Meriter

7 Tamm-Götlind, Märta Elisabet Katarina, syssling till T 6 samt syster till T 4 o T 8, f 16 okt 1888 i Tveta, Sth, d 22 juni 1982 i Uppsala. Studentex vid Åhlinska skolan i Sthlm 22 maj 07, ex vid Sthlms folkskollärarsem 5 juni 09, inskr vid StH ht 09, vid UU 31 jan 11, fil kand där 1 nov 13, fil mag 2 febr 14, vik lär vid Åhlinska skolan i Sthlm 14–vt 17, vid Sthlms folkskolesem 15–vt 17, eo medarb vid Landsmålso folkminnesarkivet (från 39 Dialekt- och folkminnesarkivet) i Uppsala, ordf i Uppsalaförb av Frisinnade kvinnors riksförb 23–35, i Folkpartiets kvinnogrupp i Uppsala 36–37, led av centralstyr för Internationella kvinnoförb för fred o frihet (IKFF) 46–53, av dess VU 58–64, adjungerad där 65–66, hedersled 67, ordf i IKFF:s Uppsalakrets 48–67, vice ordf där 67–73, föreläsare, skriftställare, medarb i tidskr o dagspress. – Fil hedersdr vid UU 80.

G 27 jan 1917 i Sthlm, Kungsh, m docenten Johan Alfred Götlind (före 1907 Gustafsson, bd 17), f 29 sept 1887 i Göteve, V Göt, d 11 april 1940 i Uppsala, son till lantbrukaren Gustaf Andersson o Josefina Gustava Johansdotter.

Biografi

Märta T:s fader Oscar var barnbarn till den legendariske brukspatronen Pehr Adolf T (T 1), ”Gammel-Tammen”, på Österbybruk i Uppland. Modern hade också bruksbakgrund från Garpenberg och Horndal i Dalarna där hennes far avancerade från självlärd bruksförvaltare till brukspatron. T levde sina första sju år på Tvetabergs säteri utanför Södertälje, men av ekonomiska skäl blev man tvungen att sälja herrgården. Familjen bosatte sig då i Stockholm, där T till att börja med fick undervisning i hemmet men därefter genomgick åtta årskurser och tre års gymnasium vid Åhlinska skolan. En inspirerande lärare i historia var Lydia Wahlström och såväl T som flera av skolkamraterna skulle efter studentexamen 1907 komma att sysselsätta sig inom journalistik och pedagogik.

Efter ett sabbatsår fortsatte T på folkskollärarseminariet där hon tog sin examen 1909. Av fadern fick hon som myndig vid 21 år en penningsumma som räckte till tre utlandsresor och en symaskin. Men högre akademiska studier lockade och hösten 1909 skrevs T in vid Stockholms högskola. Litteraturhistoria för Karl Warburg var ett av ämnena, men den unga högskolan saknade undervisning i nordiska språk. T började därför 1911 studera i Uppsala som skulle bli hennes hemort för resten av livet.

En för T livsavgörande händelse blev den internationella rösträttskongressen i Stockholm i juni 1911. Tack vare sina i utlandet förvärvade språkkunskaper blev hon då utvald att jämte ett tjugotal andra kvinnliga studenter tjänstgöra som marskalk eller värdinna. Under öppningshögtidligheten gjorde hon och de andra marskalkarna entré bakom ett rösträttsstandar skänkt av Lotten von Kraemer (bd 21) med påskriften ”Justice”. T fick också lyssna till när den inom metodistkyrkan prästvigda chefsdelegaten för USA:s rösträttsorganisation, Anna Howard Shaw, predikade i Gustav Vasa kyrka vid Odenplan. Här föddes T:s långvariga engagemang för kvinnors rätt att bli präster i Sverige. Hennes första bok handlade om just Anna Howard Shaw (1920) och när den brännande frågan gick mot ett avgörande skrev hon boken Kvinnliga präster jorden runt (1957) i vilken hon rapporterade om länder där kvinnor redan kunde bli präster. En annan höjdpunkt under rösträttskongressen var för T att på Stockholmsoperan få stå med standaret bakom Selma Lagerlöf (bd 22) medan hon höll sitt berömda tal Hem och stat. Dessa upplevelser formade T till en socialt engagerad kvinna inom rösträttsrörelsen, som hade många hinder att forcera på sin väg mot medborgarrätt även för kvinnor.

T tog fil mag-examen 1914. Hennes trebetygsuppsats i nordiska språk för Adolf Noreen (bd 27), Något om familjenamnen hos svenska romanhjältar, blev t o m publicerad i kulturtidskriften Ord och Bild. Under studierna lärde T känna bondsonen Johan Götlind från Västergötland och de förlovade sig i hemlighet. I januari 1917 gifte sig paret och året därpå disputerade han i nordiska språk. Makens västgötska ursprung och lidelse för dialekter och folkminnen smittade av sig på T och tillsammans engagerade de sig i framväxten av det 1914 grundade Landsmålsarkivet i Uppsala. Efter disputation fick maken tjänst vid arkivet och började bygga upp dess folkminnesavdelning. T, som efter examen tjänstgjort några år som lärare i Stockholm, lämnade utan saknad den yrkesvägen och födde två söner i början av 1920-talet.

T var makens assistent i samband med hans uppteckningar, särskilt i Västergötland. Därigenom fick hon uppslag till ämnen för artiklar och hon utvecklades till en fri skribent. Någon regelrätt journalist ville hon inte se sig som. Skriftställarskapet drygade ut hushållskassan påpekade hon själv. T nedlade också ett stort ideellt arbete och var genom åren engagerad i en rad föreningar och sammanslutningar. Föreningsliv och forskning vidgade T:s vyer och passade hennes utåtriktade natur.

T:s egen bakgrund i högreståndskultur och bruksliv gjorde att hon som ung hyste sympatier med bondetåget och var försvarsvän. Men hon påverkades av sin nya omgivning i Uppsala och övergick till det liberala lägret. T var 1923–35 ordförande i Uppsalakretsen av Frisinnade kvinnor och blev 1936 ordförande i Folkpartiets kvinnogrupp i Uppsala. Därtill lade hon ner ett mångårigt arbete inom Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) i såväl dess centralstyrelse som i dess Uppsalakrets i vilken hon var ordförande 1948–67. Andra organisationer hon var engagerad i var Svenska kvinnors medborgarförbund, Fredrika Bremer-förbundet, Föreningen för blindas väl, Svenska föreningen för de dövas väl, Svenska Röda korset och Rädda barnen. Den internationella, liberala, men även kristna idealiteten hos T gjorde henne till en viktig opinionsbildare bland kvinnor i Uppsala.

Under sönernas uppväxt skrev T ett antal barnböcker, både bilderböcker för de yngsta barnen och kapitelböcker för de lite äldre. Nallas saga (1926), illustrerad av Annie Bergman, är en björnhistoria från 1860-talet som bygger på T:s mors minnen från bruket i Dalarna. Några av kapitelböckerna hämtade miljöer från bruksbygden medan Djuren som skrämde bort trollen (1945), illustrerad av Kerstin Frykstrand, anknyter till folkminnen från Västergötland. Det barnlitterära fältet var ytterligare ett område som kunde skänka inkomster till akademikerfamiljen i Uppsala.

Till T:s viktigaste insatser hör hennes kulturhistoriska värv, som i skrift inledningsvis syntes i kvinnotidskrifter som Idun, Hertha och Tidevarvet. Därtill började hon turnera som föredragshållare med anföranden på kvinnoteman eller i brukshistoriska ämnen. T rapporterade även från de uppländska husmodersföreningarnas möten för Upsala nya tidning (UNT) i vilken hon regelbundet skrev recensioner och notiser, ofta under signaturen Tege.

T lärde sig tidigt att intervjua gamla sagespersoner. Särskilt ägnade hon sig åt att samla minnen från gamla bruksbor i farfars fars Österbybruk. Intervjumaterialet använde hon inte minst för föredrag ute i föreningslivet. T framhöll t ex att hon ofta fick tillfälle att gästa den stöttande prosten Axel Hambræus i Orsa då hon blivit änka och behövde miljöombyte genom att föreläsa på annan ort än Uppsala. Ett stort uppteckningsarbete, med början 1940 och drygt tio år framåt, utförde T även i Kinnekulletrakten. På uppdrag av Landsmålsarkivet och med ekonomiskt stöd av den störste markägaren, Wilhelm Klingspor, cyklade hon då runt bland gårdarna om somrarna för att med anteckningsblock och penna samla material om hur folket arbetade och levde där.

Flera av T:s kulturhistoriskt mest betydande artiklar publicerades i UNT:s julnummer. De grundades på gedigen forskning och ämnesvalen var ofta sociala såsom en artikel i julnumret 1946 om Fruntimmersföreningen i Uppsala. Genom åren levererade T drygt 20 artiklar till UNT:s julnummer. De flesta handlade om uppländska ämnen, lyfte fram arkivfynd och gav nya vinklingar på kvinnors och barns förhållanden i historien. Artiklarna vittnar om att hon kunde ha verkat som forskare. Den in i det sista samhällsengagerade T var under sina många änkeår en aktiv och produktiv folkbildare. Så sent som 1980 utsågs hon till hedersdoktor vid UU för sina insatser för folklivsforskningen i vid mening.

Författare

Gunnel Furuland

Arkivuppgifter

T:s arkiv i GUB, KvinnSam (69 vol: biographica, ms, fotografier, ämnesordnade samt fören:handl:ar, korrespondens m m). Handl:ar efter T rörande bl a kvinnoprästfrågan samt stort antal brev i UUB. Intervjumaterial från bl a Österbybruk på Inst för språk o folkminnen, Uppsala, o i NordM. – Brev från T även i KB (bl a till Agnes Almquist [Hammarskjöld], Kerstin Hesselgren, Selma Lagerlöf o Ellen Wadström [Hagen]), LUB, RA, LSB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Anna Howard Shaw. Den kvinnliga prästen och människovännen. En livsbild. Uppsala: Lindblad, 1920. 95 s, [1] pl-bl. – Husmoderns hushållsbok. År 19 … Utgiven av M T-G. Sthlm: Herzog & söner, 1925. [82] s. [Nya tryckningar 1926, 1932. 2. uppl 1939. 3, omarbetade uppl 1942. 5. uppl 1947. 6. uppl 1949. Det har ej gått att fastställa när 4. uppl publicerades.] – Nallas saga. En sann björnhistoria från 1860-talet. Berättad av M T-G. Med bilder av A Bergman. Uppsala: Lindblad, 1926. 20, [2] s, ill (vissa i färg). [Bilderbok.] – Olle och Gösta. Två små pojkars upptåg och äventyr berättade av M T-G. Uppsala: Lindblad, 1931. 111 s, ill. [2. uppl 1941 ingår i serien Lindblads ungdomsböcker som nr 18.] – Äventyr på fäbodvallen och andra berättelser. Med vinjetter av M von Post. Uppsala: Lindblad, 1932. 103 s, ill. [2., reviderade uppl 1944: 104 s, ill, ([Omslag:] Lindblads ungdomsböcker, [34]).] – [Omslag:] Mormors och farfars djursagor. Berättade av M T-G. Ritade av G Widholm. Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, [Kolofon:] 1933. 32 s, ill. [Boken innehåller ett 60-tal traditionella ramsor på vers och sagor med uppgifter om upptecknare och meddelare samt i vissa fall med kommentarer av T.] – Bytingar. Nya upptåg av Olle och Gösta. Illustr. av M Synnergren. Uppsala: Lindblad, 1934. 136 s, ill. [Barnbok. 2. uppl 1951: Bytingar. Olle och Gösta på upptåg och äventyr. Med illustrationer av M Synnergren. 133 s, ill. ([Omslag:] Lindblads ungdomsböcker). 2. uppl har behållit 1. upplagans undertitel på omslaget.] – Berghagabarnen. Berättelse från Upplandsbygden och Lappmarken. Uppsala: Lindblad, 1937. 117 s, ill. [Barnbok. 2. uppl s å.] – Djurfesten i storskogen. Bilderbok av E Andersson. Med text av M T-G. Uppsala: Lindblad, [kolofon:] 1938. [18] s, färgill. [Bilderbok. 2. uppl 1943. 3. uppl 1952: Djurfesten i storskogen. Saga berättad av M T-G. Ritad och målad av E A. Omslaget har oförändrade uppgifter.] – Barnen i bruksbygden. Berättelse. Uppsala: Lindblad, 1942. 142, [1] s. [Barnbok. 2. uppl 1943: Barnen i bruksbygden. Berättelse från 1860-talet. Omslaget har behållit 1. upplagans undertitel.] – Kurt reser till västkusten. Berättelse [omslag: text] av M T-G. Med bilder i fyrfärgstryck [omslag: bilder] av Else Mokli-Brag [omslag: Else Mokli Brag]. Uppsala: Lindblad, 1942. [15] s, färgill. [Bilderbok.] – Djuren som skrämde bort trollen. Ur Johan Götlind: Saga, sägen och folkliv i Västergötland. Saga bearbetad av M T-G. Ritad av K Frykstrand. Uppsala: Lindblad, 1945. [16] s, ill (vissa i färg). [Bilderbok. Omslag: Djuren som skrämde bort trollen. Saga från Västergötland berättad av M T-G. Ritad av K F. Sagan utgör en bearbetning av Djursagor, nr 3 med samma rubrik i J Götlinds Saga … (Uppsala: Norblads bokhandel i distribution, 1926, (Västergötland. [Ser.] B:4), s 3–4).] – Per och Britta. Ska barnen gå och läsa? Tre dialoger i konfirmationsfrågan. Av M T-G [omslag:] i samarbete med S Dahlquist. Uppsala: Lindblad, 1950. 31, [1] s. [Dialoger i form av tre sketcher.] – Tärnpatrullen i fredstjänst. Berättelse med några tidsbilder från det andra världskrigets slut. För ungdom i tonåren. Uppsala: Lindblad, 1950. 84 s. – Kvinnliga präster jorden runt. Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, 1957. 132 s, [4] pl-s, fotogr. – [Rubrik:] Pehr Adolf Tamm 1774–1856. Kulturglimtar från en brukspatrons liv och verksamhet under 1800-talets första halvsekel. Samlade av M T-G. [Omslag:] Sthlm 1971. (Acta skrivbyrå). 24 s. [Omslag: Släktföreningen Tham och Tamm.] – [Omslag:] Alfhild Tamm. 16 maj 1876 – 1 november 1959. Kort skildring av hennes liv och verk. Nertecknad av hennes syster M T-G. [S 2:] Sthlm 1973. (Acta skrivbyrå). 24 s. [Omslag: Släktföreningen Tham och Tamm.] – Axel Hambræus. Personliga intryck. Hedemora [1974]. [4] s. (Dala-författare, 2). – Minnen och människor. [Lund:] Doxa, 1978. 144 s.

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i eller använts som källor till biografitexten ovan: Något om familjenamnen hos svenska romanhjältar (OoB, årg 23, 1913, s [145]–154). [Namnform: Märta Tamm.] – En kvinnlig präst i Sverige. Minnen från studentåren i Uppsala (Hågkomster och livsintryck. XIX, Bland professorer och studenter. Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra, Under redaktion av S Thulin, Uppsala: Lindblad, 1938, s [275]–285). [Behandlar Anna Howard Shaw.] – Selma Lagerlöfs framtidsprogram. Några festliga minnen från ”stora” dagar (Hågkomster och livsintryck. XXII, Mårbacka och Övralid. Minnen av Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam av 41 författare. Ny samling, Under redaktion av S Thulin, Uppsala: Lindblad, 1941, s [117]–126, fotogr). [Behandlar rösträttsfrågan.] – [Artikel om Fruntimmersföreningen i Uppsala] (UNT 1946, julnummer).

Källor och litteratur

G Furuland, Fönster ut åt världen: Märta Tamm-Götlind, kulturhistorisk författare och föreläsare (Flerstämmigt: inspiratörer och kulturbärare inom den uppländska folkbildningen, 2012); A-M Henschen-Dahlquist, Märta Tamm-Götlind in memoriam (Fred och frihet 1982, nr 5); A Lilja, Föreställningen om den ideala uppteckningen (1996); Väd; Väv: Svealand (1964). – Nekr:er över T i UNT 24 juni 1982, i DN o SvD 25 juni 1982.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Märta Elisabet Katarina Tamm-Götlind, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35332, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnel Furuland), hämtad 2026-03-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35332
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Märta Elisabet Katarina Tamm-Götlind, urn:sbl:35332, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnel Furuland), hämtad 2026-03-05.