Oscar von Sydow. Bonnierarkivet. TT Bildarkiv.

Oscar Fredrik von Sydow

Född:1873-07-12 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län
Död:1936-08-19 – Hovförsamlingen, Stockholms län

Statsminister


Band 35 (2020-), sida 75.

Meriter

 3 von Sydow, Oscar Fredrik, brylling till S 2, f 12 juli 1873 i Kalmar, d 19 aug 1936 i Sthlm, Hovförs. Föräldrar: borgmästaren Henrik August von S o Maria Euphrosyne Modin. Mogenhetsex vid H a l i Östersund 27 maj 90, inskr vid UU 11 sept 90, preliminärex 13 dec 90, hovrättsex 14 sept 94, allt vid UU, e o notarie i Svea hovrätt 18 sept 94, tjänstg i Nedre justitierev o i Sthlms rådhusrätt sept 94–sept 96, notarie i riksdagens försvarsutsk 01, tf fiskal i Svea hovrätt 01, fiskal där 31 maj 05, tf expeditionschef i Civildep 8 juni 06, assessor i Svea hovrätt 31 aug 07, exp:chef i Civildep 4 dec 07, hovrättsråd 17 dec 09, ombud för Sverige vid internationella konferensen i Paris ang arbetslöshet sept 10, tf landsh i Gävleborgs län 31 mars 11, led av styr för Ostkustbanans ab juni 11–aug 12, landsh i Norrbottens län 28 sept 11–3 juli 17, ordf i styr för Norrbottens läns hushålln:sällsk 12–17, delegerad i renbetesfrågan april 13–dec 18, civilminister 16 febr 14–29 juni 17, ordf i Statens arbetslöshetskommission aug 14–april 19, landsh i Gbgs o Bohus län 3 juli 17–29 okt 34, ordf i styr för GH 21 aug 17–31 dec 34, i styr för Sv hydrografisk-biologiska kommissionen sept 17–april 34, i styr för Chalmers tekn inst 17–34, i styr för Gbgs o Bohus läns hushålln:sällsk 17–34, i tull- o traktatkomm jan 19–juni 24, led av styr för Bergslagernas järnvägsab febr 19–juni 31, sv medlem av kommissionen med uppg att förvalta de områden av Slesvig om vilkas statstillhörighet folkomröstn skulle äga rum 11 juli 19–20, ordf i styr för Gbgs museum 19–34, i styr för Handelshögsk i Gbg 20–34, statsminister 23 febr–13 okt 21, led av komm ang granskning av Genèveprotokollen okt 24–april 25, ordf i överstyr för Riksfören för svenskhetens bevarande i utlandet 25–33, i komm ang ändrad organisation av väg- o vattenbyggnadsväsendet juli–okt 27, i arbetsfredsdelegationen dec 28–sept 29, i styr för Sv skeppshypotekskassan 29–34, i Statens stenköpskomm juni 31–nov 32, riksmarskalk 27 april 34. – LVVS 19, LLA 21, Iqml 18:e storl 23, fil hedersdr vid GH 15 sept 34.

G 16 okt 1911 i Gbg, Domk, m Mary Emily Wijk, f 7 nov 1884 där, d 12 dec 1957 där, Osc Fredr, dotter till grosshandlaren Erik W o Emily Dickson.

Biografi

Oscar von S:s barndom präglades av att han redan vid tre års ålder förlorade båda sina föräldrar. Huvuddelen av skolåren inföll i Östersund, där han till fosterföräldrar fick stadsläkaren Knut Alfred Hernblom och hans hustru Regina Odelmark. Efter studentexamen studerade S juridik i Uppsala och inträdde efter examen i Svea hovrätt. Civilminister Hugo Hamilton (bd 18) tog S från hovrätten till sitt departement, där han blev expeditionschef, det högsta ämbetet däri. Uppgifterna var omfattande – post och telegraf, sjukhusens underhåll, medicinalstaten, överståthållarämbetet och länsstaten, väg- och vattenbyggnad, förlikningsmän samt arbetsförmedling. Viktiga var S:s insatser under storstrejken 1909. Hamilton lovordar S i högstämda ordalag i sina memoarer.

När Hamilton såg till att få S som landshövding i Luleå, var det med tanke på den svårlösta frågan om de svenska samernas renbete i Norge. S bidrog till att det 1919 kom till stånd en konvention att gälla från 1923, vilken starkt minskade de svenska samernas rättigheter. Samtidigt värnade han samernas rätt att leva efter sin särart.

S var 1914–17 civilminister i Hjalmar Hammarskjölds (bd 18) ”borggårdsregering”, så kallad för att den bildats efter att kungen genom ett tal i det fria, riktat mot ministären Staaffs försvarspolitik, fått denna att avgå. S verkade ständigt för kompromisslösningar på uppkommande problem. Han intog en medlande roll i den tidvis besvärande motsättningen mellan statsministern och utrikesministern Knut Agathon Wallenberg. Sakfrågan gällde framförallt ett handelsavtal med England, vars regering krävde garantier mot re­export till Tyskland eller dess förbundna, något som Hammarskjöld motsatte sig med stöd av folkrättsliga argument. För S, som hade en stark ställning i regeringen, vägde betydelsen av ett handelsavtal för folkförsörjningen tungt, särskilt som svensk sjöfart drabbats av engelsk blockad. Frågan om detta handelsavtal blev Hammarskjölds fall, vilket S inte hade önskat. Ehuru starkt kritisk mot Hammarskjöld – ”saknar alldeles förmåga att leda och organisera arbetet” (Svensson, s 68) – ansåg han bäst om denne stod kvar, och önskade inte själv bli statsminister. Ett handelsavtal med England kunde nu träffas.

Strax efter det första världskrigets utbrott begärde S av riksdagen fem miljoner kronor för stöd till arbetslösa. Socialstyrelsen hade konstaterat en viss arbetslöshet och räknade med en ökning. I samband med detta inrättades Statens arbetslöshetskommission med S som ordförande. Kommissionen utvecklades senare till Arbetsmarknadsstyrelsen.

Hammarskjöld efterträddes av Carl Swartz (bd 34). Dennes regering, vari även S för en tid ingick, hade att ta ställning till frågan om utvidgad rösträtt, och S var för en sådan reform. Tillsammans med finansministern Conrad Carleson (bd 7) hotade han t o m att avgå om inte en rösträttsreform genomfördes.

S kom att leda vad som kallades en ”fackmannaministär” från februari till oktober 1921, sedan Hjalmar Brantings (bd 6) regering avgått efter ett dåligt valresultat 1920 och ministären Louis De Geer (bd 10) fallit på frågan om höjd kaffetull. Varken högern eller liberalerna var benägna att ta regeringsansvar före andrakammarvalet 1921, då de nya reglerna om rösträtt från 1918 skulle utvidga valmanskåren väsentligt. S var partilös – betraktades snarast som moderat på vänsterkanten. Mest känd är denna regering för att ha föreslagit avskaffande av dödsstraffet, något som länge förberetts, bl a i Principerna för en strafflagsreform, en utredning som genomförts av professor Johan Thyrén på regeringens uppdrag 1910–14. Däremot avslog riksdagen propositioner om utsträckt värnplikt och om ökade industritullar.

Som landshövding i Göteborg arbetade S med att främja avsättningen av saltsjöfisk och att söka lindra verkningarna av krisen inom stenindustrin. Han var verksam i planeringen av förbindelseleden till Norge över Svinesund samt byggandet av vägar i andra delar av länet. I förberedelser och genomförande av den stora jubileumsutställningen 1923 i Göteborg tog han en mycket aktiv del. Denna utställning – ursprungligen avsedd att 1921 högtidlighålla trehundraårsminnet av stadens grundande – började förberedas redan under 1910-talet. Projektet var kontroversiellt – från vänsterhåll såg man utställningen som symbol för en segregerad stad, där fattigdomen ökade. Utställningen kom att omfatta historiska minnen, kommunala aktiviteter, konst, konsthantverk m m. I samband med utställningen byggdes konstmuseet vid Götaplatsen och nöjesparken Liseberg.
Efter en hjärtinfarkt 1926 var S:s krafter nedsatta och utnämningen till riksmarskalk innebar en välkommen reträtt till en mindre krävande post.

S:s hustru Mary von S engagerade sig i en rad välgörenhetsprojekt och tog under åren då paret vistades i Göteborg vid olika tillfällen initiativ till insamlingar och anslag för länets fattiga. 1926 invigde hon den s k damolympiaden i Göteborg, som blev ett första genombrott för kvinnlig idrott i Sverige. Hon bedrev också en frikostig donationsverksamhet, bl a i form av den 1944 grundade Mary von S:s, född Wijk, donationsfond som främjar olika allmännyttiga ändamål i Göteborg.

Författare

Arne Jansson

med bidrag av Jakob Christensson (Mary S)



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Arkivfragment efter S i GUB. – Brev från S i GUB (stort antal, bl a till J Vising), KB (bl a till H Hamilton, Selma Lagerlöf o O Printzsköld), LUB (bl a till N Möllerberg), RA (bl a till J Hellner, A Lewenhaupt, A Mörner af Morlanda o R Rudbeck), UUB (bl a till K Bergström, S Larsson o K G Westman). – Mary von S:s efterlämnade handl:ar finns i KvinnSam, GUB, o enstaka brev från henne i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Förslag till anordnande af dispensärverksamhet för tuberkulosens bekämpande inom Norrbottens län. Luleå 1912. (Luleå boktryckeri-aktiebolag). 13 s. [Undertecknat av S tillsammans med E Börjesson, G Neander och L J Sahlin.] – Till minnet av sjökrigets offer. Göteborg 1934. (Lundberg). 24 s, fotogr. [Omslag: 1914–1925. Till minnet av sjökrigets offer [utgiven av] Nationalfonden för sjökrigets offer. Anonym skrift, enligt KB författad av L Persvik under medverkan av S och G E Sandström. I texten återges även det anförande S höll vid invigningen av minnesmonumentet Sjömanstornet i Göteborg den 14 juli 1933 (s 18–21).]

Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har ej efterforskats.

Utgivit: Väglagen jämte förklaringar och bilagor. [Utgifven] af H Forssell. 4. uppl efter presidenten Forssells död, med iakttagande af de genom lagen d. 20 juni 1905 vidtagna ändringar, utgifven af O von S. Sthlm: Norstedt, 1906. [2], viii, 176, 5 s. [5. uppl 1913: efter presidenten Forssells död, med iakttagande af vidtagna ändringar, utgifven av O von S och A Mörner, x, [i], 276 s. Första upplagan av Forssells lagkommentar utkom 1892.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Förslag till lag om ändring i vissa delar av strafflagen m. m. (Bihang till riksdagens protokoll 1921, saml 1, bd 10, proposition nr 144); Landsstatsmatr 1933 (1933); P Svensson, Oscar von Sydow (2010); S A Söderpalm, Storföretagarna och det demokratiska genombrottet (1969). – Mary von S: Nekr i SvD 13 dec 1957; Stiftelsen Mary von Sydows, född Wijk, donationsfond (https://www.maryvonsydowstiftelsen.se/), 16 mars 2020.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar Fredrik von Sydow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35040, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Jansson med bidrag av Jakob Christensson (Mary S)), hämtad 2022-06-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35040
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar Fredrik von Sydow, urn:sbl:35040, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Jansson med bidrag av Jakob Christensson (Mary S)), hämtad 2022-06-30.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se