Axel Svedlund TT Bildarkiv

Axel Svedlund

Född:1891-10-08 – Norra Ny församling, Värmlands län
Död:1975-06-05 – Stora Kils församling, Värmlands län

Uppfinnare


Band 34, sida 533.
Se pdf av tryck.

Meriter

Svedlund, Axel, f 8 okt 1891 i Norra Ny, Värml, d 5 juni 1975 i Kil, Ör. Föräldrar: godsägaren Jöns Svedlund o Stina Nordqvist. Elev vid Hässleholms tekniska skola 12–13, anst i maskinfirman Oscar Svedlund i Katrineholm (från 16 ab Svedlunds gasmotorer) 13–20, godsägare på Åleby, Sunne, Värml, 23–28, teknisk chef o led av styr för ab Gasgenerator 25 mars 29–50, VD där 14 febr 49–17 febr 50, chef o led av styr för System Svedlund ab från 18 jan 41, VD där 14 febr 49–60, led av styr för ab Axel Svedlund 17 maj 46, VD där 14 febr 49, verksam i Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, fr a gengasverkskommittén apr 49–okt 57. – IVA:s de Lavalmedalj i silver 40.

G 12 maj 1923 i Sunne, Värml, m Gerda Elisabeth Styfvenson, f 9 mars 1894 i Stugun, Jämtl, d 14 nov 1972 i Kil, Ör, dotter till bokhållaren o gästgivaren Jonas Axel S o Ingrid Kristina Pettersson.

Biografi

S är den mest kände pionjären i Sverige för strävandena att framställa och använda gengas (gas framställd genom ofullständig förbränning i en gasgenerator). S, som efter studierna anställts som ritare och konstruktör i brodern Oscar S:s maskinfirma, fattade tidigt intresse för gengastekniken. Då importen av bl a suggasmotorer från England hindrades under första världskriget konstruerade S en motor för stationärt bruk som drevs med vedgas. Snart kunde firman, som 1916 ombildades till ab Svedlunds gasmotorer, leverera de första gengasaggregaten, men verksamheten blev inte långvarig. Bolaget gick i konkurs 1920 och S övergick till att bli jordbrukare i Sunnetrakten. Samtidigt fortsatte han att utveckla mindre aggregat; god hjälp i detta arbete hade han av hustrun som senare också skulle engagera sig i de företag som han drev. 1928 sålde S gården för att i Örebro ta upp tillverkningen av gengasaggregat för fordon. Inom några år kunde S visa upp såväl en gengasdriven traktor som en bil och en lastbil. Tillverkningen skedde vid det 1929 grundade ab Gasgenerator, där S under 20 års tid var den ledande kraften.

Gengastekniken uppmuntrades under mellankrigstiden både av nationalekonomiska motiv och av beredskapsskäl. I juli 1932 beslutade riksdagen att halvera skatten för gengasdrivna bilar och att införa förmånliga lån för inköp av gengasaggregat, vilket ledde till ett visst uppsving för tekniken. I Sverige var försäljningen för S:s olika gengasaggregat ändå obetydlig åren närmast före andra världskriget, medan exporten gick förhållandevis bättre, med försäljning i bl a Tyskland, Italien och Afrika. Av stor vikt för ab Gasgenerator blev S:s goda kontakter med försvaret. Försök med gengas som drivmedel vid armén inleddes och under 1930-talets andra hälft fick företaget statligt stöd för att utveckla nya och bättre aggregat. Det skulle visa sig vara väl investerade pengar när andra världskriget bröt ut och energiförsörjningen från utlandet försvårades genom avspärrningar.

För den civila motorismen blev gengastekniken räddningen när all importerad olja och bensin förbehölls militära ändamål. Inte minst S:s många uppfinningar för både eldning av gengaskol och vedflis fick stor betydelse för att ställa om driften av fordonsflottan från flytande till fasta bränslen. System Svedlund, som hans aggregat kallades, monterades i otaliga bilar, bussar och lastbilar men även i båtar och rälsbussar. Av runt 75 000 tillverkade aggregat i landet kom nästan hälften från System Svedlund. Delvis skedde produktionen i den egna fabriken, men än mer skedde den vid andra fabriker.

De osande gengasaggregaten var rätt svåreldade och föraren fick vid användningen se upp för explosioner, likaså gällde det att i garagen akta sig för gasförgiftning. Aggregaten var dessutom tunga, så bilarna blev långsammare än med flytande bränsle. Men de fungerade och S, i folkmun ”Trollkarlen von Os”, lär ha lyckats få sin egen Buick att komma upp i 115 km/h. För sina pionjärinsatser på gengasdriftens område tilldelades S IVA:s de Lavalmedalj i silver.

Till att börja med användes vanligen träkol i gengasaggregaten. Från och med 1941 inriktade sig S på att utveckla vedflisdrivna aggregat vilka gav bättre effekt på tyngre fordon. Efter kriget vek marknaden för gengas, vilket inte hindrade att S fortsatte att förbättra sina konstruktioner både för försvarets räkning och för Saab-Scania. 1970-talets oljekriser höll honom verksam in i det sista.

Författare

Gert Ekström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (bidrag): Gengasen och Axel Svedlund (Teknik och historia från Örebro län: glimtar från verkstadsindustrin, [Verso:] Red: T Axelson, R Pettersson, [Örebro:] Örebro tekniska museum, 1989, (Hefaistos, årg 13, 1989), s 9–19, fotogr). [På s 9–17 återges ett föredrag som S höll i Örebro Rotaryklubb, troligen våren 1941.] – Enligt SMoK publicerade S artiklar i motorpressen. Dessa har ej efterforskats.

Källor och litteratur

Patent- o registreringsverkets arkiv, bolagsbyrån, RA. Riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap arkiv, RA.

E Lyth o L G Nilsson, Försvarsindustri i Örebro län (Försvar i Örebro län: 1900-talet, ed E Lyth o B Gustavsson, 1993); J Nilsson, Gengas före 1939 (Daedalus 1981); Väd 1975; Väv 1964. – Nekr DN 7 juni 1975.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Svedlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Ekström), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34846
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Svedlund, urn:sbl:34846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Ekström), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se