Otto Sylwan. Foto C V Roikjer. KB.

Otto Sylwan

Född:1864-08-22 – Kristianstads garnisonsförsamling, Kristianstads län
Död:1954-01-15 – (Göteborg, Vasa)

Litteraturhistoriker, Biblioteksman


Band 35 (2020-), sida 103.

Meriter

 2 Sylwan, Otto, sjumänning till S1, f 22 aug 1864 i Kristianstad, Garnisonsförs, d 15 jan 1954 i Gbg, Vasa. Föräldrar: överstelöjtnanten Otto Christian S o Anna Sofie Wendel. Mogenhetsex vid Kristianstads h elementarläroverk 9 juni 81, inskr vid LU 4 okt 81, fil kand 29 maj 86, fil lic 21 maj 92, disp pro gradu 24 maj 92, fil dr 31 maj 92, doc i litteraturhist o estetik 14 juni 92, allt vid LU, e o amanuens vid LUB 3 sept 86–00, vistades för studier i Berlin o Dresden juni–juli 88 samt i London o Tyskland juni–juli 94, företog som innehavare av riksstatens större resestipendium en resa till Frankrike, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Österrike o Italien maj–dec 96, prof i estetik samt litteratur- o konsthist vid GH 11 dec 00 (K M:ts fullm 19 jan 01)–1 sept 31, prorektor 09, rektor 1 juni 14–31, allt vid GH, led av Göteborgs museums konstnämnd 02, ordf där 03–41, led av styr för museet 04, vice ordf där 24–41, sekr i sällsk Gnistan 03–08, ordf där 13–15, en av stiftarna av Sv vitterhetssamf 07, vice ordf i dess styr 07–18, ordf där 18–47, i samf:s redaktionsnämnd till 46, led av styr för Göteborgs stadsbibliotek 07, ordf där 26–42, led av nämnden ang förslag till fördeln av riksstatens anslag till skönlitterära författare 08, ordf där 20–34, led av Göteborgs teaterfören, ordf i Modersmålslärarnas förenings arbetsutsk från 12, vice ordf i styr för Röhsska konstslöjdmuseet 13–22, sakk vid läroverksstyr:s utredn av gymnasiets omorg 14–15, led av styr för ab Göteborgs teater 18–21, av styr för Handelshögskolan i Göteborg 23–31. LSkS 99, LVVS 04 (ordf 32), hedLVVS 42, LHVL 21, LVHAA 34. Oscar II:s stipendium 97. – Ogift.

Biografi

S växte upp i Kristianstad under goda ekonomiska omständigheter som äldsta sonen till artilleriofficeren Otto Christian S. Fadern var inte sällan stationerad på annan ort och eftersom modern, dotter till en av stadens mer bemärkta borgare, grosshandlaren och bryggaren Elias Wendel, dog kort efter förlossningen fick S tillbringa de första åren i morföräldrarnas hem. Då fadern fem år senare gifte om sig med moderns yngre syster Ida Carolina kom S att få en talrik skara halvsyskon med vilka han livet igenom upprätthöll täta band. Särskilt nära stod han textilhistorikern Vivi S (S 3), med vilken han under många år delade hushåll efter att de båda i vuxen ålder rotat sig i Göteborg.
Uppvuxen i ett litterärt sinnat hem, där högläsning vid aftonlampans sken hörde till de gemensamma nöjena, fick S tidigt kulturella intressen. I samband med att han i tioårsåldern fick besöka Operan i Stockholm fattade han ett livligt intresse för musik och teater, som levnaden igenom närdes av trägna besök i teaterbyggnader och konsertsalar. Längre fram, under gymnasieåren, engagerade han sig i den litterära gymnasistföreningen Athenaeum.

Efter mogenhetsexamen följde studier vid Lunds universitet, som länge gick lite trevande då S med egna ord inte var någon ”hjälte i tentamina” och dessutom deltog aktivt i studentlivet, bl a som kurator för sin nation och som förman i Akademiska föreningens sociala utskott. 1886 blev han dock filosofie kandidat med estetik med litteratur- och konsthistoria som huvudämne samt historia och praktisk filosofi som biämnen, och sex år senare disputerade han på avhandlingen Sveriges periodiska litteratur under frihetstidens förra del. Avhandlingsämnet hade S närmast fått av Henrik Schück (bd 31), som blev hans mentor efter att hans första lärare, Gustaf Ljunggren (bd 24), gått i pension. De starka intryck som den unge S tog av Schücks ”lifliga framställningssätt” och ”den skarpsinniga filologiska kritiken” har han vittnat om i Ord och bild 1905.

Med avhandlingen – ett pionjärverk på sitt område, vilket omedelbart renderade honom en docentur – hade S äntligen funnit sitt rätta verksamhetsfält – den vetenskaplige författarens, något som blev än tydligare i nästa större verk, Svenska pressens historia till statshvälfningen 1772 (1896). Framställningen i detta kulturhistoriskt brett anlagda arbete är föredömligt disponerad och den lättflytande stilen har blivit mer personlig samt inte sällan underhållande utan att för den skull bli osaklig. Otvunget växlar S mellan ekonomiska och sociala förhållanden till estetiska och politiska perspektiv och bjuder dessutom på värdefulla personhistoriska snabbporträtt av flera av 1700-talets ledande publicister som Olof von Dalin, Carl Christopher Gjörwell och Johan Rosén. Svenska pressens historia till statshvälfningen 1772, som snabbt hälsades som ett standardverk och belönades med Oscar II:s stipendium, har tjänat flera generationer av 1700-talsforskare genom sin kombination av faktarikedom och pålitlighet.

I tjänstehänseende gick dock karriären länge rätt trögt. Under närmare 15 år arbetade S som extraordinarie amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund där han tillsammans med bl a seminariekamraten Ewert Wrangel inledningsvis mest deltog i det stora av Elof Tegnér initierade arbetet med att katalogisera hela bokbeståndet i en katalog på lösa blad. Längre fram fick han tjänstgöra på handskriftsavdelningen där han också utförde katalogiseringsarbeten. Vid sidan av dessa nog inte alltid så stimulerande sysslor såg S till att hitta på roligare ting och skrev tillsammans med Ewert Wrangel spexet Gerda. Initiativet till detta, som byggde fritt på Esaias Tegnérs aldrig fullbordade epos med samma namn, kom från S. I huvudsak var det också han som letade fram lämpliga melodier medan Wrangel stod för författandet av kupletterna. Uruppförandet den 26 november 1886 avlöpte väl och Gerda kom att lägga grunden för den allt sedan dess blomstrande lundensiska spextraditionen, men att leka med ett verk av nationalskaldens hand i den stad han skördat sina största poetiska lagrar var kontroversiellt. Inte minst blev stämningen på universitetsbiblioteket för en tid spänd. Vid en bjudning hemma hos Elof Tegnér blev de S och Wrangel tagna avsides av sin chef som förehöll dem ”i urbana former det helgerån” de begått mot hans farfar.

Arbetet som biblioteksman skolade S till noggrannhet och gav honom som forskare överblick över vida fält samt en djup förtrogenhet med källmaterial och litteratur. Dessa färdigheter kom de närmaste åren huvudsakligen till användning i olika smärre litteratur- och kulturhistoriska studier av det svenska 1700-talet, av vilka en del samlades i Från stångpiskans dagar (1901). Men undan för undan breddade S sitt register. 1895 gav han ut bibeldramat Holofernes och Judit från reformationstiden, vilket han i sin inledning kunde visa återgick på två tyska skådespel. Likaså tog han med studien Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut (1899) upp till behandling även den konsthistoriska delen av ämnet estetik. S kunde där visa att Albertus pictor (bd 1) och hans lärjungar till stor del arbetat med blockboken Biblia pauperum som förlaga för sina figurframställningar.

På sikt viktigare var dock att S under amanuensåren vid universitetsbiblioteket gjorde sina första studier på verslärans och metrikens område. Liksom i fallet med hans doktorsavhandling rörde det sig om en verklig pionjärgärning, som denna gång skedde utan någon påverkan från Henrik Schück. När S i Bidrag till svenska metrikens historia (1898) påpekar att varje ny riktning inom litteraturen inte är ”blott en bärare af nya idéer” och att det därför vore önskligt att svenska forskare fäste vikt vid ”form, stil och språk” med något av den iver som för närvarande lades ner på ”biografiska detaljer” anas i själva verket en stillsam distansering till lärofaderns lite ensidiga forskningsprogram.
I samband med att Henrik Schück 1898 blev professor i Uppsala och flyttade från Lund sökte S den lediga lärostolen i estetik men fick stå tillbaka för vännen Ewert Wrangel. I stället kom hans tillfälle två år senare, då Karl Warburg lämnade sin professur vid Göteborgs högskola för att bygga upp Nobelbiblioteket i Stockholm. Utnämningen skedde under hedrande former, då Warburg tillsammans med övriga sakkunniga förordade att S borde kallas att ta över den lediga lärostolen utan ansökan, vilket också blev fallet.

Den unga högskolan behövde aldrig ångra sitt val – i S fick man en trägen och lojal medarbetare som inte bara såg till sitt eget ämnes bästa utan också var villig att axla tunga administrativa uppdrag. Som rektor i 17 år jämkade han lugnt och försynt de många gånger stridiga viljorna inom och runt högskolan. Även i ledningen för en rad andra kulturinstitutioner i Göteborg spela­de S en viktig roll, däribland Göteborgs mu­seum, Göteborgs stadsbibliotek och Röhsska konstslöjdmuseet. På ett riksplan var han engagerad i tillkomsten av såväl Svenska vitterhetssamfundet som Modersmåls­lärarnas förening och var under en lång följd av år ordförande i dem båda.

Som akademisk lärare var S, om än intresseväckande, formellt mindre framstående. Enligt vännen och lärjungen Viktor Johansson saknade hans föreläsningar ”den reda och klarhet, som utmärkte hans skriftliga framställning”. En nyhet på sin tid var att S på lägre nivåer emellanåt lät föreläsningen övergå i en lektion genom att ställa frågor till åhörarna och att han höll regelrätta övningar i diktanalys. När S blev rektor för högskolan befriades han från mycket av undervisningen. Den konsthistoriska delen av denna, som S kände sig lite främmande inför, hade han dessförinnan kunnat lägga över på Axel Romdahl (bd 30), som 1920 fick en personlig professur i konsthistoria med konstteori.

På forskarnivå bildade S, som med tiden kom att inta en mellanställning mellan de kultur- och lärdomshistoriskt orienterade litteraturhistorikerna i Uppsala och deras mer estetiskt inriktade kolleger i Lund, aldrig någon egen skola utan lät lärjungarna söka sig fram på egna vägar. Det fanns väl de som däri såg honom som en oengagerad handledare, men snarare låg förklaringen i att han hyste motvilja mot all form av likriktning och drog sig för att pressa på andra sina åsikter.

Det långvariga rektoratet och de många förtroendeuppdragen hindrade inte S från att forska och han utvecklade genom åren ett omfattande författarskap som upptog alltifrån större monografier och litteraturhistoriska översiktsverk till folkbildande småskrifter, bidrag i akademiska inbjudningsskrifter liksom lexikon- och dagstidningsartiklar, därtill otaliga recensioner i GHT.

Inte minst viktiga var de litteraturhistoriska översiktsverken som behövdes i undervisningen. En stor kunskapslucka fyllde S:s och den norske kollegan Just Bings Europas litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar i två band (1909–10), där S författade den första delen som förde fram till 1800 samt partiet om liberalismen i den andra delen. Längre fram försåg S tillsammans med Fredrik Böök (bd 7), Gunnar Castrén och Richard Steffen högskolorna med en motsvarande handbok för svensk del, Svenska litteraturens historia (1919–21), som i sina tre band var betydligt mer hanterlig i undervisningen än Schücks och Warburgs alltmer svällande motsvarighet Illustrerad svensk litteraturhistoria. S, som var huvudredaktör, behandlade här sina två favoritepoker, 1700-talet och den tidiga liberalismens tid. S deltog även i Bonniers illustrerade litteraturhistoria (1928–35), där han i utbyggd form gentemot i Europas litteraturhistoria skrev partierna från medeltiden till och med 1700-talet.

När S mer fritt odlade sina intressen kom han gärna in på kulturhistoriska ämnen. I Fyrtiotalets student (1914), som av Victor Svanberg (bd 34) setts som ett ”tidigt grepp in på litteratursociologiens område”, behandlade han utifrån ett rikt och heterogent material 1840-talets studentliv i Uppsala och Lund. S visar hur detta i spåren av tidens jäsande liberalism och skandinavism kom att präglas av en ny anda. Till de många konkreta iakttagelser som mättar framställningen hör hur studenterna började bära sina mössor och fanor liksom anlägga mustasch och röka cigarr. Till den kulturhistoriska ämneskretsen hör även Lyx och komfort (1937), en efter en kortare essä i Ord och bild utbyggd bok i vilken S med exempel hämtade i bl a boende, samfärdsel och dryckesvanor belyser hur livsstilen med början under tidigt 1700-tal förändras radikalt i de högre samhällsklasserna. En representativ aristokratisk lyx får då ge plats för en borgerligt präglad trevnad samtidigt som livsåskådningen förvärldsligas och fylls med framtidstro. I såväl Fyrtiotalets student som Lyx och komfort skönjs konturerna till livsinställningen hos den annars om sin person föga meddelsamme S.

S fortsatte länge att i artiklar och monografier bearbeta det presshistoriska fältet. Men efter översikten Pressens utveckling under det nittonde århundradet (1924) tog intresset för metriken överhanden. Efter mångåriga förberedelser gav han i tre delar ut Den svenska versen från 1600-talets början (1925–34). Det detaljrika och till framställningsform starkt kondenserade verket har förblivit rådfrågat av de specialinsatta ända in på 2000-talet som en pålitlig uppslagsbok över de svenska versformernas uppkomst och utveckling fram till och med romantiken. I en mer populär version, Svensk verskonst från Wivallius till Karlfeldt (1934), dras linjerna fram till sekelskiftet 1900; någon entusiasm för att även behandla den fria versens utveckling i sin samtid lyckades S inte uppbåda. En lätttillgänglig handledning för nybörjare utgör Svensk verslära, utgiven samma år som S fyllde 80 år.

En betydande del av S:s litterära produktion bestod i biografier och mindre porträtt över huvudsakligen svenska författare – enda tydliga utvikning i internationell riktning utgör den lilla boken Walter Scott och hans romaner (1922). För den litteraturhistoriska forskningen betydelsefullast av S:s biografier var hans Kellgren-monografi (1912), den första större vetenskapliga studien över den stridbara gustavianska poeten. S var senare som redaktör även delaktig i Svenska vitterhetssamfundets utgåva av Kellgrens samlade skrifter, där han närmast hade ansvar för utgivningen av breven. S:s stora intresse för den biografiska genren som sådan avspeglas främst i studien Till svensk biografis historiografi i Samlaren 1935.

S:s sista tryckta arbeten behandlade Bellman. På allvar började han studera den i äldre forskning romantiserade nationalskalden först i 70-årsåldern, efter att ha blivit anmodad att hålla en serie radioföredrag. 1943 gav han ut Bellman och Fredmans epistlar, i vilken han banade väg för en ny förståelse av Bellman som konstnär genom en rad fyndiga iakttagelser. I S:s tolkning blev skalden som människoskildrare en impressionist, arbetande efter sin tids litterära regler. Till de mer överraskande fynden som närmast i förbigående bjöds i S:s studie hör att gestalterna i Fredmans epistlar i allt väsentligt saknar ansikten och att Ulla Winblad, så mycket ”det talas om att hon sjunger”, aldrig yttrar ett ord. Sådana tålmodigt och på självsyn framvaskade fakta var kännetecknande för forskaren S: ”Han höll sig till fakta, små och säkra fakta … Den begränsningen var hans egenart och storhet” (Svanberg, s 48).

Lång och ofta försedd med en bredskyggig hatt var S lätt att få sikte på. Som person var han däremot svår att komma in på livet, även för vänner. Han undvek att tala om politik (men gällde för att vara liberal) och var i offentliga sammanhang anspråkslös, närmast blyg. Omvärlden betraktade han med ett inte så litet mått av ironi och skepsis. Avgörande för S, som ibland kunde karakterisera sig själv som utilist, var alltid om något var ”vettigt” eller ej. Vänfasthet och släktkärlek var andra utpräglade drag. Kolleger och elever inbjöds till muntra, ofta kulturella, ibland studentikosa samkväm i det vackert inredda göteborgshemmet. Alltid välkomna var syskonen och syskonbarnen, som hemma hos S och systern Vivi infördes i släktens traditioner; när han senare skaffade ett sommarställe i Båstad fick de tillbringa sommarloven där.

Enligt vännen Carl Anders Dymling gjorde den anglofile S mindre intryck av en yrkesakademiker än ”det species av engelsman som kallas ’a gentleman of independent means’, som ägnar sig åt vetenskap för sitt nöjes skull”. Den iakttagelsen måste ha haft sin särskilda giltighet om somrarna när S gjorde sina regelbundna växlingar mellan skrivarbete, bad och långa promenader (Släktbok).

Författare

Jakob Christensson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv (15 vol: ms, art:ar, tidn:klipp, privata handl:ar o korrespondens) i GUB. – Brev från S i GUB (bl a många till E Lidén o J Paulson), KB (bl a till N Ahnlund, G Cassel, E Heckscher, S Lagerlöf, O Levertin o många till K Warburg), LUB (bl a till P E Liljeqvist, M P Nilsson, C J F af Petersens o E H G Wrangel), RA (bl a till O Varenius), UUB (bl a till A Andersson, L A Andersson, E A Blanck, O U Croneborg o O v Friesen), LSB (bl a till E Liljedahl, B Risberg o E Wessén), SA (många till H Schück).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Heinreks-lióð. Utjiven ock förklarad. Fästskrift till Henrik Schück den 2 novämber 1892. Lund 1892. (E Malmström). [6] s. [Tillsammans med L Larsson. Tryckt i 20 exemplar. Ej granskad.] – Sveriges periodiska literatur under frihetstidens förra del (till midten af 1750-talet). [Akad avh LU.] Lund: Gleerup (distribuent), 1892. vi, 245, [3] s. [Även utgiven i bokhandelsutgåva (Gleerup).] – Svenska pressens historia till statshvälfningen 1772. Lund: Gleerupska universitets-bokhandeln (distribuent), 1896. [5], 498 s. – Ulla Winblad på bal. En miniatyr från Bellmans tid. [Kolofon:] Lund 1898. (E Malmström). [2], 6 s. [Signatur: O. S. Tryckt i 21 exemplar. Omtryckt i: Från stångpiskans dagar (1901), s [135]–141.] – Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. [Rubrik.] [Omslag:] Sthlm: Wahlström & Widstrand (distr), 1899. 203 s, ill. ([Omslag:] Antiqvarisk tidskrift för Sverige, d 14, nr 1). – Grundlinjer (biografiska och bibliografiska uppgifter) till föreläsningar öfver Sveriges literatur vid 1800-talets midt. [Rubrik.] [Kolofon:] Lund 1900. (Skånska centraltryckeriet). 12 s. (Sommarkurserna i Lund, 1900, [6]). – Från stångpiskans dagar. Kulturhistoriska skisser. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1901. [4], 188, [1] s. [Består av sju uppsatser varav fem trycktes under 1890-talet i HT, OoB och Samlaren.] – Ur tidningspressens historia. Sthlm: Norstedt, 1902. 48 s. (Föreningen Heimdals folkskrifter, 76). – Johan Ludvig Runeberg. En öfversikt af hans utveckling. Sthlm: Bonnier, 1903. 39 s, ill. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 112). [2., genomsedda uppl 1912: Johan Ludvig Runeberg. En översikt af hans utveckling, 46 s, ill. 3., genomsedda uppl 1921: 48 s, ill.] – Svensk literatur vid adertonhundratalets midt (1830–1860). Göteborg: Wettergren & Kerber, 1903. [5], 388 s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola, 18). – Den moderna pressen. Dess uppkomst och utveckling intill våra dagar. Sthlm: Bonnier, 1906. [7], 164 s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola. Ny följd, 2). – Skema för föreläsningarna över poesien och dess teknik. Göteborg 1908. (Nya boktryckeriet, J Jonsson). [4] s. (Sommarkurserna i Göteborg, 1908). – Ur den moderna dagspressens historia. Uppsala: Almqvist & Wiksells boktryckeri (i distribution), 1908. 52, [1] s. (Föreningen Heimdals småskrifter, bd 1, nr 2). – Europas litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar. Med talrika bilder (porträtt, vyer, facsimiler m.m.) Sthlm: Bonnier, [1909–]10. 2 d ([8], 565, [2] s, [5] faks-bl (varav 2 vikta), ill, faks + [7], 553 s, [10] faks-bl (varav 5 vikta), ill, faks). [Utkom i 35 häften. Tillsammans med J Bing. S skrev den första delen samt kapitlet Liberalismen (s [201]–213) och avsnittet Litteraturanvisningar (s [531]–540) i den senare delen.] – Inledning till studiet av Fritjofs saga. Uppgifter till föreläsningar. Göteborg 1911. (Tryckeriaktiebolaget Framåt). 4 s. (Göteborgs högskolas sommarkurser, 1911). – Johan Henrik Kellgren. En öfversikt af hans lefnad och författarskap. Sthlm: Bonnier, 1912. [7], 233 s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola. Ny följd, 9). [Omarbetad uppl 1939: Johan Henric Kellgren. Levnad och författarskap, 387 s, [1] pl-bl.] – Fyrtiotalets student. Anteckningar. Med talrika bilder och porträtt. Sthlm: Bonnier, 1914. [7], 261 s, ill. – Studier i svensk värs. Göteborg: Wettergren & Kerber, 1914. 28 s. [Även i GHÅ, bd 20, 1914, 4. Inbjudning …, bifogad skrift samt i Inbjudning … s å, till installation av B I Hesselman.] – Inbjudning till den högtidlighet, som Göteborgs högskola anordnar med anledning av dess tjugufemåriga verksamhet den 16 september 1916. Med en översikt av Högskolans uppkomst och dess utveckling 1891–1916 av Högskolans rektor [dvs S]. Göteborg 1916. (Elander). vii, 72 s, 7 pl-bl. [Omslag: Göteborgs högskola 1891–1916. Även i: GHÅ, bd 22, 1916, 4. Denna utgåva saknar planschbladen.] – Översikt av Högskolans uppkomst och dess utveckling 1891–1916 av Högskolans rektor (1916). Se: Inbjudning till den högtidlighet, som Göteborgs högskola anordnar … (1916). – Svenska litteraturens historia. Av F Böök, G Castrén, R Steffen, O S. Under redaktion av O S. Sthlm: Norstedt, [1917–]21. D 1–3. [D 1–2 utgavs parallellt 1917–19 i häften numrerade 1–27/28. Förutom att vara verkets huvudredaktör författade S avsnitt av d 1 och 2, se nedan. Ett nytryck av verket utkom 1923 och en ny och omarbetad upplaga 1929.] D 1, Forntiden, medeltiden, reformationstiden av R Steffen, Stormaktstiden av G Castrén, Sjuttonhundratalet av O S. [1918–]19. ix, [i], 524, [1] s, [52] pl-bl, ill. –524. Ny, omarbetad uppl 1929: xi, 528 s, [53] pl-bl, ill. Här återges S:s text på s [323]–528.] D 2, Den romantiska tidsåldern av F Böök, Liberalismens tidsålder av O S. [1917–]19. vi, [i], 523 s, [36] pl-bl, ill. –523. Ny, omarbetad uppl 1929: vi, [i], 557 s, [38] pl-bl, ill. Här återges S:s text på s [329]–557.] – O. P. Sturzen-Beckers författarskap. En bibliografisk översikt. Göteborg 1918–19. (Elander). I–II. (iv, 23, [1] s + [1] s, s 25–53). [D I ingår i GHÅ, bd 24, 1918, 3. Inbjudning …, bifogad skrift samt i Inbjudning … s å, till installation av P O Gränström. D II ingår i GHÅ, bd 25, 1919, 4. Inbjudning …, bifogad skrift samt i Inbjudning … s å, till installation av G A Jaederholm.] – Oscar Patrick Sturzen-Becker. Hans levnad och författarskap. Sthlm: Bonnier, 1919. 248, [2] s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola. Ny följd, 16). – Studier i 1600-talets vers. Göteborg 1920. (Elander). 1/2–3. (25 s + [3] s, s 28–47, [1] s). [D 1/2 även i GHÅ, bd 26, 1920, 3. Inbjudning …, bifogad skrift samt i Inbjudning … s å, till installation av E Nachmanson och H Lindroth. D 3 även i GHÅ, bd 26, 1920, 4. Inbjudning …, bifogad skrift samt i Inbjudning … s å, till installation av A Romdahl och M Jacobsson.] – Walter Scott och hans romaner. Sthlm: Bonnier, 1922. 132 s. (Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola. Ny följd, 20). – Pressens utveckling under det nittonde århundradet. Sthlm: Norstedt, 1924. 213 s, ill, fotogr. ([Verso:] Det nittonde århundradet, ). – Den svenska alexandrinen från Atis och Camilla till Svea. Göteborg 1924. (Elander). 24 s. [Även i GHÅ, bd 30, 1924, 3. Inbjudning …, bifogad skrift samt i Inbjudning … s å, till installation av H Kjellman och E Nordenskiöld.] – Den svenska versen från 1600-talets början. En litteraturhistorisk översikt. Göteborg: [d II–III:] Wettergren & Kerber, 1925–34. I–III. (GHÅ). I, [Omslag:] Till frihetstidens slut. 1925–26. iv, 256 s. (GHÅ, Extrabd 1). [Utgavs i två häften.] II, Perioden 1772–1809. 1931. [2], 142, [1] s. (GHÅ, Extrabd 2). [Fem av bokens sex kapitel har i tidigare versioner publicerats som bifogade skrifter till inbjudningsskrifter vid GH. Se vidare: Bellman och sångversen (1929), Akademisk talvers under det gustavianska tidevarvet (1930), Orimmad vers under den gustavianska tiden (1930), Franzéns vers (1931) och Svensk vers under 1790-talet (1931).] III, Romantiken. 1934. [3], 174, [2] s. (GHÅ, Extrabd 3). – Versen i Tegnérs Fritjofs saga. Göteborg 1927. (Elander). 20 s. [Även i GHÅ, bd 33, 1927, 3. Inbjudning …, bifogad skrift samt i Inbjudning … s å, till installation av C H J Weibull.] – Bonniers illustrerade litteraturhistoria. Sthlm: Bonnier, 1928–35. 7 d i 8 vol. [Tillsammans med C Lindskog och F Böök. S skrev d II:1–2.] D II: 1, Medeltiden och renässansen. 1928. vii, [i], 329 s, iv pl-bl i färg, ill. D II: 2, Fransk klassicism och sjuttonhundratalet. 1928. vii s, s [331]–668, ill. – Bellman och sångversen. Ett kapitel ur den svenska versens historia. Göteborg 1929. (Elander). 15 s. [Utgör bifogad skrift till S:s Inbjudning till åhörande av den offentliga föreläsning med vilken professorn i statskunskap med statistik vid Göteborgs högskola Georg Andrén kommer att tillträda sitt ämbete … s å. Omtryckt, något bearbetad, som kapitel I, Bellman och sångversen (s [1]–14) i: Den svenska versen från 1600-talets början, II, Perioden 1772–1809 (1931, se under 1925 ovan).] – Akademisk talvers under det gustavianska tidevarvet. Ett kapitel ur den svenska versens historia. Göteborg 1930. (Elander). 23 s. [Utgör bifogad skrift till S:s Inbjudning till åhörande av de offentliga föreläsningar med vilken professorn i jämförande språkforskning med sanskrit Georg Valentin von Munthe av Morgenstierne och professorn i tyska språket John Holmberg kommer att tillträda sina ämbeten vid Göteborgs högskola … s å. Omtryckt i bearbetad och utökad form som kapitel II, Den akademiska talversen (s [15]–43) i: Den svenska versen från 1600-talets början, II, Perioden 1772–1809 (1931, se under 1925 ovan).] – Orimmad vers under den gustavianska tiden. Ett kapitel ur den svenska versens historia. Göteborg 1930. (Elander). 31 s. [Utgör bifogad skrift till S:s Inbjudning till åhörande av den offentliga föreläsning med vilken professorn i oceanografi vid Göteborgs högskola Hans Pettersson kommer att tillträda sitt ämbete … s å. Omtryckt i bearbetad form som kapitel IV, Orimmad vers (s [64]–91) i: Den svenska versen från 1600-talets början, II, Perioden 1772–1809 (1931, se under 1925 ovan).] – Franzéns vers. Göteborg 1931. (Elander). 15 s. [Utgör bifogad skrift till S:s Inbjudning till åhörande av den offentliga föreläsning med vilken professorn i nationalekonomi och sociologi vid Göteborgs högskola Gustaf Åkerman kommer att tillträda sitt ämbete … s å. Omtryckt, något bearbetat, som en del av kapitel V, Franzén och fru Lenngren (s [92]–109; skriften motsvaras av s 92–104 i boken) i: Den svenska versen från 1600-talets början, II, Perioden 1772–1809 (1931, se under 1925 ovan).] – Svensk vers under 1790-talet. Göteborg 1931. (Elander). 28 s. [Utgör bifogad skrift till S:s Inbjudning till åhörande av den offentliga föreläsning med vilken professorn i botanik vid Göteborgs högskola Carl Johan Fredrik Skottsberg kommer att tillträda sitt ämbete … s å. Omtryckt i bearbetad och utvidgad form som kapitel VI, Versen efter 1790 (s [110]–139) i: Den svenska versen från 1600-talets början, II, Perioden 1772–1809 (1931, se under 1925 ovan).] – Svensk verskonst. Från Wivallius till Karlfeldt. Sthlm: Bonnier (Svenska bokförlaget), 1934. 151, [1] s. – Lyx och komfort. Sthlm: Norstedt, 1937. 66 s, ill, fotogr. (Svenska humanistiska förbundet, 46). – Realism i 1700-talets roman. Några anteckningar. Göteborg: Wettergren & Kerber, 1941. 47, [1] s. (GHÅ, bd 47, 1941, 3). [Denna årgång av GHÅ även utgiven som: Göteborgs högskola 1891–1941. Festskrift. Göteborg 1941. I–II.] – Bellman och Fredmans epistlar. Lund: Gleerup, 1943. 179 s. – Svensk verslära. Sthlm: Svenska bokförlaget (Bonnier), 1944. [4], 71, [1] s. (Skrifter, utgivna av Modersmålslärarnas förening, [omslag:] 62). [2.–5. tr 1954–66.] – Morfar och mormor Wendel. Otto Sylwans efterlämnade minnen. Göteborg 1956. ([Omslag:] Elanders boktryckeri). 40 s, fotogr. – Sakkunnigutlåtanden angående professurer i: estetik och nyare litteratur vid Helsingfors universitet 1910, litteraturhistoria med poetik vid StH 1919, d:o vid LU 1920, d:o vid UU 1921 och d:o vid GH 1932; 18 inbjudningar till högtidligheter, av vilka 15 professorsinstallationer, vid GH 1909, 14–16, 18, 20, 23, 24, 27, 29–31; GH, Årsredogörelse 1914/15–1930/31 (GHÅ, bd 21–37, 1915–31).

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i biografitexten ovan eller har använts som källa: Bidrag till svenska metrikens historia (Samlaren, årg 19, 1898, s [1]–43). – Henrik Schück. Några ord till hans femtioårsdag (OoB, årg 14, 1905, s 613–616, ill, fotogr). – Ett studentspex (Sydsvenska Dagbladet 2 dec 1930). – Lyx och komfort. En kulturhistorisk vändpunkt (OoB, årg 41, 1932, s 353–361, ill, fotogr). – Till svensk biografis historiografi (Samlaren, N F, årg 16, 1935, s [90]–112). – För S:s övriga bidrag 1892–1939 se: S Hallberg och J V Johansson, Förteckning över Otto Sylwans intill den 22 augusti 1939 utgivna skrifter (1939). För senare bidrag av S se GHM 1916–1941 (1942), s 187–189 och GHM 1942–1954 (1957), s 151.

Utgivit (redigerat): Holofernes och Judit. Ett drama från reformationstiden. Utgifvet med en inledning om dess utländska förebilder af O S. Uppsala 1895. (E Berling). [1], xvi, 53 s. ([Omslag:] Skrifter, utgifna af Svenska litteratursällskapet, 16). – Sveriges national-litteratur 1500–1900. [Verso:] Verket planlagdt av O Levertin, utgifvet av H Schück, R G:son Berg under medverkan av F Böök, G Castrén, N Erdmann, J Mortensen, O S, S Söderman, K Warburg, F Vetterlund och E Wrangel. Sthlm: Bonnier, 1907–12. 25 delar i 26 vol. [Reviderad upplaga se: Sveriges national-litteratur 1500–1920 (1922) nedan. S utgav tre av de antologier som verket består av. Antologierna har också inledningar av S.] 7, Sengustavianerna. Franzén. Wallin. Tengström. Silverstolpe. Valerius. Wadman. [Eget titelblad:] 1700-talets dramatik. Gyllenborg. Modée. Kellgren. Leopold. Gustaf III. Kexél. Hallman. Envallsson. Lidner. Lindegren. 1912. 324, [3] s. [Består av två delar med egna titelblad. Ny tr 1918.] 8, Esaias Tegnér. Erik Gustaf Geijer. 1911. 320, [3] s. [Ny tr 1920.] 14, Poeter från 1830–50-talen. Nybom. Wennerberg. Malmström. Silverstolpe. Sommelius. von Braun. Sehlstedt. F. A. Dahlgren. Strandberg. Sturzen-Becker. 1911. 332, [4] s. – E Tegnér, Valda bref. Sthlm: Norstedt, 1912. [2], 179 s. – Brev från Bernhard Elis Malmström meddelade av Otto Sylwan. Göteborg 1915. (W Zachrisson). 25 s. [Ingår i GHÅ, bd 20, 1914, 5. Inbjudning …, bifogad skrift samt i Inbjudning … s å, till installation av H K Almquist.] – Svenska litteraturens historia (1917–21). Se under egna verk ovan. – C C Gjörwell, En stockholmskrönika ur C. C. Gjörwells brev. Med en inledning utgiven av O S. 1757–1778. Sthlm: Bonnier, 1920. li, 258 s. – J H Kellgren, Samlade skrifter. Sthlm: [1922–50:] Bonnier; [1951–:] Svenska vitterhetssamfundet, 1922– . 9 d i 12 vol. (Svenska författare, utgivna av Svenska vitterhetssamfundet, 9). [Tillsammans med S Ek och (från 1936) av A Sjöding. S angavs som en av redaktörerna för utgåvan i sin helhet i alla delar och häften som utgavs före hans död 1954. Då hade samtliga textvolymer (d 1–6) utkommit medan kommentarbanden d 7–8 bara delvis var påbörjade. Bd 7, halvbd 2 var endast påbörjat när den siste av S:s bägge medredaktörer A Sjöding avled 1990. S anges därutöver specifikt som redaktör för de delar som berör Kellgrens brev.] D 6, Brev. [1922–]23. xiii, [2], 363 s. [Utgavs i två häften.] D 9, Kommentar till breven. [1933–]35. xv, 250 s, [2] faks-s. [Utgavs i två häften. Tillsammans med S Ek. Enligt förordet svarade S för redigeringen av kommentaren i det första häftet (s 1–112).] – Sveriges national-litteratur 1500–1920. [Verso:] Verket planlagt av O Levertin, utgifvet av H Schück, R G:son Berg och F Böök under medverkan av G Castrén, N Erdmann, J Mortensen, O S, K Warburg, F Vetterlund och E Wrangel. Sthlm: Bonnier, 1922. 30 delar i 15 vol. [Reviderad upplaga av: Sveriges national-litteratur 1500–1900 (1907–12), se ovan. S utgav tre av de antologier som verket består av. Antologierna har också inledningar av S.] 7, Sengustavianerna. Franzén. Wallin. Tengström. Silverstolpe. Valerius. Wadman. [Eget titelblad:] 1700-talets dramatik. Gyllenborg. Modée. Kellgren. Leopold. Gustaf III. Kexél. Hallman. Envallsson. Lidner. Lindegren. 321 s. [Består av två delar med egna titelblad.] 8, Esaias Tegnér. Erik Gustaf Geijer. 288 s. 15, Poeter från 1830–50-talen. Nybom. Wennerberg. Malmström. Böttiger. Silverstolpe. Sommelius. von Braun. Sehlstedt. F. A. Dahlgren. Strandberg. Sturzen-Becker. 276 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Släktbok för släkten Fosie-Sylvan (opubl ms i LUB, utskrifter hos SBL).

F Böök, Otto Sylwan: till 70-årsdagen 22 augusti (SvD 20 aug 1934); G Hillerdal o E Starfelt, Akademiska föreningen i Lund 1830–1953 (1953); J V Johansson, Minnestal hållna i Göteborgs K Vetenskaps- och vitterhets-samhälle å dess högtidsdagar 1953–1957 (1957); Kristianstads nation 1893–1911 (1911); E Lilja, Svensk metrik (2006); G Lundström, Otto Sylwan (Presshistoriens pionjärer, ed K E Gustafsson o P Rydén, 2009); S Nordin, Fredrik Böök (1994); A Romdahl, Som jag minns det: göteborgsåren (1951); V Svanberg, Otto Sylwan (VHAAÅ 1954); Svenska vitterhetssamfundet 1907–2007, ed B Ståhle-Sjönell o P Söderlund (2007).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto Sylwan, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2022-11-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35043
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto Sylwan, urn:sbl:35043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2022-11-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se