Karl Alfred Svensson. Foto S Nilsson. TT Bildarkiv.

Karl Alfred (K A) Svensson

Född:1891-06-02 – Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Skåne län
Död:1978-07-13 – Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Skåne län

Bibliotekarie, Skriftställare


Band 34 (2013-2019), sida 709.

Meriter

Svensson, Karl Alfred (K A), f 2 juni 1891 i Helsingborg, d 13 juli 1978 ibid. Mor: hushållerskan Augusta Petronella S. Anställn:ar vid Helsingborgs varmbadhus o Ödåkra bränneri 03–07, journalist vid Skånska Social-Demokraten 17–19, tidningsskribent, privatlärare i engelska, anställd vid Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek 22, föreståndare där 25–53, grundare av Vilhelm Ekelundsamfundet 39, sekr där 39–58, bibliotekarie vid Hälsingborgs stadsbibliotek 53–56. – Fil hedersdr vid LU 30 maj 70. – Ogift.

Biografi

S, som alltid skrev sitt förnamn med enbart initialerna, växte upp i utkanten av Helsingborg under mycket enkla omständigheter. Han var barn till en ensamstående mor, bördig från Smålandsstenar. S genomgick endast fyra års folkskola och gick vid tolv års ålder ut i arbetslivet. Han var i två år badhuspojke på Helsingborgs varmbadhus, och arbetade därefter i tre år som kontorist på Ödåkra bränneri. Under militärtjänstgöring 1913 ådrog han sig tuberkulos, och blev efter sanatorievistelser journalist vid Helsingborgstidningen Skånska Social-Demokraten. Där publicerade han artiklar och litteraturkritik, bl a en intervju med Ola Hansson och en recension av Vilhelm Ekelunds aforismsamling Attiskt i fågelperspektiv (1919).

1922 anställdes S som biträde vid Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek, för att från 1925 till dess det 1953 uppgick i Hälsingborgs stadsbibliotek vara bibliotekets föreståndare. S debuterade som författare i bokform med diktsamlingen Hemlös var världen all (1931). Den innehöll förutom egna dikter, som visade inflytande från Gustaf Fröding och Dan Andersson, även översättningar av Edgar Allan Poe, bl a dennes berömda Korpen. S blev fyra år senare den förste att presentera Amerikas store moderne poet, Walt Whitman, i bokform. Det skedde med det omfattande urvalet Strån av gräs, som även innehöll en utförlig inledning jämte en avslutande essä om Whitman och transcendentalfilosofen Ralph Waldo Emerson. Även om översättningarna i sig är något stela och ligger alltför nära originalets satskonstruktioner, är volymen genom sin ambitionsnivå ett pionjärverk.

S hade redan under de sena tonåren gjort bekantskap med och entusiasmerats av Vilhelm Ekelunds första kulturkritiska prosaböcker, Antikt ideal respektive Böcker och vandringar. 1921 blev han personligt bekant med författaren, som efter en lång exil flyttat från Danmark till Helsingborg. Under de år, till och med 1935, då Ekelund omväxlande bodde i Helsingborg och Helsingør kom S och arbetarekommunens bibliotek att fungera som hans huvudsakliga leverantör av (främst äldre) litteratur.

Sysslorna på arbetarbiblioteket upptog under många år det allra mesta av S:s tid. En viktig insats gjorde han därutöver som styrelseledamot av Vilhelm Ekelundsamfundet, vilket han varit med om att grunda 1939 och som hade till syfte att sprida kunskap om författarens verk och inte minst att fungera som hans förlag. Ekelund hade 1936 flyttat till Saltsjöbaden och det stod vid samma tid klart att Bonniers inte längre var berett att utge hans böcker. Fram till Ekelunds död 1949 utgav samfundet ett halvdussin nya verk, och därefter ytterligare fem efterlämnade manuskript. För samtliga dessa fungerade S utan namns nämnande som redaktör och utgivare. S redigerade även samman med Axel Forsström minnesboken En bok om Vilhelm Ekelund (1950) och stod för urvalet till de två banden Prosa i Bonniers serie Den svenska lyriken (1952).

1946 publicerade S den egna boken Vilhelm Ekelund: moralisten, kulturkritikern. Den har ett förståeligt drag av explikation av och apologi för ett ännu inte erkänt författarskap, men utgör en god presentation av dess idéinnehåll. En mycket mer personlig bok följde 1958, Vilhelm Ekelund i samtal och brev 1922–1949. Här fungerar S i förhållande till Ekelund som Boswell till dr Johnson eller Eckermann i förhållande till Goethe, troget återgivande såväl vardagsdetaljer och anekdoter som djuplodande utläggningar i litterära ämnen. ”Hans bok om Ekelund är frukten av en generös hängivenhet och självförnekande inlevelse som måste respekteras”, avslutade Sven Delblanc sin anmälan i Arbetarbladet.

Pensioneringen gav S möjlighet att återuppta sin översättarverksamhet, och 1964 utgav han ett komplett ”tolkningsförsök” av Shakespeares sonetter. Under arbetet hade han lagt märke till överensstämmelser mellan innehållet i sonett 91 och Xenofons minnen av Sokrates, vilka skulle innebära att Shakespeare verkligen kunde grekiska. S meddelade forskarnestorn John Dover Wilson i Cambridge sin iakttagelse och blev vederbörligen tackad i noterna till dennes stora Shakespeareutgåva. Upptäckten medförde också att S 1970 fick ett hedersdoktorat vid Lunds universitet.
Mellan 1965 och 1974 utgav S fyra egna böcker rymmande essäer, aforismer och anteckningar. De uppmärksammades föga av kritiken, och S fick själv bekosta deras tryckning, men böckerna utgör ett vackert slutackord till ett långt och hängivet liv i litteraturens och bildningens tjänst. De är inte opåverkade av Ekelund, men visar en personlig hållning och egna motiv vid sidan av gemensamma intressen som den grekiska litteraturen och filosofin. Inblickar (1968) rymmer en mycket klok värdering av Eric Hermelins insats som översättare av persiska klassiker från sufismens sfär. Ordbyten eller Den tidlösa resan i tiden (1974) ger sympatiska bilder ur en gammal mans liv, där morgonpromenader i Pålsjö skog, Platonstudier, samtal på enkla lunchrestauranger och en lågmäld och personlig andlig övertygelse ger innehåll och mening åt tillvaron.

Författare

Jonas Ellerström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv (ms, brev, klipp, dagböcker m m) i LUB. – Brev från S i KB o UUB (många).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Hemlös var världen all. Dikter. Hälsingborg: [Omslag:] Killbergs bokhandel, 1931. 90 s. [Innehåller även översättningar av nio dikter av E A Poe.] – Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek. Katalog 1931. Hälsingborg 1931. xx, 970 s. (Demokraten). [Förordet undertecknat: Karl Svensson.] – Vilhelm Ekelund. Moralisten, kulturkritikern. Några essayer. Sthlm: Fritzes bokförlag, 1946. 150, [1] s. – Vilhelm Ekelund i samtal och brev 1922–1949. Lund: Gleerup, 1958. 372, [1] s. [Med en uppsats av S om Ekelund: Person och karaktär (s 7–61). Brevurvalet mellan S och Ekelund (s 62–372) är utförligt kommenterat av S.] – Svenskt och andra sakliga betraktelser. Lund: Gleerup, 1965. 149 s. – Inblickar. Essayer och småstycken om vittra ting. Lund: Gleerup, 1968. 165 s. – Tankespegling. Lund: Gleerup, 1971. 107 s. – Ordbyten eller Den tidlösa resan i tiden. U o: [omslag:] Seelig & C:o i distribution, [19]74. (H[elsing]b[or]g: Schmidt). 199 s. [Utgiven av S på eget förlag.]

Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har ej efterforskats.

Utgivit (redigerat): V Ekelund, Elpidi. [Aforismer.] Hälsingborg 1939. (Demokraten). 327 s. [Anonymt redigerad av S samt utgiven av Vilhelm Ekelundsamfundet.] – V Ekelund, Concordia animi. [Aforismer.] Hälsingborg 1942. (Demokraten). 271 s. [Anonymt redigerad av S samt utgiven av Vilhelm Ekelundsamfundet.] – V Ekelund, Atticism – humanism. [Aforismer.] Hälsingborg 1943. (Demokraten). 175 s. [Anonymt redigerad av S samt utgiven av Vilhelm Ekelundsamfundet. 2. uppl med tillägg 1946: 263 s.] – Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek 1894–1944. En minnesskrift på styrelsens uppdrag utg av K S. Hälsingborg 1944. (Demokraten). 105, [2] s, [1] pl-bl. [Med två bidrag av S: Carl Magnusson. En levnadsteckning (s [17]–44) och Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek. En historik (s [79]–105).] – V Ekelund, Plus salis –. [Aforismer.] Hälsingborg 1945. (Demokraten). 199 s. [Anonymt redigerad av S samt utgiven av Vilhelm Ekelund-samfundet.] – En bok om Vilhelm Ekelund. [Verso:] Denna bok har utgivits av Vilhelm Ekelundsamfundet och redigerats av A Forsström och K A Svensson. Lund: Gleerup, 1950. 261, [3] s, iv faks-s, ill. – V Ekelund, Prosa. Sthlm: Bonnier, 1952. I–II. (245, [2] + 260, [3] s). [Urval av S.] – V Ekelund, Nya vakten. [Aforismer. Omslag:] Hälsingborg: Vilhelm Ekelundsamfundet, 1953. 135, [1] s, [1] vikt faks-bl. [Anonymt redigerad av S.] – V Ekelund, Ars magna. [Aforismer. Omslag:] Hälsingborg: Vilhelm Ekelundsamfundet, 1954. 143 s, [1] vikt faks-bl. [Anonymt redigerad av S.] – V Ekelund, Saltet och Helichrysus. Atticism – humanism. II. [Aforismer. Omslag:] Hälsingborg: Vilhelm Ekelundsamfundet, 1956. 207 s, [2] vikta faks-bl. [Anonymt redigerad av S.] – V Ekelund, In silvis cum libro. [Aforismer. Omslag:] Hälsingborg: Vilhelm Ekelundsamfundet, 1957. 128 s, [1] vikt faks-bl. [Anonymt redigerad av S.] – V Ekelund, Campus et dies. [Aforismer. Verso:] Utg av Vilhelm Ekelund-samfundet. Lund: Gleerup, 1963. 121 s. [Anonymt redigerad av S.]

Översatt: [Dikter av E A Poe se Hemlös var världen all (1931), under egna verk ovan.] – W Whitman, Strån av gräs. [Dikter.] Ett urval i översättning och med inledning av K A S. [Omslag:] Sthlm: Seelig & C:o i distribution, 1935. 207 s. [Med två bidrag av S: Walt Whitman (s 5–29) och Emerson och Whitman (s 195–204).] – W Shakespeare, Sonetter. Ett tolkningsförsök av K A S. Lund: Gleerup, 1964. 104 s, [3] faks-s. [Med två bidrag av S: Inledning (s 5–15) och Anmärkningar (s 95–104).] – För översättningar av S publicerade i antologier och tidskrifter hänvisas till den utförliga bibliografin till artikeln om S i Svenskt översättarlexikon (www.oversattarlexikon.se/listor/avoversattare/KA_Svensson, 7 aug 2017)

Källor och litteratur

S Delblanc, Vilhelm Ekelund i samtal och brev (Arbetarbladet 20 mars 1959); J Ellerström, K A Svensson (Svenskt översättarlexikon, www.oversattarlexikon.se); C-E af Geijerstam, K A Svensson 1891–1978 (dens, Den brutna förtrollningen och andra essäer, 1979); P-E Lindahl, Karl Alfred (K A) Svensson (Svenskt litteraturlexikon (1970). – Nekr i DN 27 juli 1978.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Alfred (K A) Svensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Ellerström), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34927
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Alfred (K A) Svensson, urn:sbl:34927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Ellerström), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se