Meriter

Agrell, Alfhild Teresia, f. Martin, f. 14^[1] jan. 1849 i Härnösand. Föräldrar: konditorn Erik Johan Martin och Karolina Margareta Adolphson.

Gift 14 okt. 1868–21 juli 1895 med handlanden och ombudsmannen Per Albert Agrell i Stockholm.

Biografi

Fru A. debuterade år 1883 under signaturen Thyra som författarinna med ett band reseskisser, »Bilder från Italien», men vann endast föga framgång. Särskilt Wirsén ägnade arbetet en mycket skarp kritik och påpekade, att författarinnan i sin allmänna uppfattning var mer än tillåtligt ytlig och dessutom gjorde sig skyldig till åtskilliga detaljoriktigheter. Hennes nästa verk, dramat »Räddad», som redan förut (18 dec. 1882) med ej ringa bifall gått över scenen, mötte större erkännande. I detta drama framträdde författarinnan som anhängare av den då moderna, av Ibsen, framför allt av »Et Dukkehjem», påverkade riktningen, vilken krävde social och moralisk likställighet mellan man och kvinna. Motivet är hämtat ur vardagslivet (ett olyckligt äktenskap med en förtryckt hustru, vilket upplöses, då det visar sig, att maken gjort sig skyldig till förfalskning) och behandlat med en viss styrka, om än karaktäristiken lider av stora överdrifter och tendensen alltför ohöljt träder i dagen. Samma egenskaper utmärka även hennes övriga till samma typ hörande dramer, bland vilka må nämnas »Dömd» (1884) och dubbeldramat »Vår!» (1889). — Vid sidan av sin verksamhet på det dramatiska området har fru A. ävenledes framträtt som författarinna på prosa. Av hennes hithörande arbeten märkas ett par novellsamlingar med norrländska motiv, särskilt den av Pelle Molin påverkade »Nordanfrån» (publicerad under pseudonymen Stig Stigson) och därjämte romanen »Guds drömmare» (1904), vilken Levertin ägnade en ganska utförlig recension, vari han påpekade den egendomliga blandning av äkta känsla och litterär sentimentalitet, som ger verket dess prägel. Mest kända bland den stora publiken ha de av fru A:s arbeten blivit, som utkommit under pseudonymen Lovisa Petterkvist. Dessa, som bära titlarna »I Stockholm. Också en resebeskrifning» och »Hemma i Jockmock. En skildring ur småstadslifvet», ansluta sig närmast till den genre, som haft sin mest bekante representant i den tyske författaren Julius Stinde, vars godmodiga men uddlösa och klumpiga skildringar ur den tyska småborgarklassens liv varit fru A: s direkta mönster. Hennes egna arbeten lida av samma genomgående svagheter som förebilden; de ha likväl blivit mycket omtyckta och utkommit i flera upplagor.

Författare

O. WIESELGREN.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bilder från Italien af Alfhild Agrell (Thyra). Sthm 1883. 12 :o 148 s. — Dramatiska arbeten af Alfhild Agrell (Thyra). 1—2. Sthm 1883—84. 247 s.; 176, 172 s. (1: Räddad. Hvarför? En hufvudsak. — 2: Dömd. Småstadslif.) — Från land och stad. Skildringar. Sthm 1884. 200 s. — Hvad ingen ser. En samling berättelser. Sthm 1885. 183 s. — Ensam. Skådespel i 3 akter. En lektion. Konversation i 1 akt. Sthm 1886, 84. 111, 30 s. — På landsbygden. Skildringar. Sthm 1887. 221 s. — Vår) Skådespel i 2 afdelningar. Sthm 1889. 215 s. — Under tallar och pinier. Berättelser och minnen. Sthm 1890. 203 s. — I Stockholm. Också en resebeskrifning af Lovisa Petterkvist. Sthm 1892. 284 s. 6:e uppl. Sthm 1910. 249 s. (Även i dansk uppl.) — Hemma i Jockmock. En skildring ur småstadslifvet sådan den är af Lovisa Petterkvist. Norrk. 1896. 306 s. 4: e uppl. Sthm 1913. 264 s. — Nordanfrån. Händelser berättade af Stig Stigson. Sthm 1898. 200 s. Ny uppl. Sthm 1917. 206 s. — Norrlandsgubbar och Norrlandsgummor samt andra gamlingar och ungdomar. Sthm 1899. 223 s. — Ingrid. En döds kärlekssaga. Skådespel i 3 akter och en epilog. Sthm 1900. 128 s. — Prins Pompom. Saga. Illustr. af Elsa Beskow. Sthm 1901. 4: o 16 s. — Guds drömmare. Sthm 1904. 308 s. — Norrlandshumör. Skisser. Sthm 1910. 196 s. — Självbiografisk ungdomsskildring i När vi började. Ungdomsminnen af svenska författare, utg. af Sveriges författareförening (1902). — Litterära bidrag i tidningar och tidskrifter; flera av A:s dramat, arbeten äro översatta till tyska.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfhild T Agrell (f. Martin), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5599, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WIESELGREN.), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5599
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfhild T Agrell (f. Martin), urn:sbl:5599, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WIESELGREN.), hämtad 2024-11-09.