade historien och att varje forskare uppmärksamt måste iaktta, lyssna på och tolka både människors drömmar och upplevda verklighet. I sin generation blev S, globalt sett, Uppsalas mest kände teolog.

Författare

Jonas Jonson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv i UUB (326 vol: huvudsakl forskn:material o ms men även dagböcker, predikn:ar m m samt en mycket omfattande brevsaml). – Brev från S även i KB, LSB (till S Dahlquist) o LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Huru gammalt är barndopets sakrament? Med förord av A Fridrichsen. Upps: Lindblad, 1933. 71 s. – Missionen i svensk 1800-talspredikan. Upps 1936. (Almqvist & Wiksell). viii, 51 s. [Särtryck ur: Svensk missionstidskrift, årg 24, 1936, s [79]–100, [129]–144, [193]–205.] – Contributions à l’étude de la pensée missionnaire dans le Nouveau Testament. [Omsl.] Upps: Das neutestamentliche Seminar zu Uppsala, 1937. 45, [2] s. (Arbeiten und Mitteilungen aus dem neutestamentlichen Seminar zu Uppsala, 6). [Består av två bidrag: Jésus et les païens (s 1–38) av S och La pensée missionnaire dans le Quatrième Évangile (s [39]–45) av A Fridrichsen. S:s bidrag omtryckt från Revue d’histoire et de philosophie religieuse, se bidrag nedan.] – Svenska missionssällskapet 1835–1876. Missionstankens genombrott och tidigare historia i Sverige. [Akad avh.] Upps 1937. (Almqvist & Wiksell). xxxvi, 614 s, diagr, tab. [S [579]–602: diagr, tab (vissa vikta).] – En ljushärd. Makitika i Zululand. Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförl, 1939. 68 s, fotogr. [Särtryck. Tidigare tryckt under titeln Maketita. En kyrkas utpost i hednaland (Från bygd och vildmark, årg 25, 1938, s 19–66, fotogr).] – Bantu prophets in South Africa. London: Lutterworth Press, 1948. 344 s, [1] pl-bl, [14] pl-s, fotogr. (Lutterworth library, vol 32) (Missionary research series, no 14). [Ny utg 2004 (av 1. edition): Cambridge: James Clarke & Co. 2., revised edition 1961: London: Oxford University Press for the International African Institute, [1], 381 s, [1] pl-bl, [14] pl-s, fotogr. Nya tr 1964, 1970, 1976 (1976: Oxford). Översatt till tyska 1964 (av 2. ed): Bantupropheten in Südafrika (Stuttgart: Evangelisches Verlagswerk, 407 s).] – Ung kyrka i Tanganjika. Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförl, 1948. 279 s, [1] pl-bl, ill, fotogr. [2. uppl s å. Förkortad version se: Bilder aus Buhaja (1949).] – Besvär över Större akademiska konsistoriets i Uppsala förslag till besättande av den vid universitetet lediga professuren i kyrkohistoria med missionshistoria, ingivna av B S. [Omsl.] Västervik 1949. (C O Ekblad & co). 15, [1] s. [Följdskrift: H Cnattingius, Den nya professuren i kyrkohistoria med missionshistoria. Skrivelse till Konungen samt förklaring i anledning av docenten Bengt Sundklers besvär över Större akademiska konsistoriets förslag. [Omsl.] Upps 1949. (Almqvist & Wiksells boktr). 30 s.] – Bilder aus Buhaja. Bielefeld 1949. 48 s. [Översättning i utdrag av: Ung kyrka i Tanganjika. (1948).] – Missionsforskningens arbetsuppgifter. Upps: Lindblad, 1952. 32 s. (Skrifter utg av Svenska institutet för missionsforskning, 1). – Church of South India. The movement towards union, 1900–1947. London: Lutterworth Press, 1954. 457 s. [Revised edition (2. impression) 1965: London: Union Society for Christian Literature; Lutterworth Press, 457 s. Eftersom bokens omfång är oförändrat, sättningen tycks identisk i bägge upplagorna, och förordet inte anger att texten reviderats rör det sig troligen snarare om ett nytryck med smärre rättelser än en bearbetad text.] – Survey of the training of the Ministry in Africa. Part II, Report of a survey of theological education in Angola, Belgian Congo, French West Africa, French Equatorial Africa, Liberia, Mozambique and Ruanda – Urundi, undertaken in June to December, 1953. London and New York: International Missionary Council, 1954. 95 s. [Tillsammans med M S Bates, C G Baëta och F Michaeli. Undersökningen genomfördes i tre geografiska områden. S medverkade ej i de två övriga rapporterna. Även på franska: Enquête sur la formation au ministère en Afrique. [Omsl:] (Rapport du 2e voyage d’enquête) (Le monde non chrétien, 1954, s 115–256). Rapporten utgör nr 30 av tidskriften, daterad Avril–Juin 1954 (genomlöpande häftesnumrering).] – Banbrytare i Sydindien. Evangelisk mission i 250 år. Av B S m.fl. Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförl, 1956. 43 s. (Skrifter utg av Svenska institutet för missionsforskning, 9). [S har skrivit förordet (s 5–6) samt Evangelisk mission i Indien 1706–1956 (s 7–15). Övriga texter av E Beyreuther, H-W Gensischen och S Estborn.] – Svensk missionsatlas (1957). Se under redigerat nedan. – Augustanakyrkans mission. Till Augustanakyrkans sekeljubileum. U o 1960. (Tierps tr). 15 s. [Särtryck ur: Svensk missionstidskrift, årg 50, 1960, s 9–20. Omtryckt med titeln Augustana-kyrkans mission i: S Rönnegård, Utvandrarnas kyrka. En bok om Augustana, Med bidrag av G Söderberg och B S, Sthlm: Diakonistyrelsens bokförl, 1961, s 196–206.] – The Christian ministry in Africa. Upps: Swedish Institute of Missionary Research, 1960. 346 s, [8] pl-bl, fotogr. (Studia missionalia Upsaliensia, 2). [Även utgiven av SCM Press i London samma år. SCM Press utgav 1962 en förkortad version av boken under samma titel (144 s).] – Ebarua y’Askofu. Pastoral letter to the Evangelical Church of North Western Tanganyika. Bukoba 1961. (Upps: Almqvist & Wiksell). 75, [1] s. [Herdabrev. Text på luhaya (s 5–[39]) och engelska (s 41–[76]).] – The Christian ministry in Africa (1962). Se: The Christian ministry in Africa (1960). – Dag Hammarskjöld. Two Mindolo lectures. Mindolo, Northern Rhodesia: The Mindolo Ecumenical Centre; [Upps: Svenska institutet för missionsforskning (distr)], 1963. [3], 14 bl, ill. [Duplicerat.] – Missionens värld. Missionskunskap och missionshistoria. [Sthlm:] Sv bokförl (Norstedt), 1963. [7], 227, [1] s, ill. (Scandinavian university books). [Även utgiven på Diakonistyrelsens förlag samma år utan seriebeteckning. 2., reviderade uppl 1970: [Sthlm:] Sv bokförl, [7], 230, [1] s, ill. Översatt till engelska och finska 1965: The world of mission (London: Lutterworth Press, 318 s); Maailmanlähetys ([Helsinki:] Suomen luterilainen evankeliumiyhdistys, 259 s).] – Nathan Söderblom. His life and work. Lund: Gleerup, 1968. 438 s, [1] pl-bl i färg, [16] pl-s, ill. – Kyrkor på gång i 70-talets Afrika & Asien. Falun 1971. (Falu nya boktr). 47, [1] s. (Utblick, 2). [Utgiven av Svenska kyrkans mission i Uppsala. Tillsammans med J Ngeiyamu. S har skrivit bidraget Unga kyrkor missionerar (s 9–27). Detta utgör en utvidgad version av ett föredrag vid Nordiska missionsrådets konferens i Jönköping, augusti 1970, och publicerades samtidigt i Svensk missionstidskrift, årg 59, 1971, s 2–15.] – Bara Bukoba. Kyrka och miljö i Tanzania. Sthlm: Verbum/Studiebokförl, 1974. 364, [1] s, [12] pl-s, ill, fotogr. [Bilaga: T Holgersson, Afrikansk kyrka inifrån. Studieplan (s 357–365). Engelsk version (reviderad och bearbetad): Bara Bukoba. Church and community in Tanzania. London: Hurst, 1980. ix, [1], 229 s, [8] pl-s, ill, fotogr.] – Nathan Söderblom och hans möten. U o: Gummesson, 1975. 190 s, fotogr. – Zulu Zion and some Swazi Zionists. [Skyddsomsl: Lund:] Gleerup, 1976. 337 s, [12] pl-s, diagr, fotogr. (Studia missionalia Upsaliensia, 29). [Parallellupplaga samma år: London: Oxford University Press, (Oxford studies in African affairs).] – Bara Bukoba. Church and community in Tanzania (1980). Se: Bara Bukoba. Kyrka och miljö i Tanzania (1974). – A history of the church in Africa. Cambridge: Cambridge University Press, 2000. xix, 1232 s, ill, kartor. (Studia missionalia Upsaliensia, 74). [Tillsammans med C Steed. Ny tr 2001.] – Sakkunnigutlåtande rörande professuren i kyrkohistoria vid UU 1956.

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i biografitexten ovan: Jésus et les païens (Revue d’histoire et de philosophie religieuse, [année 16,] 1936, s [462]–499). [Se också Contributions à l’étude de la pensée missionnaire dans le Nouveau Testament (1937; egna verk ovan).] – Beträffande S:s bidrag för perioden 1933–83 se S Axelson, Bengt G. M. Sundkler. Bibliography (The church crossing frontiers. Essays on the nature of mission. In honour of Bengt Sundkler, [Verso:] Editors: P Beyerhaus and C F Hallencreutz, [Lund:] Gleerup, 1969, (Studia missionalia Upsaliensia, 11), s [266]–280) respektive K Ahlstrand, Bengt G. M. Sundkler. Bibliography 1969–1983 (“Daring in order to know”. Studies in Bengt Sundkler’s contribution as Africanist and missionary scholar, [Edited by C F Hallencreutz. With the assistance of J A Henningsson], [Upps: Svenska institutet för missionsforskning, 1984], (Studia missionalia Upsaliensia, 39), s 55–58). Förteckningarna omfattar tillsammans 287 poster, intervjuer oräknade. Av dessa utgör c:a 240 artiklar i tidskrifter och samlingsverk. En stor andel av dessa, c:a 95 st, trycktes i Svensk missionstidskrift (SMT). Endast Ahlstrand förtecknar recensioner av S. Beträffande SMT noterar hon elva st. I en avslutande kommentar till sin förteckning noterar Axelson (s 280) att förutom de artiklar som förtecknats publicerade S även ett stort antal ledare i SMT samt c:a 200 recensioner och notiser om böcker. Han noterar även vilka andra tidskrifter som innehåller recensioner av S. Ingendera bibliografin förtecknar med ett fåtal undantag S:s bidrag i dagspress.

Tillägg till Ahlstrand: Nathan Söderblom und Friedrich Siegmund-Schultze (Aktiver Friede. Gedenkschrift für Friedrich Siegmund-Schultze (1885–1969), Herausgegeben von H Delfs, Soest: Westfälische Verlagsbuchhandlung Mocker & Jahn, cop 1972, (Schriften des Ökumenischen Archivs der Evangelischen Kirche in Deutschland, 7), s 119–122). – Messies Bantou? (Ex orbe religionum. Studia Geo Widengren XXIV mense Apr. MCMLXXII quo die lustra tredecim feliciter explevit oblata ab collegis, discipulis, amicis, collegae magistro amico congratulantibus, Edenda curaverunt J Bergman, K Drynjeff, H Ringgren, Lugduni Batavorum: Brill, 1972, (Studies in the history of religions, 22), Pars 2, s [246]–251). [Text på franska.] – Nordic Missionary Council (Missions from the North. Nordic Missionary Council 50 years, Chief editor: C F Hallencreutz, Editors: J Aagard, N E Bloch-Hoell, Oslo, Bergen, Tromsö: Universitetsforlaget, cop 1974, (Norsk tidsskrift for misjon. Supplementa, 5) ([Verso:] Studia missionalia Upsaliensia, 20), s 9–[39]). [Historik. Behandlar även nordiska missionskonferenser och möten från 1863 och framåt. Komplettering av posten i Ahlstrand.] – Jesus världens ljus (Svensk missionstidskrift, årg 62, 1974, s 1–5). [Trettondagspredikan 1974 i TV, från Slottskyrkan, Sthlm.] – Christ and the religions (Ibid, s 63–72). [Avskedsföreläsning från Uppsala universitet, 14 maj 1974. Även tryckt i: Lutheran world, vol 21, 1974, s 358–364.] – Mission och kultur (Ibid, s 181–184). – Afrikansk kyrkohistoria (Misjonskall og forskerglede. Festskrift til professor Olav Guttorm Myklebust på 70-årsdagen 24 juli 1975, Red av N E Bloch-Hoell, Oslo, Bergen, Tromsø: Universitetsforlaget, cop 1975, ([Verso:] Avhandlinger utgitt av Egede instituttet, 11), s 202–[208]). – The new in the new religious movements among Zulu and Swazi. Summary (New religions. Based on papers read at the Symposium on New Religions held at Åbo on the 1st–3rd of September 1974, Edited by H Biezais, Sthlm: Almqvist & Wiksell International (distributor), 1975, ([Omsl:] Scripta Instituti Donneriani Aboensis, 7), s [215]–217). – The churches’ hinterland (Religion and social change in Southern Africa. Anthropological essays in honour of Monica Wilson, Edited by M G Whisson and M West, Cape Town: D Philip; London: R Collings, 1975, s [97]–106). [Om mission i Sydafrika under 1880- och 1890-talen.] – Worship and spirituality (Christianity in independent Africa, Edited by E Fasholé-Luke … London: R Collings, 1978, s [545]–553). – The challenge of the independent churches (Missionalia, vol 12, 1984, no 1, s 3–6). [Brev till Southern African Missiological Societys 16:e kongress 1983.] – Afrikas delning och missionerna (SMT: Svensk missionstidskrift, 73, 1985, nr 3, s 31–33). – African church history in a new key (Religion, development and African identity, Edited by K Holst Petersen, Upps: Scandinavian Institute of African Studies, 1987, ([Verso:] Seminar proceedings from the Scandinavian Institute of African Studies, 17), s 73–83). [Boken innehåller handlingar från en konferens i Uppsala 16–21 aug 1984.] – Mina sextio år i kyrkohistoria (SMT: Svensk missionstidskrift, 75, 1987, nr 3, s 73–81). – Beyond village and clan (A different kind of journey. Essays in honor of Marja-Liisa Swantz, Edited by J Gould, Helsinki: Suomen antropologinen seura, 1991, (Suomen antropologisen seuran toimituksia, 28), s 129–134). – African independent churches and their political roles (Religion and politics in Southern Africa, Edited by C F Hallencreutz and M Palmberg, [Upps:] Scandinavian Institute of African Studies, 1991, (Seminar proceedings, The Scandinavian Institute of African Studies, 24), s [85]–88). [Boken innehåller handlingar från ett seminarium i Uppsala den 14–18 juni 1989.] – The Paris years and their role on Nathan Söderblom’s ecumenical life-work (Nathan Söderblom as a European, Ed. S Dahlgren. Upps: Svenska kyrkans forskningsråd, 1993, ([Förtitel:] Tro & tanke, 1993:7), s 9–13).

Redigerat: Svensk missionstidskrift. Årg 38–63. Upps: Svenska missionsrådet, 1950–1975. – Svensk missionsatlas. På uppdrag av Svenska missionsrådet utarbetad vid Generalstabens litografiska anstalt i samarbete med Svenska institutet för missionsforskning. [Red: B S, G Sommarström. Ill av J Lundqvist.] Sthlm: Generalstabens litografiska anstalt, 1957. 48, [1] s, kartor i färg. [G S var kartredaktör. Enligt S:s förord till boken (s 2) har han själv varit ansvarig för artiklarnas innehåll och formulering (s 3–25).] – Vision and service. Papers in honour of Barbro Johansson, September 25, 1977. Upps: Scandinavian Institute of African Studies; Swedish Instute of Missionary Research, 1977. iii, 161 s. [Tillsammans med P-Å Wahlström. Även med bidrag av S: First steps in Bukoba (s 119–126).]

Utgivit: Kristi kyrkas missionsuppdrag. Willingen-konferensen 1952. [Omsl.] [Upps 1952. (Almqvist & Wiksell).] 75 s. ([Omsl:] Nya horisonter, 1). [S 1–62 utgör särtryck från Svensk missionstidskrift, årg 40, 1952, s [133]–184, [191]–200. Med följande bidrag av S: Willingen 1952 (s [1]–12), Öst och Väst inför två frågor (s [53]–59; osignerat, tillskrivet S av Axelson, s 270, post nr 70), Studiehandledning (s [63]–71; undertecknat Å. H[olmberg] & B. S.), Data om ledare inom Internationella missionsrådet (s [72]–75; undertecknat B. S.)]

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 22 april 1949, nr 1, RA.

D T Bosch, ”Jesus and the gentiles”: a review after thirty years (The church crossing frontiers: essays on the nature of mission, ed P Beyerhaus & C F Hallencreutz, 1969); ”Daring in order to know”: studies in B S:s contribution as africanist and missionary scholar, ed C F Hallencreutz (1984); E J Sharpe, The legacy of B S (International bulletin of missionary research, april 2001), s 58–63; Sv kyrkans prästerskap 1970 (1971); M L Swantz, Beyond the forestline: the life and letters of B S (2002); UUM 1951–1960 (1975); Väd.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt Gustaf Malcolm Sundkler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34723, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Jonson), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34723
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt Gustaf Malcolm Sundkler, urn:sbl:34723, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Jonson), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se