Meriter

Tammer (före 1922 Jansson), Arne Gerdt Helge, f 20 juli 1913 i Sthlm, Hedv El, d 16 aug 2002 i Sthlm, Skärholmen. Föräldrar: direktören o reklammannen Helge Samuel T o Elna Klara Vilhelmina Persson. Träningsinstruktör inom Frisksportförb (från 41 Sv frisksportförb) 36–åtm 47, v ordf där 38, öppnade gymnastikinst i Helsingborg, försäljn:chef vid ab Iku Auto-Coat 47, gav korrespondenskurser 47–76, försäkringsinspektör, kiropraktor, grundare av Frisksportens veteranförb 92.

G 1) 14 nov 1942(–52) i Raus, Skå, m Majken Teresia Johansson, f 20 febr 1918 i Malmö, S:t Joh, d 20 jan 2011 i Sthlm, Skärholmen, dotter till faktorn Karl Ivar J o Sigyn Marika Anette Lund; 2) 4 juli 1953(–63) i Linköping, Domk, m damfrisörskan Mary Kristina Andersson, f 2 april 1914 i Husby, Dal, d 26 okt 2003 i Sthlm, Enskede, dotter till gjutmästaren Axel Andreas A o Maria Josefina Larsson samt tidigare g m köpmannen Karl Olof Rizell.

Biografi

Under den tid då Arne T växte upp formerades den svenska frisksportrörelsen, mycket efter internationella förebilder. I USA hade den excentriske Bernarr Macfadden via sin tidskrift Physical Culture i slutet av 1800-talet startat en rörelse som förespråkade fysisk träning, vegetarianism och avhållsamhet från alkohol och tobak. I Tyskland hyllade vid samma tid Wandervogelrörelsen – i opposition mot modernitet och industrialism – gymnastik och vildmarksaktiviteter, kamratskap och sång. På svensk botten introducerades begreppet frisksport 1924 i kraftsporttidningen Swing. Man laddade det med ledord som sundhet, mod, enkla vanor och gott humör samt propagerade för hälsa och välmående som idrottens mål. Samtidigt verkade samhällsutvecklingen för frisksportrörelsen, den inrymde både folkuppfostrande element från nykterhetsrörelsen och frigörande från arbetarrörelsen. Arbetstidsregleringar och införandet 1938 av två veckors semester gav människor mer fritid och därmed tid att motionera och sköta sin hälsa. Rörelsens budskap var att det skulle vara lätt och trevligt att vårda sin kropp. Som T själv uttryckte det i Frisksportförbundets träningshandledning: ”Alla sätt äro bra utom de tråkiga.”

T var urstockholmare, född på Östermalm och uppvuxen i det hörn av Vasastan som kallades Sibirien. Företagsamheten låg i släkten. T kunde berätta att hans farfar var knalle från Värmland, som för att ”skaffa det damerna behövde” bildade Svenska korsettfabriken ab och så småningom blev välbeställd direktör. Morfadern drev ”biljarder”, biljardhallar med utskänkning av mat och dryck, och var 1905 med vid bildandet av Stockholms atletklubb, mormodern var kaféidkerska och hovmästarinna på restaurang Alhambra på Djurgården. T:s far var direktör för en kemiteknisk fabrik som under lågkonjunkturen efter krigsslutet råkade i ekonomiska problem. 1919 begärdes den därför med stora skulder i konkurs. Under nytt firmanamn startades en ny rörelse, som tillverkade munvatten, tandkräm och hårtinkturer. Då även denna hotade att haverera såg han ingen annan utväg än att inleda illegal försäljning av verksamhetens basingrediens, odenaturerad sprit. Under en tid bedrevs verksamheten med avans men den slutade snart i åtal och en kortare fängelsevistelse. I samband med åtalet bytte familjen 1922 efternamn från Jansson till Tammer.

Under denna för familjen svåra period blev T dessutom allvarligt sjuk. Ett insjuknande i mässling i juni 1921 förvärrades av öron- och lunginflammation samt bältros. Sommaren kom därför att tillbringas i isolering på Sabbatsbergs sjukhus. Vid utskrivningen efter åtta veckor var T, enligt egen utsago, så försvagad att han hade svårt att gå. Utifrån denna upplevelse utvecklades ett livslångt intresse för träning och hälsa. På skolgården nyttjades flitigt uppställda bockar, ribbstol och bommar att gå balansgång på. Vid 14 års ålder började T träna på allvar.

I slutet av 1920-talet fanns det endast ett träningsinstitut i Stockholm. Redskapen kunde bestå av de klassiska kulstängerna, massageband att ha runt midjan eller en gunghäst som man skulle försöka hålla sig kvar på. Enligt T själv utvecklade han under denna period, med hjälp av en väns far, Sveriges första skivstång utifrån en bild han sett i en amerikansk tidning. Med denna förbättrade han snabbt sina resultat i friidrott och fick handfast klart för sig den allsidiga träningens betydelse för all idrott.

Under 1930-talet ökade det svenska intresset för friluftsliv och fysisk träning. T blev snabbt en av förgrundsfigurerna i Frisksportförbundet som bildats 1935. Han invaldes som ledamot 1936 och året därpå besökte han under en träningsturné 33 nystartade klubbar i landet. För förbundets räkning gav han 1938 ut sin korta handledning för träningsledare och året därpå en mera principiell skrift kallad Järn bygger järnhälsa. I samband med detta startade T under en kort sejour i Helsingborg ett träningsinstitut där. Satsningen stäcktes emellertid av krigsutbrottet då många civila karriärer sattes på paus och det ekonomiska underlaget för kommersiellt drivna motionsanläggningar minskade. Även om T:s egen karriär i och med kriget något sattes på sparlåga så hade han, som en av Frisksportförbundets instruktörer, fått ett visst rykte som föreläsare och skribent i förbundets tidskrift Frisksport. I perioder medverkade han där under rubriker som Veckans spänstprov, Tammer-träning eller Tammers träningsfilm. T tjänstgjorde som idrottsofficer och var vid krigsslutet förordnad sergeant vid Svea Livgarde (I 1). Under krigsåren hade han bildat familj och flyttade snart till hustruns hemstad Malmö där han öppnade ett träningsinstitut samtidigt som han arbetade på ett företag för biltillbehör.

Strax efter krigsslutet återflyttade T emellertid till Stockholm. Där kom han i kontakt med Åke Edh, som tidigare arbetat inom filmbranschen, men nu bildat företaget Idrottsskolan ab med brevkurser som affärsidé. Sedan 1900-talets början hade korrespondensinstitut som Hermods och NKI-skolan bedrivit distansundervisning, främst inom språk, matematik och konst. T hade skaffat sig vana och förmåga att uttrycka sig i skrift och då han före och under kriget publicerat träningsinstruktioner föll det sig naturligt att förpacka denna kunskap och erfarenhet i kursform. Brevkursen blev en formidabel succé. Via annonser i veckotidningar och dagspress exponerades hans vältränade kropp ackompanjerad av ett löfte: ”Ge mig en kvart om dagen och jag ska ge Dig en ny stark kropp.” Som en av efterkrigstidens mest kraftfulla slogans, formulerad av dåvarande Expressenjournalisten Gert Engström, användes den ännu i början på 1970-talet. Idrottsskolan satsade även på kvinnor som en potentiell målgrupp och lät Maja Carlquist, grundare av gymnastikgruppen Sofia-flickorna, använda en liknande slogan i marknadsföringen av sin brevkurs: ”10 minuter om dagen kan göra underverk! Ni kommer att må bättre och se bättre ut!” Denna satsning slog dock inte lika väl ut och lades ner efter en tid.

T:s brevkurs präglas av ett personligt och resonerande tilltal. Deltagaren får tips om träningsklädsel och hur man tillfälligt möblerar om bostaden vid hemmaträning. Att börja från grunden och skynda långsamt är viktigt. Kosthållningens betydelse framhålls: ”Måttligheten i mat och dryck är den fysiska framgångens A och O.” Den som saknar redskap kan förfärdiga sina egna: ”Har ni en skivstång? – Om inte så gör vi en!” Att tilltalet fungerade kan förstås av att hundratusentals svenskar beställde hem korrespondenskursen och att det tidvis var ett heltidsjobb att bara svara på frågor från träningsvilliga kunder.

Även som pensionär, efter att korrespondenskursen avvecklats, hade T en strikt livsföring med styrketräning tre gånger i veckan och nästan helt vegetarisk kosthållning. I sin lägenhet i Skärholmen hade han en period kiropraktisk mottagning och även i framskriden ålder figurerade T i radio, tidningar och TV som ambassadör för den frisksportrörelse han verkat inom hela sitt vuxna liv. Ännu vid 85 års ålder tränade han varje dag med skivstång och hantlar, dock med måtta eftersom ”man ska träna tills man dör, men man ska inte träna så ATT man dör” (Barbäck Karlgren).

Författare

 Roger Axelsson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Klubbträning. Kort handledning för träningsledare. Utgiven av Frisksportförbundet … Sthlm 1938. (Thelin & Beckman). 31, [1] s, ill. – Järn bygger järnhälsa. 2. uppl. [Sthlm: Författaren], 1939. (Sthlm: Thelin & Beckman). 48 s, ill, fotogr, tab. [Uppgifter om 1. uppl har ej gått att erhålla. Enligt KB har denna troligen tryckts privat.] – Min väg till styrka. Sthlm: Swings sportdepå, 1943. 47, [1] s, ill, fotogr. [Ny, något reviderad upplaga 1949.] – Vägen till styrka. Sthlm: Idrottsskolan, [1945]. 10 lektioner. [Brevkursen utkom i olika utgåvor 1945–75. Den sammanställdes 2018 till ett spiralhäftat kompendium av R Holm.] – [Omslag:] Tammer-träning. Sthlm: Frisksportförlaget, 1948. D I–IV. D I. 19, [1] s, ill. D II. [Titelblad:] II, Gymnastik, akrobatik, redskapsträning. 31, [1] s, ill. D III. 17, [7] s, ill. D IV, [Omslag:] Kvinnlig träning. [Titelblad:] Spänst, styrka, smidighet för kvinnor. 1948. 24 s, ill. – Naturvägen att få en ny kropp utan redskap. Lärare: A T. Sthlm: Idrottsskolan, u å [1950-talet]. Lektion 1–10 (10 h). [Brevkurs. Kursen utgavs i sin helhet senast 1955, men kan ha börjat utges tidigare. Delar av kursmaterialet finns i UUB med tryckår 1953.] – Skivstångsträning. En brevkurs utarbetad av A T. Sthlm: Idrottsskolan, u å [1960-tal?]. Lektion 1–10 (10 h). [Mångfaldigad maskinskrift. Troligen utgiven senare än Naturvägen att få en ny kropp utan redskap.]

Källor och litteratur

Sabbatsbergs sjukhus medicinska arkiv, Patientjournaler, vol F 5 B:65 (öronavdeln), 1921, nr 646; Stockholms rådhusrätts arkiv, Avdeln 8, avdeln för brottmål, vol A1:44 (protokoll), mål 15, båda i SSA.

C Barbäck Karlgren, Still going strong: Arne Tammer lever som han alltid lärt (Aftonbladet 20 juli 1998); H Bolling, Sin egen hälsas smed: idéer, initiativ och organisationer inom svensk motionsidrott 1945–1981 (2005); S-Å Henriksson, Ge mig en kvart om dagen … (Kvällsstunden 2017, nr 4); K E Johanson o H Lindgren, Frisksportens historia (1985); T Johansson, Den skulpterade kroppen: gymkultur, friskvård och estetik (1998); Konkursärenden (SvD 13 o 19 feb 1919); K Löfberg, Arne Tammer fortfarande aktiv: träning en filosofi (DN 14 dec 1988); Munvattenfabrikör spritförsäljare: stanitolfabrikens direktör dömd till fängelsestraff (DN 1 maj 1922); Muskelknuttarnas överprofet på DN:s testcykel (DN 7 juni 1970); A Olson, Arne Tammer – slöar inte, kvartar än (DN 27 mars 1983); A K Pihl Atmer, Livet som leves där måste smaka vildmark: sportstugor och friluftsliv 1900–1945 (1998); O Rytter, Om kraftsportprofilen Arne Tammer (Body Magazine 1985, nr 4); A Sande-Larsson, Still going strong (SvD 19 juli 1993); P Skagermark, Byggde sitt liv på en kvart om dagen (DN 1 april 1987); A Ånnerud, En kvart om dagen ännu vid 80: skolidrott, TV-gympa och hälsominister kärnfrågor för Arne Tammer (DN 14 juli 1993). – Nekr:er i DN o SvD 1 sept 2002.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arne Gerdt Helge Tammer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Axelsson), hämtad 2026-03-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35325
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arne Gerdt Helge Tammer, urn:sbl:35325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Axelsson), hämtad 2026-03-05.