Meriter

6 Söderberg, Erik Axel Olof Ragnarsson, bror till S 5, f 17 nov 1926 i Sthlm, Engelbr, d 19 sept 2009 där, Osc. Studentex vid Beskowska skolan i Sthlm, 3 maj 44, inskr vid Handelshögskolan i Gbg 2 okt 44, civilekonomex där 4 nov 46, Master of science vid Columbia Univ i New York, USA, 49, led av styr för Söderberg & Haak ab juni 51, dir 52, vice VD 54–65, ordf där 74–76, led av styr för ab Kollin & Ström 52–58, ordf där 59–81, led av styr för Sthlms kapplöpn:sällsk, VD för Förvaltnings ab Ratos 58–69, led av dess styr 61, ordf 74–93, vice ordf där 93–98, led av styr för ab Nordiska armaturfabriken (från 68 Nordarmatur ab) 61–68, av styr för sjöförsäkr:ab Ägir 62–66, av styr för Sthlms fondbörs 62–76, ordf i Sthlms köpmannafören 63–åtm 68, led av styr för Smedjebackens valsverks ab 63–81, expert åt allmänna skatteberedn:en dec 64–nov 68, led av Näringslivets skattedelegation 64–åtm 93, VD för ab Hamngatspalatset under 66, led av styr för ab Huvudstavägen 53–57 under 66, VD för NK-Bo ab (från 67 Hertzells Möbler ab) 66–67, för Svenska kedjebutiker ab (från 67 ab K-Varuhuset) 66–67, för Sidenhuset ab 66–69, led av styr för ab Turitz & co 66–70, av överstyr för Handelns arbetsgivarorganisation 66, av dess AU 73–75, VD o led av styr för ab Nordiska kompaniet (NK) 66–76, led av Näringslivets börskomm 66–åtm 93, VD för NK-Kredit ab (från 68 ab NK-Konto) 66, ordf där 67–76, fullm i Sthlms handelskammare 66–94, led av dess VU 71–94, led av styr för Sthlms frihamnsab 67–70, VD för o led av styr för ab Ferd Lundquist & co 67–73, ordf i British-Swedish Chamber of commerce, i Sv fullblodsavelsförening, led av styr för ab Perukmakaren 68–71, av styr för ab Sveriges litografiska tryckerier (från 70 Esselte ab) 68–96, ordf där 90–91, led av styr för Holmens bruk ab 69–87, ordf i styr för Epa ab under 71, i Grand Bazar ab under 71, VD för NK-Turitzkoncernen 71–76, led av Sthlms handels- o sjöfartsnämnd 71–77, av Handelspolitiska rådet 71–80, av styr för stiftelsen SvD 71–94, av styr för ab Export-Invest 71–94, av styr för NKR-Miljö ab 72–73, ordf där 74–75, led av styr för ab Möller & co 73–74, av styr för J S Saba ab 74–75, av styr Distributions ab Dagab 75, av Bröderna Dahl a/s (från 87 Dahl invest ab) 76–åtm 93, ordf i stiftelsen Unitas, led av styr för Tibnor ab 77–åtm 80, av Sthlms hamnstyr 77–80, av styr för Statens vattenfallsverk 78–85, av styr för Ingenjörsfirma Elfa ab, av styr för Trådgruppen ab (från 80 Trådgruppen ab Tegab) 79–80, av styr för Wärtsilä ab 79–80, ordf i styr för ab Gotthard Nilsson 79–92, led av styr för Bulten-Kanthal ab 80–82, av styr för Förvaltn:ab Laverna, ordf i styr för Täby galopp ab 82–83, led av styr för Smedjebacken-Boxholm ab från 82–87, av styr för Esselte business system NY 84–åtm 93, av styr för Fundia ab 88–åtm 91, vice ordf i Jockeyklubben 89–90, ordf i styr för Ragnar Söderbergs stiftelse 92–09. – Ekon hedersdr vid Handelshögskolan i Gbg 02.

G 1) 1 juli 1948(–80) i Sthlm, Osc, m Helene Margaretha Schultz, f 10 sept 1926 där, Göta livg, d 3 aug 2006 där, Osc, dotter till majoren Göran S o Märta Geber samt senare omg m friherren Gert Malte Gustaf Ramel; 2) 10 okt 1980 i Danderyd, Sth, m Sonja Schau, f 13 dec 1936 i Oslo, Norge, dotter till bankchefen Sigurd Konrad S o Sigrun Myhra samt tidigare g m entreprenören o galopphästägaren Olaus Blichfeldt.

Biografi

I likhet med sina två bröder hade Erik S förväntningar på sig från fadern (S 4) att arbeta inom familjens företag. Vägen dit inleddes i enlighet med familjetraditionen genom studier vid Beskowska skolan, där han började ännu inte sex år gammal. För att bättra på sina färdigheter i tyska och engelska fick S dessutom under några sommarlov vistas utomlands. Efter studentexamen följde studier vid Handelshögskolan i Göteborg – hans mål var att lyckas ta civilekonomexamen innan han fyllde tjugo år, något han med två veckors marginal också gick i land med.

I väntan på värnplikten praktiserade S en kortare tid på det familjeägda Söderberg & Haaks kontor i Göteborg liksom hos en tillverkare av fartygspropellrar i England som företaget hade agenturen för. Också värnplikten ville S komma igenom snabbast möjligt och han såg därför efter inryckningen till att bli klassad som kronvrak. Kort efter uttryckningen reste S tillsammans med hustrun Helene till USA, där han i likhet med brodern Johan före honom läste vid Columbia University i New York. 1949 kunde han ta ut en Master of science-examen.

Efter en vistelse i Frankrike under vilken paret S bedrev studier i franska samt lärde sig uppskatta gott vin och trestjärniga restauranger vidtog 1951 för S:s del arbete i Söderberg & Haak ab:s röravdelning. Följande år blev han dess chef och ansvarsområdena utökades därefter så pass mycket att han 1954 blev vice VD för företaget i sin helhet. Nästa karriärsteg togs 1958 då S utsågs till VD för investmentbolaget Ratos. I detta för släkten strategiskt viktiga företag verkade han i olika positioner under fyrtio års tid. Härtill kom styrelseuppdrag i flera företag som Ratos hade långsiktiga intressen i såsom Smedjebackens valsverk, Holmen och Esselte.

Emellertid nöjde sig S inte i längden med att lojalt arbeta enbart inom släktens företag. Han ville visa att han inte behövde faderns stöd och gärna också att han var duktigare än sina bröder. När NK:s ordförande Ragnar Sachs (bd 31, s 212) 1965 erbjöd S att bli varuhuskoncernens nya chef efter Rudolf Kalderén valde han därför trots faderns uttryckliga ogillande att tacka ja. Befattningen som VD för NK upprätthöll han under tio års tid.

NK var vid S:s tillträde våren 1966 ett rätt vildvuxet konglomerat som kämpade med låg lönsamhet, och hans uppgift blev att rensa i organisationen samt höja kraven på avkastning. Under S:s tid i ledningen försvann den exklusiva haute couture-avdelningen NK:s Franska damskrädderi, likaså lade man ner K-varuhuset, Sidenhuset samt den renommerade men olönsamma möbeltillverkningen i Nyköping. Som ny NK-chef väckte han också uppseende genom att låta ta bort direktörstitlarna på chefsrummens namnskyltar, rationalisera bort limousinflottan och avskaffa f d styrelseledamöters kundrabatt. De många nyordningarna jämte verbalt klarspråk förlänade honom snabbt epitetet ”Hamngatans Nicolin” i kvällspressen.

Samtidigt skedde flera nysatsningar, bl a i Göteborg, där NK 1967 övertog Ferdinand Lundquist-varuhuset och ersatte det med ett nybyggt palats som kunde öppna fyra år senare. S arbetade också för att NK skulle öppna stormarknader samt försökte positionera bolaget bättre i den tilltagande konkurrensen inom detaljhandeln. Ett försök att ta över Wessels stormarknader gick om intet, men däremot kom en fusion med Epa-varuhusens ägare Turitz till stånd 1969. Ett annat initiativ var att satsa på livsmedel och ge sig in i distributionsledet för dagligvaror genom att förvärva grossisterna Möller & co och Handels ab J B Berggren. Längre fram skulle NK-Turitz genom att överlåta dessa bolag bli delägare i Dagab. Därigenom etablerades inom dagligvaruhandeln ett tredje block vid sidan av ICA och KF.

När 1960-talets överetablering av varuhus på 1970-talet följdes av en stagnerande privatkonsumtion lyckades emellertid S inte upprätthålla slagkraften hos den problemtyngda NK-Turitz-koncernen, och 1975 inleddes därför förhandlingar om ett samgående med Åhlén & Holm som följande år resulterade i att NK-Turitz blev uppköpta. S avgick i samband med affären och arbetade fortsättningsvis inom familjens intressesfär där han efter faderns död blivit styrelseordförande i Ratos, en position som han behöll fram till 1993. Han ägde också fram till 1981 verkstadsföretaget Kollin & Ström i Borlänge.

Med brodern Sven (S 7) som VD och S som ordförande undergick Ratos en mycket omfattande omvandling som vittnade om framsynthet och förändringsförmåga. Men bröderna var långtifrån alltid eniga i hur bolaget bäst skulle utvecklas, vilket framkom då Ratos hamnade i besvärligheter under den stora finanskrisen i början av 1990-talet. I samband med detta valde den äldste brodern Johan (S 5) att sälja sina aktier till S:s sida av släkten. Också i samband med ett återköpsprogram av aktier som 1997 satts igång av den dåvarande VD:n Urban Jansson för att minska investmentbolagsrabatten kom bröderna på kollisionskurs med varandra. Först efter att VD avgått och Sven, med godkännande av familjen kring S, därefter fått avsked som styrelsens ordförande gick det att hitta en för släktgrenarna och Ratos konstruktiv lösning.

Utanför yrkeslivet engagerade sig S under lång tid i Högerpartiet (från 1969 Moderata samlingspartiet). Åren efter valförlusten 1970 bidrog han framför allt med att organisera insamlingen av pengar från näringslivet till det ekonomiskt åderlåtna partiet. Det framgångsrika arbetet skedde genom dels den för ändamålet grundade stiftelsen Unitas i vilken S var ordförande, dels genom opinionsinstitutet Monitor. S var även långvarig ledamot av styrelsen för Svenska Dagbladet.

S:s stora fritidsintresse var hästsport. Det hade grundlagts under tidig barndom då han fick följa med sin morfar Axel Wallenberg, som var stor hästägare, på hästauktioner och till galoppbanorna på Ulriksdal och Jägersro. S, som inom galoppsporten blev känd som Mr Ascot, köpte sin första häst 1951 och var vid sin död den svenska hästägare som i en obruten följd av år haft galopphästar i träning längst. Hans stall vann de flesta större tävlingar i Sverige både en och flera gånger. Största segern kom i Frankrike, där han också ägde hästar och tävlade, då hästen Mirio 2001 vann löpningen Grand prix de Saint-Cloud.

Det stora intresset för hästsport tog sig också uttryck i att S villigt tog på sig styrelsearbete i flera galoppsportföreningar. Han var en av de drivande vid införandet av startboxar som gjorde loppen mindre chansartade, verkade för stora bonusar till svenskuppfödda hästar samt drev på 1950-talet en process som ledde till förmånligare skatteregler för hästägare. S ställde också upp ekonomiskt vid bl a anläggandet av en syntetisk träningsbana på Jägersro, invigd 2008. 1985 fick han galoppsportens högsta utmärkelse, Jockeyklubbens förtjänsttecken.

Som person var den storväxte och bullrige S utåtriktad, med framtoningen av en ”tuff stockholmskis”. Under åren som NK-chef hände det att S, som privat gillade upptåg och maskerader, uppträdde som herrmannekäng. I styrelserummen kunde han ibland tyckas sova under mötena men det var, fick de övriga ledamöterna lära sig, hans sätt att koncentrera sig; plötsligt kunde man under en långrandig föredragning höra honom med hög röst fyra av någon av alla de mindre finkänsliga kommentarer som han var känd för.

Författare

 Jakob Christensson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Reminiscenser. [Sthlm: Författaren], 2007. 120 s, fotogr.

Källor och litteratur

A Dahlberg, Porträttet: Erik Söderberg (Dagens industri 3 dec 1990); B Eklund, Jockeyklubben 1890–2015 (2014); dens, Från Heden till Bro Park: galoppsporten i Sverige under två århundraden (2015); R Fagerfjäll, Företagsledarnas århundrade, 3 (1999); A Johnson, En historia om utveckling: Ratos 150: 1866–2016 (2016); G Ljunggren, Ratos-chefen fick bröderna emot sig (Dagens industri 13–15 febr 1988); S Nachemson-Ekwall, Släktfejd splittrar Ratos (DN 26 juli 1998); E Norlander, Men bäste herr Söderberg, vad tänker ni göra med NK? (Idun-Vecko­journalen 23 sept 1966); G von Platen, Att få börja ett nytt liv (1996); Skall NK sluta vara överklassens varuhus? (Veckans affärer 7 juli 1966); G Smith, Ratos och anorna (1991); O Stenhammar, Det ordnar sig (2012); B Torekull, Svenskan och hennes hövdingar (1994); B Zachrisson, 50 år av större löpningar på Täby galopp (2010). – Nekr:er i SvD 7 o 28 okt 2009.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Axel Olof Ragnarsson Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35147, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35147
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Axel Olof Ragnarsson Söderberg, urn:sbl:35147, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2024-04-26.